dMaN24
En sån där utlänning..
Jag och rumskompisen hittade ett ganska schysst 3 rums-radhus i juni förra året. Mitt i stan och gångavstånd till allt.
Det började tipp-topp. Huset bredvid stod tomt. 2-3 veckor efter vi flyttat in, så flyttar det in ett par med småbarn i det huset.
Framkommer relativt snart att mamma och pappa är alkisar och mer eller mindre ber spädbarnet "dra åt..." om det började gråta mitt i natten.
Lägg även till att jag har mitt sovrum vägg i vägg med deras sovrum.
Jag hör allt dom säger. Och då menar jag bokstavligen allt.
Sen att frun verkar ha svalt en megafon vid något tillfälle gör inte saken bättre. Detta har lett till en hel del sömnlösa nätter för min del, samt att vi ringt polisen på dom ett flertal gånger. Har även tagit kontakt med deras hyresvärd och den gången verkade det lugna ner sig.
Kronan på tårtan kom dock inatt.
För att förklara det hela lite bättre så kan ni föreställa er att vår bakgård ser ut lite som i amerikanska actionfilmer, typ 2 meter staket-granne-2 meter staket-nästa granne.
Nåväl. Vi har vårt hus på gaveln.
Jag låg och skulle till och somna, när jag hör hur det rasslar till ordentligt från våran grind runt ett på natten. "Va nu? Nä nu.. Nån ska in o sno hojarna..."
Jag hoppar i mjukisarna snabbare än en brandman, och kutar ner.
Sliter upp bakdörren beredd på att bli nerslagen av massa fjortiskids utan framtid.
Ser då att grannen, relativt överförfriskad sitter och dinglar med fötterna på våran mur ut mot vägen.
"-Ut! Bort! Dra! Försvinn pappskalle!" Är typ det jag hinner kläcka ur mig. Då stirrar han på mig och försöker ursäkta sig med att han glömt nycklarna och inte köper mitt "Det skiter jag rätt stenhårt i, du är på MIN TOMT!" samtidigt som man hör hans fru/flickvän sluddra nåt i stil med "-Hörröhurgåreegentligen?"
Han kläcker ur sig att jag kan ringa polis, brandkår eller självaste Elvis Presley om jag så önskade. Han skulle över till sin bakgård. Bums slut.
Tänker att "-Jaja.. Låt slöddret försvinna, så jag kan gå och sova."
Han trippar över vår gård, och häver sig över muren mellan våra tomter, lika gracilt som en michelingubbe.
*KRASCH!" "-Vaf..varedär? Jahaja.." Hör man.
Då har han landat på något porslins-aktigt på sin sida. Jag bara skrockar för mig själv.
35 sekunder senare så hör man hur han skriker till damen ute på vägen.. "-Öh.. Bakdörren är ju VISST låst... du sa ju att det var olå...Vänta! Jag tror fönstret på övervåningen är öppet."
Vid det här laget går jag in, låser och reglar allt som går medans jag har full uppsikt från mitt sovrums-fönster.
Han har nu lyckats kravla sig upp på muren (1½ meter ca.) Och sedan hävt sig upp till sitt sovrumsfönster. Cirkus 2½ meter upp.
Han kämpar och sliter för att bända upp fönstret. Han börjar slå lite lätt.
Damen ute på vägen börjar bli otålig och uppmuntrar honom med frågor som "-Hurgåre?Snabbarejjagetörstig!" och "Tabba dig inte nu!"
Strax efter han försäkrat henne om att "-Nejrå.. de e lugnt. Snart inn..."
Så hör man ett rejält skrik följt av *THUDD!!* och "-Aaaaj.. jag tror jag bröt armhelv.."
Då har Mr smartskaft lyckats rasa ner, 2½ meter rakt ner på cementplattorna. Såg hur han reste sig upp, och linkade över bägge staketen och ut till damen. Han hade inte brutit nåt.
Idag så gick jag ut i dagsljuset för att dubbelkolla om nåt gått sönder på vår sida.
Tittar upp, och ser då deras parabol-antenn. Den sitter alldeles bredvid vår. Skillnaden är att deras hänger som en slokande fikus, medans vår ser helt normal ut.
Idioten har alltså lyckats träffat parabolantennen på vägen ner, och på så sätt lyckats bromsa fallet.
