Idag är jag ledsen för att...

  • Thread starter Thread starter sportbike
  • Start date Start date
Det är inte alls säkert att det är det bästa för hästen. Han är väldigt speciell, och jag är tveksam till att det finns någon som orkar med honom. Man ska aldrig säga aldrig, men risken att han blir en vandringspokal som bara säljs vidare, och vidare och vidare, för att han är så svår, är stor.
 
Det är inte alls säkert att det är det bästa för hästen. Han är väldigt speciell, och jag är tveksam till att det finns någon som orkar med honom. Man ska aldrig säga aldrig, men risken att han blir en vandringspokal som bara säljs vidare, och vidare och vidare, för att han är så svår, är stor.

Usch. Jobbigt. Jag hoppas allt löser sig till det bästa.:krama
 
Det är inte alls säkert att det är det bästa för hästen. Han är väldigt speciell, och jag är tveksam till att det finns någon som orkar med honom. Man ska aldrig säga aldrig, men risken att han blir en vandringspokal som bara säljs vidare, och vidare och vidare, för att han är så svår, är stor.

Ah, det blir säkert bra. Tyvärr ska ingen av de jag känner som har häst skaffa någon för tillfället, annars är de bra på att hantera hästar.
 
Det är inte alls säkert att det är det bästa för hästen. Han är väldigt speciell, och jag är tveksam till att det finns någon som orkar med honom. Man ska aldrig säga aldrig, men risken att han blir en vandringspokal som bara säljs vidare, och vidare och vidare, för att han är så svår, är stor.

Dessvärre har syrran inte plats för fler hästar.
Hon verkar samla på odugliga kusar.
De har det bra i mörkaste småland, med en pensionär som heltidshästskötare och syrran som PT.
33543_1414747931889_1328300288_948575_5715293_n.jpg

148500_1456448894387_1328300288_1025359_1316241_n.jpg

Mitt enda tips:
Sälj inte till någon som verkar överentusiastisk eller överseriös.
Balanserade bonntölpar med lugnt temperament funkar bättre med (luriga) hästar än tävlingsinriktade fjortisar som byter intresse varannan månad.
Tror jag.
 
Det är inte alls säkert att det är det bästa för hästen. Han är väldigt speciell, och jag är tveksam till att det finns någon som orkar med honom. Man ska aldrig säga aldrig, men risken att han blir en vandringspokal som bara säljs vidare, och vidare och vidare, för att han är så svår, är stor.

Alltid lika tråkigt sånt här. Flickvännen hade samma problem med en av sina hästar, alldeles för svår och "speciell" för att sälja vidare. Nu fick de ta bort honom i förra veckan då han blev direkt bindgalen, en tumör på hypofysen troligtvis. Om/när du lägger upp annons, skicka gärna ett PM med den så man kan få titta och kanske bifoga det till några jag känner.
 
Tack för alla svar! Säljer inte honom till vem som helst, folk kommer inte ens få komma och provrida utan att ha varit övertygande på telefon först.
 
Jag är dålig på att prata, är en sån som tror att jag kan lösa allt i min ensamhet. Jag har bestämt mig för att sälja min häst, trots att han är den enda på hela jorden som faktiskt betyder något för mig. Han är i princip mitt allt, men det håller inte längre, så nu har jag lagt ut honom på annons. Har sjukt ångest över det, och känner mig som en riktigt rutten svikare.

Trist att du är tvungen att göra dig av med hästen,:( men fungerar det inte så kanske det är bättre att den får ett nytt hem. Och jag tycker inte att du ska känna dig som en svikare, det viktiga är väl att hästen får det bra?
 
I morse åkte jag in med min underbara katt till veterinären, tyvärr återvände jag hem utan honom. I 22 år har han varit med i matchen, de senaste sju åren fick jag äran att ta hand om honom. Han har skänkt mig många fina minnen och gjort mig till en bättre människa.

Vila i frid lilla pälsboll, du är saknad kompis :(
 
I morse åkte jag in med min underbara katt till veterinären, tyvärr återvände jag hem utan honom. I 22 år har han varit med i matchen, de senaste sju åren fick jag äran att ta hand om honom. Han har skänkt mig många fina minnen och gjort mig till en bättre människa.

Vila i frid lilla pälsboll, du är saknad kompis :(

Beklagar... De är jobbiga med det där de små liven, de håller inte så länge men saknaden blir inte desto mindre när de väl trillar bort...:(
 
Beklagar... De är jobbiga med det där de små liven, de håller inte så länge men saknaden blir inte desto mindre när de väl trillar bort...:(

Tack. Verkligen, saknaden är oerhörd.
Han överlevde allt utom den lömska jävla cancern.
Stackars lilla kattflickan i soffan som tittar på mig förvånat och förmodligen undrar varför kattburen jag kommer hem med är tom. Fy fan.
 
