Hur blir man bra på högskoleprovet?

Min uppfattning är att det kanske är lättare att komma in på 180 p civ ing på Chalmers eller KTH, men defintivt inte lättare att komma ut än det är på läkar-eller psykologlinjen

Precis det är en enorm skillnad på att komma in och ut. Många ingenjörsutbildningar är enkla att komma in på men det krävs stor insats och en fallenhet för att också klara av utbildningen. Läkarprogrammet är det absolut svåraste att komma in på men knappast den svåraste utbildningen att genomföra.
 
Som alla säger, orddelen är (var när jag gjorde det iaf...) viktig. Läs böcker, gissa friskt på de svåra, tänk på låneord och gammal latin, det brukar finnas förklaringar till det mesta även om de verkar obegripliga.
 
Jag kom just in på Psykologprogrammet i Uppsala med 1,7 (97 rätt) på Högskoleprovet (och fem års arbetslivserfarenhet). 1,7 brukar ju också vara gränsen för att kallas till det prov- och intervjubaserade urvalet till Läkarprogrammet på KI.

Innan HP ändras lönar det sig mycket att vara bra på ordförståelse eftersom det utgör 40 av de 122 poängen. Själv hade jag 38 rätt på den delen första gången jag skrev och det tackar jag många timmar med P1 och ett genuint intresse för språk/ord för.

Tror som någon tidigare skrev att det är svårt att snabbt förbättra sig väsentligt. Är man helt hopplös på NOG-delen tror jag däremot att det går att läsa/plugga sig till bättre poäng just där genom att ta hjälp av någon av alla de underverk som erbjuds på Nätet för att få bättre HP-resultat.

Ah, underbart! Det är precis på NOG-delen jag är bra ju :(

Jag snittar på 28 ord ungefär och tappar en del på läsförståelsen. Kan man inte hämta upp det på lästeknik kanske? Jag känner att jag aldrig har gjort ett prov helt seriöst utan har mest gjort det på skoj (fastän det inte är så kul :va) och att om jag verkligen satsar på det kan jag garanterat hämta hem ett par extra poäng. Speciellt eftersom jag brukar vara färdig först av alla på samtliga delprov.

Grattis till platsen btw, du får säga hur du trivs sen när :tummenupp
Min uppfattning är att det kanske är lättare att komma in på 180 p civ ing på Chalmers eller KTH, men defintivt inte lättare att komma ut än det är på läkar-eller psykologlinjen

Nog är det så. Historierna är många om de som hoppar av ingenjörsprogrammen för att de inte pallar med. Det handlar väl till stor del om motivation och om man har fallenhet för matte och logik vilket inte alla har.
 
Min uppfattning är att det kanske är lättare att komma in på 180 p civ ing på Chalmers eller KTH, men defintivt inte lättare att komma ut än det är på läkar-eller psykologlinjen

Vet inte säkert hur det är, men som avhoppad student från en ingenjörsutbildning kan du få jobb inom området ändå, medan du antagligen måste ha din examen ifall du ska få arbeta som läkare?
 
Vet inte säkert hur det är, men som avhoppad student från en ingenjörsutbildning kan du få jobb inom området ändå, medan du antagligen måste ha din examen ifall du ska få arbeta som läkare?

Jo såna exempel känner jag till, jag har avhoppade kursare från KTH som idag har lyckade industrikarriärer. Jag ser inte heller ned på de som inte klarade av civ ing examen, man är ju inte en misslyckad människa för det. Många valde ju mer humanistiska linjer, eller ekonomi alt juridik på universitetet istället, när de upptäckte att teknik och matte inte var deras grej.

KTH är som ett skithus (brukade jag trösta mig med att tänka i stunder av tentaångest när jag i gick där) : även den starke stönar.


/J
 
Jo såna exempel känner jag till, jag har avhoppade kursare från KTH som idag har lyckade industrikarriärer. Jag ser inte heller ned på de som inte klarade av civ ing examen, man är ju inte en misslyckad människa för det. Många valde ju mer humanistiska linjer, eller ekonomi alt juridik på universitetet istället, när de upptäckte att teknik och matte inte var deras grej.

KTH är som ett skithus (brukade jag trösta mig med i stunder av tentaångest när jag i gick där) : även den starke stönar.


