Hej, det har blivit mycket "Yammy RD-reklam" i slutet på trådet, och inget fel med det ..
.. men blev tvungen att registrera mig och också kasta in mig i ämnet!
-Kawasaki´s legendariska tripples, med H1 (Mach III) som kom till marknaden i -69, var kanske de första superbikes nånsin. -Namnet bara inte fanns då - men om man jämförde dessa t.ex med sina engelska konkurrenter, vad annat var de här anti-sociala värstingarna (som inte ens var symmetriskt byggda)?
En härlig snutt som jag kunde hitta visar en H1 "in action":
http://www.youtube.com/watch?v=zOfmRib30Tg - en kort film säger mera än 10000 bilder.
H1 påstås göra 200 km/h otrimmad, i fabrikskick.. -enligt egen mätare kanske; kanske ett "gränsfall"? (hård fakta saknas). Å andra sidan, det fanns dåtiden ytterst få bilar som kom ens nära till samma acceleration eller topfart.
Storebrorsan H2 / Mach IV kom -72. H2 750 cc motorn är inte bara en "H1/500" med större cyllar eller längre slag; den är en annan, större och grövre bygge med finesser sådana som elektronisk (kapacitivt) tändning med en egen CDI-box för varje cylinder. I H2an är alla 5 växlar uppåt, Neutral längst ner. Enkelskiva framme ingår i alla som std, dubbelskivan fick man köpa som mycket dyrt tillval: Priset för hojen H1/MachIII i US var presis under 1 kUSD många år, och H2 kostade i 1972 något i klass 1300 USD -kan inte hitta reklam presis från 1972. Senare blev suggested retail price 1386 USD; referens: i LA.( Med finska skatter i det östra grannlandet 1973 var priset 7950,- FIM.) Dubbelskivan som tillbehör/tillval kostade i storleksordningen 120 USD till. -Dessa äkta dubbelskiva-satserna till H2 med tillhörande 5/8" master cylinder är faktiskt rätt omöjliga att få tag idag. Annars finns det mycket repro-delar. -Namnet "Widowmaker" för modellen är välförtjänad: tänk på en rätt explosiv (74 hp) motor i en mopperam, kort wheelbase och hög tyngdpunkt. (+ våbbles som redan nämndes: att det inte då fanns radial-däck, inte ens styvare lågprofil xxx/50- däck, definitivt inte gjorde saken bättre). Och då körde man ofta t.om. utan hjälm...
-H2 är troligen den första serieproducerade hojen med äkta, rätt långa powerwheelies samt som en som gör 200 knyck direkt ur emballaget. Och ville man sakta farten något: modellen med enkelskiva får man klämma handtaget ordentligt, att få någon större effekt.
Notera också att en 2-takts-trea, med inte-så-kort slaglängd, har en härlig vrid: var 120 grader smäller det dvs likt med en fyrtakts-sexa. Och Kawa-tripplarnas ljud (och vibrationer genom sadeln och styret) är rätt (K)arakteristiska. Kombinationens effekt i kroppen från 3000 1/min och till den röda är *troligen* som om man låg i epiduralbedövningen och nån började skära ryggraden nerifrån med en cirkelsåg?
-Visst, jag *är* rätt påverkad: själv kör med en H2 -72.
Stort tack till Peter1980 som tog bilden (länk) i Arlanda i 20130608 på SMCs prova-på dagen, fick prova fyrtio-plussaren på bana också.
https://lh5.googleusercontent.com/-...AAAAPMg/mQ4-cVyqiBo/w941-h628-no/IMG_9086.JPG
(bilden tagits under något uppvärmningsvarv med öppen visir, matar inte på så mycket; notera dock bakfjädrarna som är rätt nertryckta under mina 70kg samt som framdäcket inte är så hårdbelastat
Också rätt kul att man kan ge med en muse-hoj en bra match fortfarande till många av dagens plasthojar!
-jag kör också en 40 år yngre plastraket - definitivt inte nåt emot dem. Tvärtom!
-Kul att det finns nytt folk som är intresserat av gamla tvåtaktare - välkommen till sällskapet! Det finns hojar att få tag, med överkomliga priser.
-Vi som redan lyckats: vi får ordna nån (typ) "Rosenhill gets smoked" -träff under sommaren 2014.
/Ese
Inget att köpa men en lyckans jävla ost till testförare!