Tack. Verkligen, saknaden är oerhörd.
Han överlevde allt utom den lömska jävla cancern.
Stackars lilla kattflickan i soffan som tittar på mig förvånat och förmodligen undrar varför kattburen jag kommer hem med är tom. Fy fan.

Vet precis hur det är... Vår Leonberger (som jag vuxit upp med hela livet, hon var bara ett par år yngre än jag själv och hade liksom alltid funnits där) gick bort för några år sen... Hon blev lite över 11 år, ca två år längre än den förväntade livstiden hos den rasen. En dag helt plötsligt så blev hon jättesjuk, kunde varken stå, äta eller dricka eller någonting. Åkte akut in till veterinären och undersökningen avslöjade att hon hade en tumör stor som en apelsin på mjälten... Inget att göra för en så gammal hund, men när vi var hos veterinären verkade det som att hon ändå fick en liten gnista tillbaka så vi fick ta hem henne i förhoppning att farsan skulle hinna hem från jobbet (han jobbar som pilot och flyger långt, väntades hem nästa dag) så att alla kunde få säga hejdå. Vi fick åka in samma kväll och ta bort henne då hon blev väldigt mycket sämre igen... Blir fortfarande gråtfärdig när jag tänker på det, var helt förstörd i flera veckor efter det...:( Kanske dumt att bli så fäst vid något som man vet kommer dö före en själv, men hur skulle man kunna låta bli liksom?:(
 
Bushido,
Fy fan vad hemskt, jag beklagar verkligen sorgen.

Tur att man har minnena kvar och kan plocka fram guldkornen när man behöver det.
Som när han ogenerat hoppade upp på bordet och störde husse i hans sporthojssurfande för en liten gosstund. :gråta

 
Last edited:
Gått arbetslös i 1 år nu.

Känns inte som det nånsin kommer lösa sig faktiskt.
 
Bushido,
Fy fan vad hemskt, jag beklagar verkligen sorgen.

Tur att man har minnena kvar och kan plocka fram guldkornen när man behöver det.
Som när han ogenerat hoppade upp på bordet och störde husse i hans sporthojssurfande för en liten gosstund. :gråta


Ja, det var inget vidare...:( Tack, och detsamma... Vet verkligen vad det är du genomlider nu.

Som du säger, man har ju alla fina minnen i behåll. Just nu känns det pest, men jag tror att det bästa man kan göra är att blicka framåt och komma ihåg att man i alla fall fick många fina stunder ihop. Önskar dig all lycka, hoppas att du och pälsbollen som är kvar kan trösta varandra.
 
335 lediga jobb annonserade i hela mitt län.

Jag är inte kvalificerad till ett enda. Trots 3-årig gymnasieutbildning.

Man skulle blivit kärnfysiker istället, då kunde jag jobbat som dagisvikarie.
 
Gått arbetslös i 1 år nu.

Känns inte som det nånsin kommer lösa sig faktiskt.

Du är inte ensam, jag har också gått snart ett år utan jobb utan någon ljusning i sikte, tvärtom så känns det som att det fortfarande kan bli mycket värre.:(:(:död
 
335 lediga jobb annonserade i hela mitt län.

Jag är inte kvalificerad till ett enda. Trots 3-årig gymnasieutbildning.

Man skulle blivit kärnfysiker istället, då kunde jag jobbat som dagisvikarie.

Skulle man bara söka de jobb man är kvalificerad till, så skulle det inte bli mycket jobb sökta.
 
Du är inte ensam, jag har också gått snart ett år utan jobb utan någon ljusning i sikte, tvärtom så känns det som att det fortfarande kan bli mycket värre.:(:(:död

Har ni Facebook så gå med i en grupp kallad "Givers Gain Recruit". Där kan ni skriva vad ni söker för jobb. Hittar ni inte så meddela mig så lägger jag till er.
 
Lär dig baka tunnbröd av någon gammal kärring i släkten, då kommer du aldrig vara inkomstlös mer. Kombinera det med att jobba som grovis på sommaren så har du ditt på det torra framöver.
 
Gått arbetslös i 1 år nu.

Känns inte som det nånsin kommer lösa sig faktiskt.

Du är inte ensam, jag har också gått snart ett år utan jobb utan någon ljusning i sikte, tvärtom så känns det som att det fortfarande kan bli mycket värre.:(:(:död

Ingen fara grabbar. Kommer finnas massvis för jobb för er sen när ni är 75 år.
 
Nyheter
Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Back
Top