/J

Fanns även en annan anledning att hoppa av: Under IT-bubblan ryckte företagen studenterna innan de var färdiga. Som fattig student var det nog svårt att inte bli lockad av en fet månadslön, så det var många som tog chansen. :)

Teknik är min grej, men inte matematik, tyvärr, så jag har nog någon mattetenta som ligger och spökar, som jag gör mitt bästa att förtränga. :gnissla

Är det någon som är duktig på matte här och vill banka in linjär algebra i huvudet på mig så är det bara att säga till. :tummenupp :D
 
...medan du antagligen måste ha din examen ifall du ska få arbeta som läkare?
Du måste ha examen för att få göra 18 månaders allmäntjänstgöring för att därefter kunna ansöka om legitimation för att till slut få arbeta som läkare. Fast det är klart, med legitimationen i handen börjar den femåriga ST-tjänstgöringen innan man är helt klar.
 
Last edited:
Vad innebär ST-tjänstgöring?

Jag tror det är när man specialiserar sig lite mer inom ett visst område. Men vad vet jag? Bättre Nyteknik eller Boris JR svarar på det. :)

Du måste ha examen för att få göra 18 månaders allmäntjänstgöring för att därefter kunna ansöka om legitimation för att till slut få arbeta som läkare. Fast det är klart, med legitimationen i handen börjar den femåriga ST-tjänstgöringen innan man är helt klar.

Ungefär som jag trodde, bortsett från att läkarutbildningen aldrig verkar ta slut. :D

Måste i och för sig kompetensutveckla mig hela tiden jag också, så man blir egentligen aldrig färdig... Dock krävs ingen formell examen för att börja utföra mitt arbete.
 
Last edited:
Vad innebär ST-tjänstgöring?
Det är den femårsperiod sedan du har fått din läkarlegitimation då du specialiserar dig. Under denna period är du ST-läkare. Därefter färdig specialist. Det finns drygt femtio olika områden att vara specialist inom. Det vanligaste är att specialisera sig i allmänmedicin. Då jobbar man oftast på vårdcentral.

Opererande specialiteter
Kirurgi - 2492 specialistbevis utfärdade, varav 10% kvinnor
Ortopedi - 1394 st, 7% kvinnor
Urologi - 405 st, 9% kvinnor
Barn- och ungdomskirurgi - 152 st, 26% kvinnor
Handkirurgi - 108 st, 14% kvinnor
Plastikkirurgi - 183 st, 17% kvinnor
Neurokirurgi - 154 st, 8% kvinnor
Thoraxkirurgi - 192 st, 5% kvinnor
Anestesi och intensivvård - 1694 st, 25% kvinnor
Obstetrik och gynekologi - 1803 st, 42% kvinnor
Gynekologisk onkologi - 91 st, 48% kvinnor
Öron-, näs- och halssjukdomar - 865 st, 20% kvinnor
Röst- och talrubbningar - 24 st, 17% kvinnor
Hörselrubbningar - 92 st, 28% kvinnor
Ögonsjukdomar - 890 st, 58% kvinnor

Invärtesmedicinska specialiteter
Internmedicin - 3950 st, 25% kvinnor
Kardiologi - 839 st, 14% kvinnor
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi - 253 st, 15% kvinnor
Endokrinologi och diabetologi - 248 st, 22% kvinnor
Medicinska njursjukdomar - 253 st, 25% kvinnor
Lungsjukdomar - 409 st, 31% kvinnor
Hematologi - 202 st, 70% kvinnor
Allergisjukdomar - 155 st, 67% kvinnor
Reumatologi - 311 st, 44% kvinnor
Yrkes- och miljömedicin - 86 st, 76% kvinnor
Geriatrik - 818 st, 58% kvinnor

Barnmedicinska specialiteter
Barn- och ungdomsmedicin - 1691 st, 39% kvinnor
Barn- och ungdomsallergologi - 90 st, 66% kvinnor
Barn- och ungdomsneurologi med habilitering - 74 st, 51% kvinnor
Barn- och ungdomskardiologi - 32 st, 84% kvinnor
Neonatologi - 79 st, 76% kvinnor

Psykiatriska specialiteter
Psykiatri - 2187 st, 45% kvinnor
Rättspsykiatri - 88 st, 33% kvinnor
Barn- och ungdomspsykiatri - 447 st, 56% kvinnor

Radiologiska specialiteter
Medicinsk radiologi - 1444 st, 21% kvinnor
Neuroradiologi - 81 st, 16% kvinnor
Barn- och ungdomsradiologi - 61 st, 38% kvinnor

