joonnaas
nsr..
- Gick med
- 3 Sep 2004
- Ort
- rimbo
- Hoj
- Rinaldi kittad Yamaha 450, Canon eos 350D, Honda crf50 -05(fast50s pimpad)
Har varit ute och åkt med hojen hela dagen idag. På en och samma väg hela dagen. Hur skön väg som helst,krokig m.m
så när jag åkt ett par timmar på den vägen så började de gå fortare o fortare per gång..
Men för nån timme sen så åkte jag tillbaka på den vägen, varit o hälsat på en polare. Det kom ett par hojar som åkte ett ganska lugnt tempo när vi stod och snackade längs vägenkanten. Sen efter några minuter tänkte jag att jag åker efter och ser om jag kommer ifatt dom, men att jag ändå kör säkert. Åkte ett par minuter o de gick hur bra som helst. Så kom jag till vägens skönaste kurva, gick väl lite för fort innan men kändes som att de inte skulle vara några problem alls o klara sig igenom kurvan. Så jag la ner hojen och började skrapa vänster knät i marken, och då kände jag att det skulle bli tajt och komma ut ur kurvan någorlunda bra. Så jag bromsade lite till o pressade ner hojen ännu mer. Så att fotpinnen tog i, och så pressade jag ner den lite till(Har sånna där ledade fotpinnar, men när dom är helt uppböjda så går de inte svänga mer..och då såg jag att jag inte skulle klara av och va på vägen ut ur kurvan, och det låg sand i vägrenen.När jag låg precis brevid vita sträcken och märkte att de var omöjligt och hålla den kvar på vägen så slet jag upp hojen rakt och cruisade sen ner med den i diket.
Skickade sen ut landningställen(benen) och bromsade försiktigt med frambromsen så jag inte skulle låsa den och glida omkull.. Så blev väl en bromssträcka på 50-60 meter i diket bland högt gräs och blommor m.m.. Och då fick jag se att det kom en bil på raksträckan framför, så dom såg hela avåkningen jag gjorde ner i diket.
Så när dom åkte förbi ganska sakta så kollade jag in i bilen, de satt 3 människor där inne som såg ut som fågelholkar.. så jag vinkade åt dom och sen åkte jag upp ur diket och tog det lagom lugnt hem. Ibland ska man ha tur.
Jag har iofs bara mig själv och skylla att det hände men de kunde gått ganska mycket värre än vad det gjorde.Ingenting gick sönder eller så, fast fick med mig ganska mycket blommor m.m som fastnade i kåporna

så när jag åkt ett par timmar på den vägen så började de gå fortare o fortare per gång..
Men för nån timme sen så åkte jag tillbaka på den vägen, varit o hälsat på en polare. Det kom ett par hojar som åkte ett ganska lugnt tempo när vi stod och snackade längs vägenkanten. Sen efter några minuter tänkte jag att jag åker efter och ser om jag kommer ifatt dom, men att jag ändå kör säkert. Åkte ett par minuter o de gick hur bra som helst. Så kom jag till vägens skönaste kurva, gick väl lite för fort innan men kändes som att de inte skulle vara några problem alls o klara sig igenom kurvan. Så jag la ner hojen och började skrapa vänster knät i marken, och då kände jag att det skulle bli tajt och komma ut ur kurvan någorlunda bra. Så jag bromsade lite till o pressade ner hojen ännu mer. Så att fotpinnen tog i, och så pressade jag ner den lite till(Har sånna där ledade fotpinnar, men när dom är helt uppböjda så går de inte svänga mer..och då såg jag att jag inte skulle klara av och va på vägen ut ur kurvan, och det låg sand i vägrenen.När jag låg precis brevid vita sträcken och märkte att de var omöjligt och hålla den kvar på vägen så slet jag upp hojen rakt och cruisade sen ner med den i diket.
Skickade sen ut landningställen(benen) och bromsade försiktigt med frambromsen så jag inte skulle låsa den och glida omkull.. Så blev väl en bromssträcka på 50-60 meter i diket bland högt gräs och blommor m.m.. Och då fick jag se att det kom en bil på raksträckan framför, så dom såg hela avåkningen jag gjorde ner i diket.
Så när dom åkte förbi ganska sakta så kollade jag in i bilen, de satt 3 människor där inne som såg ut som fågelholkar.. så jag vinkade åt dom och sen åkte jag upp ur diket och tog det lagom lugnt hem. Ibland ska man ha tur.

Jag har iofs bara mig själv och skylla att det hände men de kunde gått ganska mycket värre än vad det gjorde.Ingenting gick sönder eller så, fast fick med mig ganska mycket blommor m.m som fastnade i kåporna
