Vi hann väl ligga inne nån halvtimma-timma innan grabben var utklämd. En barnmorska gick förbi rummet och kikade in och fick se tanten flåsandes i sängen och Pappa Dreggel sittandes bredvid flåsandes i lustgasmunstycket
Strax innan det brakade loss sa en sköterska till mig att om jag kände mig dålig eller skulle svimma så skulle jag försöka gå ut ur rummet för egen maskin, de hade tydligen inte tid med pappan i all uppståndelse. Jag svarade att om jag ramlade ihop så kunde de väl iaf skjuta bort mig med foten eller nåt så att jag inte var ivägen
När det drog igång så skulle barnmorskan sätta på nån grej på magen som mätte fosterhjärtslag (tror jag) då hävdade hon att det var en rejäl mage tanten hade. Då svarade jag att det är väl inte så konstigt: Stor in - stor ut.
Under själva utklämmandet, som gick förhållandevis snabbt, så stod jag vid huvudändan och rattade lustgasen som hade slutat funka. Självklart klippte jag navelsträngen.
Strax efter förlossningen skulle de sy nåt stygn därnere och då kunde man ju inte låta bli att förslå den klassiska för barnmorskan: "Du tror inte att du kan dra i ett stygn extra?"

Barnmorskan gav mig en blick som skvallrade om nånting väldigt väldigt negativt...
6 timmar senare var vi hemma.
Jag tyckte inte alls att det gjorde så ont som folk säger, det här med förlossning.