Kliniska laboratoriespecialiteter
Transfusionsmedicin - 76 st, 39% kvinnor
Koagulations- och blödningsrubbningar - 11 st, 0% kvinnor
Klinisk immunologi - 86 st, 31% kvinnor
Klinisk bakteriologi - 189 st, 35% kvinnor
Klinisk virologi - 65 st, 46% kvinnor
Klinisk fysiologi - 238 st, 19% kvinnor
Klinisk neurofysiologi - 85 st, 16% kvinnor
Klinisk kemi - 244 st, 23% kvinnor
Klinisk farmakologi - 77 st, 16% kvinnor
Klinisk genetik - 29 st, 28% kvinnor
Klinisk patologi - 338 st, 26% kvinnor
Klinisk cytologi - 142 st, 27% kvinnor
Rättsmedicin - 28 st, 25% kvinnor

Övriga specialiteter
Allmänmedicin - 6697 st, 36% kvinnor
Socialmedicin - 81 st, 21% kvinnor
Företagshälsovård - 923 st, 26% kvinnor
Skolhälsovård - 83 st, 59% kvinnor
Hud- och könssjukdomar - 491 st, 52% kvinnor
Neurologi - 408 st, 28% kvinnor
Infektionssjukdomar - 562 st, 34% kvinnor
Rehabiliteringsmedicin - 264 st, 52% kvinnor
Onkologi - 421 st, 32% kvinnor
Klinisk näringslära - 9 st, 22% kvinnor
Smärtlindring - 109 st, 0% kvinnor
Nukleärmedicin - 121 st, 0% kvinnor
 
Last edited:
HAHAHAHA

Du är en fåne, vanlig enkel almänbildning och grundskolebildning gör att du får bra på provet.

I övrigt är det totalt värdelöst, när du väl komer till högskolan på allvar så ska du få se på fan om du är tekniskt lagd.

Jag hade 1.8 på provet iaf första gången och det betydde noll för fortsatt utbildning.
Lycka till, grattis framför 150 pers föreläsningar.
 
Men det är för vanliga läkare och inte psykologer?
HAHAHAHA

Du är en fåne, vanlig enkel almänbildning och grundskolebildning gör att du får bra på provet.

I övrigt är det totalt värdelöst, när du väl komer till högskolan på allvar så ska du få se på fan om du är tekniskt lagd.

Jag hade 1.8 på provet iaf första gången och det betydde noll för fortsatt utbildning.
Lycka till, grattis framför 150 pers föreläsningar.
Givande inlägg :rolleyes:

Självklart kan vem som helst få tvånoll, och det är därför merparten av dem som skriver får det. Bara en sådan sak som att du lyckades klämma in tre stavfel på den korta texten visar hur väl värd du är ditt provresultat och gör mig oerhört imponerad. :Bugar

Självklart mäter inte provet din lämplighet för specifika program utan övergripande allmänbegåving, som man bör ta till sig under uppväxtåren i skolsystemet. Det är därför man har olika antagningskrav till program som kräver mer än bara detta, som ingenjörsprogrammen till exempel. Men det visste du ju redan. :tummenupp
 
ISF gör provet bara och skit i resten, de kräver i princip grundskolekunskaper men på kort tid.

Jo jag läste till ingenjör jo, problem med detta?

Jag anser att högskoleprovet är bara larv, ren trams, det har inget med verkligheten att göra.
Vissa som klarar sig vidare genom detta kommer skita ner sig på högskolan, du som kommer gå min väg kommer hålla med mig när du börjat på högskolan.

Dock kom jag in enbart på betyg, men det var inte fel att ha gjort högskoleprovet av nån anledning, fast det var helt värdelöst.
 
Jag anser att högskoleprovet är bara larv, ren trams, det har inget med verkligheten att göra.
Vissa som klarar sig vidare genom detta kommer skita ner sig på högskolan, du som kommer gå min väg kommer hålla med mig när du börjat på högskolan.

Det intressanta utifrån ditt påstående är väl i så fall, om en person med 0,4 på högskoleprovet "skiter ner sig" mer, lika mycket, eller mindre jämfört med en som fått 1,6?
 
Du måste ha examen för att få göra 18 månaders allmäntjänstgöring för att därefter kunna ansöka om legitimation för att till slut få arbeta som läkare. Fast det är klart, med legitimationen i handen börjar den femåriga ST-tjänstgöringen innan man är helt klar.

Därefter får du lägga på 5-7 år beroende på specialitet och hur driven du är innan du kan fungera helt självständigt, dvs vara "bakjourskompetent"
 
Nyheter
Sandvikens franskaste Triumph

I Norrtälje kunde vi se hur...

Hydet Dirt Drag #2 – Helt enkelt skitkul

Den 2 augusti körde Hydet M...

A ride for our child, Tyra

MC-kortegen ”A ride for our...

Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Back
Top