Då kunde jag inte annat än skratta och skaka på huvudet.
Instant Karma.
Det började tipp-topp. Huset bredvid stod tomt. 2-3 veckor efter vi flyttat in, så flyttar det in ett par med småbarn i det huset.
Framkommer relativt snart att mamma och pappa är alkisar och mer eller mindre ber spädbarnet "dra åt..." om det började gråta mitt i natten.
Lägg även till att jag har mitt sovrum vägg i vägg med deras sovrum.
Jag hör allt dom säger. Och då menar jag bokstavligen allt.
Sen att frun verkar ha svalt en megafon vid något tillfälle gör inte saken bättre. Detta har lett till en hel del sömnlösa nätter för min del, samt att vi ringt polisen på dom ett flertal gånger. Har även tagit kontakt med deras hyresvärd och den gången verkade det lugna ner sig.
Kronan på tårtan kom dock inatt.
För att förklara det hela lite bättre så kan ni föreställa er att vår bakgård ser ut lite som i amerikanska actionfilmer, typ 2 meter staket-granne-2 meter staket-nästa granne.
Nåväl. Vi har vårt hus på gaveln.
Jag låg och skulle till och somna, när jag hör hur det rasslar till ordentligt från våran grind runt ett på natten. "Va nu? Nä nu.. Nån ska in o sno hojarna..."
Jag hoppar i mjukisarna snabbare än en brandman, och kutar ner.
Sliter upp bakdörren beredd på att bli nerslagen av massa fjortiskids utan framtid.
Ser då att grannen, relativt överförfriskad sitter och dinglar med fötterna på våran mur ut mot vägen.
"-Ut! Bort! Dra! Försvinn pappskalle!" Är typ det jag hinner kläcka ur mig. Då stirrar han på mig och försöker ursäkta sig med att han glömt nycklarna och inte köper mitt "Det skiter jag rätt stenhårt i, du är på MIN TOMT!" samtidigt som man hör hans fru/flickvän sluddra nåt i stil med "-Hörröhurgåreegentligen?"
Han kläcker ur sig att jag kan ringa polis, brandkår eller självaste Elvis Presley om jag så önskade. Han skulle över till sin bakgård. Bums slut.
Tänker att "-Jaja.. Låt slöddret försvinna, så jag kan gå och sova."
Han trippar över vår gård, och häver sig över muren mellan våra tomter, lika gracilt som en michelingubbe.
*KRASCH!" "-Vaf..varedär? Jahaja.." Hör man.
Då har han landat på något porslins-aktigt på sin sida. Jag bara skrockar för mig själv.
35 sekunder senare så hör man hur han skriker till damen ute på vägen.. "-Öh.. Bakdörren är ju VISST låst... du sa ju att det var olå...Vänta! Jag tror fönstret på övervåningen är öppet."
Vid det här laget går jag in, låser och reglar allt som går medans jag har full uppsikt från mitt sovrums-fönster.
Han har nu lyckats kravla sig upp på muren (1½ meter ca.) Och sedan hävt sig upp till sitt sovrumsfönster. Cirkus 2½ meter upp.
Han kämpar och sliter för att bända upp fönstret. Han börjar slå lite lätt.
Damen ute på vägen börjar bli otålig och uppmuntrar honom med frågor som "-Hurgåre?Snabbarejjagetörstig!" och "Tabba dig inte nu!"
Strax efter han försäkrat henne om att "-Nejrå.. de e lugnt. Snart inn..."
Så hör man ett rejält skrik följt av *THUDD!!* och "-Aaaaj.. jag tror jag bröt armhelv.."
Då har Mr smartskaft lyckats rasa ner, 2½ meter rakt ner på cementplattorna. Såg hur han reste sig upp, och linkade över bägge staketen och ut till damen. Han hade inte brutit nåt.
Idag så gick jag ut i dagsljuset för att dubbelkolla om nåt gått sönder på vår sida.
Tittar upp, och ser då deras parabol-antenn. Den sitter alldeles bredvid vår. Skillnaden är att deras hänger som en slokande fikus, medans vår ser helt normal ut.
Idioten har alltså lyckats träffat parabolantennen på vägen ner, och på så sätt lyckats bromsa fallet.
Då kunde jag inte annat än skratta och skaka på huvudet.
Instant Karma.
