Jag måste skriva av mig min irritation och finns det något bättre ställe att göra det på än sporthoj? 
Nåväl, en dag ur min vardag.
Det är ju helt otroligt vad tragiska vissa människor kan vara.
Vi har nämligen fått en varning på oss här i lägenheten. Jupp, visst, jag och min sambo som festar så jäkla mycket, för oväsen och håller på.
Eller hur! Vi har för fan inte ens haft inflyttningsfest än och då har vi bott här i drygt ett år...
Ok, det var en kväll som Jill (vår hund) ropade efter matte och husse då vi var på borta, men efter det sa de ju åt oss och efter det har vi alltid Jill med oss när vi ska nånstans.
Grannens hundar får däremot yla och skälla stup i kvarten, det är inga problem...
Nåja. Del två av varningen gick ut på att vi har Jill lös på gården. "Detta Ert agerande är naturligtvis inte acceptabelt".
Liksom, alla andra som har hund här har också sina hundar lösa på gården, utan problem. Det är ju så, har man en duktig lydig hund så kan man ju ha henne lös, right? Det finns lösa labradorer, schäfrar, spaniels etc.
Det har aldrig inträffat någon form av incident hundarna eller människorna emellan.
Eller förresten, det finns en kärring här som bror granne med oss som heter Anki. Henne är det synd om, för hon kan ju inte ha sina stackars vovvar lösa för då skulle de ju råka springa fram och hälsa på någon! En sån sak skulle ju inte gå för sig för Anki, varför vet jag inte men det verkar som att djävulen själv har någon slags kontroll över hennes själ och säger åt hundarna med exorsistisk röst: NUU JÄÄVLAR ÄR NI TYSTA ANNARS JÄVLAR VET NI VAD SOM HÄNDER!!!! 
Ja, så idag hände följande:
Efter att ha åkt en sväng med bilen så kom jag hem med min hund alldeles nu innan jag skriver detta.
Jag släpper ut min hund och vi går raka vägen från bilen till lägenheten. Jag har henne lös för jag ser ju att det är ingen annan ute dessutom är det en så kort sträcka som vi ska gå. Hon går fint bredvid mig raka vägen in i huset.
Är det något fel när jag gör så? I så fall får jag väl börja koppla henne ändå då.
För, idag var det nämligen så att när jag är påväg att stänga dörren om mig så hör jag någon ropa bakom min rygg.
Det är Anki far som vill prata med mig (han kommer ovanfrån parkeringen).
Han: Har ni alltid hunden lös sådär?
Jag: Nej, det beror väl på vart vi ska nånstans.
Han: Jamen vart har ni kopplet nu då?
Jag: Ja det ligger inne i bilen nu men (här avbryts jag)
Han: (med ilsken röst): Ja det är då tamefan helt otroligt så nonchalant en människa kan vara! Fy fan så nonchalant ni är mot de andra hundarna som måste gå kopplade!
Jag säger inget mer och går in i min lägenhet stum av förvåning. Jag är alltså nochalant MOT hundarna! Ok!
Ska man skratta eller gråta? Vissa i byn festar och super utan problem i sina lägenheter för ingen vågar säga något åt de, men när en annan håller på som man gör med sin hund så blir man nästan vräkt.
Jag bifogar en bild på min mördarhund.
Nåväl, en dag ur min vardag.
Det är ju helt otroligt vad tragiska vissa människor kan vara.
Vi har nämligen fått en varning på oss här i lägenheten. Jupp, visst, jag och min sambo som festar så jäkla mycket, för oväsen och håller på.
Eller hur! Vi har för fan inte ens haft inflyttningsfest än och då har vi bott här i drygt ett år...
Ok, det var en kväll som Jill (vår hund) ropade efter matte och husse då vi var på borta, men efter det sa de ju åt oss och efter det har vi alltid Jill med oss när vi ska nånstans.
Grannens hundar får däremot yla och skälla stup i kvarten, det är inga problem...
Nåja. Del två av varningen gick ut på att vi har Jill lös på gården. "Detta Ert agerande är naturligtvis inte acceptabelt".
Liksom, alla andra som har hund här har också sina hundar lösa på gården, utan problem. Det är ju så, har man en duktig lydig hund så kan man ju ha henne lös, right? Det finns lösa labradorer, schäfrar, spaniels etc.
Det har aldrig inträffat någon form av incident hundarna eller människorna emellan.
Eller förresten, det finns en kärring här som bror granne med oss som heter Anki. Henne är det synd om, för hon kan ju inte ha sina stackars vovvar lösa för då skulle de ju råka springa fram och hälsa på någon! En sån sak skulle ju inte gå för sig för Anki, varför vet jag inte men det verkar som att djävulen själv har någon slags kontroll över hennes själ och säger åt hundarna med exorsistisk röst: NUU JÄÄVLAR ÄR NI TYSTA ANNARS JÄVLAR VET NI VAD SOM HÄNDER!!!!
Ja, så idag hände följande:
Efter att ha åkt en sväng med bilen så kom jag hem med min hund alldeles nu innan jag skriver detta.
Jag släpper ut min hund och vi går raka vägen från bilen till lägenheten. Jag har henne lös för jag ser ju att det är ingen annan ute dessutom är det en så kort sträcka som vi ska gå. Hon går fint bredvid mig raka vägen in i huset.
Är det något fel när jag gör så? I så fall får jag väl börja koppla henne ändå då.
För, idag var det nämligen så att när jag är påväg att stänga dörren om mig så hör jag någon ropa bakom min rygg.
Det är Anki far som vill prata med mig (han kommer ovanfrån parkeringen).
Han: Har ni alltid hunden lös sådär?
Jag: Nej, det beror väl på vart vi ska nånstans.
Han: Jamen vart har ni kopplet nu då?
Jag: Ja det ligger inne i bilen nu men (här avbryts jag)
Han: (med ilsken röst): Ja det är då tamefan helt otroligt så nonchalant en människa kan vara! Fy fan så nonchalant ni är mot de andra hundarna som måste gå kopplade!
Jag säger inget mer och går in i min lägenhet stum av förvåning. Jag är alltså nochalant MOT hundarna! Ok!
Ska man skratta eller gråta? Vissa i byn festar och super utan problem i sina lägenheter för ingen vågar säga något åt de, men när en annan håller på som man gör med sin hund så blir man nästan vräkt.
Jag bifogar en bild på min mördarhund.
jag får inte ens ha lös min kampfisk i badkaret utan att grannarna skickar hotbrev..de e rädda att han ska smita ut rymma till deras badkar som naturligvis e mycket bättre o större än mitt. Han får nu bo i en liten jävla rund glasskål 
Skickar in uppsägningspapprena idag...
