Köpte efter mycket velande ( och ett och annat klokt råd härifrån)
till slut en firestorm -98 för tre veckor sedan
Har aldrig ägt en sporthoj förut så det tog lite tid att hitta en körställning
som funkar. Hade stora problem att komma ned under kåpan utan att tappa
allt för mycket sikt, men övning ger färdighet... Har ansträngt mig för att
testa all typ av körning för att bli vän med hojen; stad, motorväg,
kringelikrok...
Tyckte i början att hojen kändes en aning stor och osmidig, vågade inte ligga
på ordentligt i kurvor m.m. Märker dock att det känns bättre för varje dag
som går. Reflekterade idag över att jag passerade en kurva på favoritvägen
30 km/h snabbare än vad jag vågade för två veckor sedan. olustkänslan och
osäkerheten från tidigare hade bytts mot ett leende från öra till öra...
Jag som bara haft slö enstånka förut hade svårt att vänja mig vid kraften i
motorn (ja, ja, jag VET att det finns mycket värre). Tror inte att jag
utnyttjat den fullt ut en enda gång hittills. Är lite för ovan vid hojen för att
ge mig på några avancerade bakhjulsäventyr än, men några kortare,
oplanerade slangningar har det väl blivit vid omkörningar och liknande
När jag lagt några hundra mil till i sadeln då jävlar skall jag däremot lära mig
att slanga...
Har totalt förälskat mig i motorkaraktären
Trivs bra mycket bättre med
en mullrande twin än någon av de stressiga och hetsiga radfyror jag provat.
Och vridet... (käkar en hel del däck...)
Nackdelen med att köra twin är att jag upptäckt att det "bedrägliga lugn"
som diverse förståsigpåare (Bike...) tillskriver twin-ar inte är något
fantasifoster. Kommer upp på motorvägen. Bestämmer mig för att INTE
riskera körkortet, utan ligga strax under 140. Kryper ned under kåpan, tycker
efter ett tag att bilarna i högerfilen kör väldigt långsamt, tittar ned på
mätaren och... den visade något helt annat än planerat...
Enda riktiga nackdelen jag märkt hittils är den löjligt lilla tanken
aktionsradie på 20 mil är kort...
Sammanfatning: Så jävla nöjd! Men även glad att jag inte köpte den som
första hoj, hade nog slutat illa
Jag ville ha en bra allroundhoj och kompromisser blir aldrig bäst på något.
Innan jag är helt nöjd måste dock två saker fixas
1. Öppnare blås så det goa mullret hörs bättre
2. Uppstädning av bakänden och byte till miniblinkers. Skiten som sitter på nu
ser för jävligt ut!
Avslutar med en liten anekdot...
Tog med en tjejkompis som aldrig åkt hoj förut på en provtur. Sa åt henne
att klappa mig på axeln om hon tyckte att det började bli otäckt.
Började lugnt och försiktigt och ökade tempot så sakteliga, ingen klapp...
Ökade lite mer, fortfarande ingen klapp. Stannar och hon hoppar av fort som
fan och vänder sig bort
Nu kommer jag att få skäll tänker jag...
Av åker hjälmen och fram kommer världens bredaste leende:
-En sån här måste jag ha! Vilket jävla ös!
Frågan är väl vad det säger mest om, hojen eller flickan?
Jävlar vilken bra sommar det här kommer att bli!!!
till slut en firestorm -98 för tre veckor sedan

Har aldrig ägt en sporthoj förut så det tog lite tid att hitta en körställning
som funkar. Hade stora problem att komma ned under kåpan utan att tappa
allt för mycket sikt, men övning ger färdighet... Har ansträngt mig för att
testa all typ av körning för att bli vän med hojen; stad, motorväg,
kringelikrok...
Tyckte i början att hojen kändes en aning stor och osmidig, vågade inte ligga
på ordentligt i kurvor m.m. Märker dock att det känns bättre för varje dag
som går. Reflekterade idag över att jag passerade en kurva på favoritvägen
30 km/h snabbare än vad jag vågade för två veckor sedan. olustkänslan och
osäkerheten från tidigare hade bytts mot ett leende från öra till öra...
Jag som bara haft slö enstånka förut hade svårt att vänja mig vid kraften i
motorn (ja, ja, jag VET att det finns mycket värre). Tror inte att jag
utnyttjat den fullt ut en enda gång hittills. Är lite för ovan vid hojen för att
ge mig på några avancerade bakhjulsäventyr än, men några kortare,
oplanerade slangningar har det väl blivit vid omkörningar och liknande

När jag lagt några hundra mil till i sadeln då jävlar skall jag däremot lära mig
att slanga...
Har totalt förälskat mig i motorkaraktären

en mullrande twin än någon av de stressiga och hetsiga radfyror jag provat.
Och vridet... (käkar en hel del däck...)
Nackdelen med att köra twin är att jag upptäckt att det "bedrägliga lugn"
som diverse förståsigpåare (Bike...) tillskriver twin-ar inte är något
fantasifoster. Kommer upp på motorvägen. Bestämmer mig för att INTE
riskera körkortet, utan ligga strax under 140. Kryper ned under kåpan, tycker
efter ett tag att bilarna i högerfilen kör väldigt långsamt, tittar ned på
mätaren och... den visade något helt annat än planerat...

Enda riktiga nackdelen jag märkt hittils är den löjligt lilla tanken

Sammanfatning: Så jävla nöjd! Men även glad att jag inte köpte den som
första hoj, hade nog slutat illa

Jag ville ha en bra allroundhoj och kompromisser blir aldrig bäst på något.
Innan jag är helt nöjd måste dock två saker fixas
1. Öppnare blås så det goa mullret hörs bättre
2. Uppstädning av bakänden och byte till miniblinkers. Skiten som sitter på nu
ser för jävligt ut!
Avslutar med en liten anekdot...
Tog med en tjejkompis som aldrig åkt hoj förut på en provtur. Sa åt henne
att klappa mig på axeln om hon tyckte att det började bli otäckt.
Började lugnt och försiktigt och ökade tempot så sakteliga, ingen klapp...
Ökade lite mer, fortfarande ingen klapp. Stannar och hon hoppar av fort som
fan och vänder sig bort

Av åker hjälmen och fram kommer världens bredaste leende:
-En sån här måste jag ha! Vilket jävla ös!
Frågan är väl vad det säger mest om, hojen eller flickan?

Jävlar vilken bra sommar det här kommer att bli!!!