Det var länge sedan jag skrev en racerapport här på SH. Jag skriver fortfarande nyhetsbrev till mina sponsorer och lägger upp dom på min hemsida. Nu har jag precis skrivit klart nyhetsbrevet från helgens SM-tävling på Ring Knutstorp. Den ble så lång och sentimental så jag tänkte att jag kunde bjuda på den här för er kära SH vänner!
Kom gärna med kommentarer... gonatt!
NYHETSBREV SM-DELTÄVLING PÅ RING KNUTSTORP 080810
Såååå nära.... men vi ska ta det från början:
EDIT: Denna gång får ni en längre rapport en ni brukar men jag hoppas att ni tar er tid att läsa den.
I helgen kördes då SM på hemmaplan. För en gångs skull kunde jag kalla det för tävling på hemmabana. Tidigare säsonger har jag knappt tränat på Knutstorp men i år har det faktiskt blivit en del tränings och testpass. Så det kändes verkligen som om det var dags för race på min hemmabana.
Vi kan börja med att dra tillbaks tiden till juni-juli. Då resulterade mer eller mindre varje pass med nytt personbästa varvtid. Sista test-tillfället kom jag ner på 1.02 tider. Det säger bara något för dom inbitna Knutstorpsfansen. Men för att ge en liten hint, bästa varvtid i Superstock racet ifjor var 1.02.3. Jag körde nu på 1.027 tider och såg fram emot SM-helgen!
I början på veckan hade vi dåligt väder. Inte mer en 15 grader någon dag. Usch, jag var riktigt deppig, skulle dåligt väder första ”min” helg... Dagarna gick och prognoserna var ostadiga.
I och med mina fina träningsresultat hade jag satt höga krav på mig själv. Topp 5 var målsättningen. Men jag ska erkänna att jag drömde om pallen.
På torsdagskvällen slog vi upp depåtältet och jag sov hos min gode vän (och sponsor, Tryckhuset) Daniel med familj som bor i Svalöv några kilometer från banan. Det var skönt att börja helgen lite avslappnat. Fredagens träningar blev blöta förutom det första morgonpasset. Vi körde delade pass med Superbike och det var gott att få köra förbi dom flesta. Det kändes bra inför helgen... träningstiderna från första passet visade att jag hade förutsättningarna för en bra helg. Dom sista två passen blev det regn. Inte så mycket att rapportera om mer än att jag hade en dålig känsla för greppet. Jag har ALDRIG kört motorcykel i så hårt regn som det var sista passet. Det flöt floder på banan och i brantaste backen ner mot ”Lito-svängen” rann det till och med små, små vågor...
Lördag och tidskval
Vi vaknade av att det faktiskt var lite sol, härligt!
Första kvalet kördes runt lunchtid. Nya däck på hojen och huvudet inställt på 1.02 tider. Låga skulle dom va.
Jag började med blanka 3
r och någon hög 2a. Gick in i depå för att dricka lite och funderade tillsammans med Gustav, min mekaniker på vad jag skulle göra annorlunda för att sänka varvtiderna. Jag kom fram till att testa att gå in hårdare i första svängen. Alltså bromsa senare men ändå släppa bromsen tidigt i apex (mitt i svängen). Sagt o gjort, första flygande varvet visade laptimern (tidtagnings-displayen på hojen) 1.02.6. Härligt, personbästa, här ska det köras blanka 2r tänkte jag.
Ut på nästa varv fick jag en bra utgång på rakan vilket gav en bra start på varv nr. två. Innan jag körde upp mot hårnålen viste jag att jag hade ett riktigt bra varv på gång. Bromsar seeeent in i hårnålen. Ziip... krasch. Det blev lite väl hård inbromsning vilket resulterade i framhjulssläpp in i svängen.
Fort ner till depån, på med nytt bromsgrepp då det gick sönder. Allt annat var ok, körde upp till tävlingsläkaren för att få godkännande till att köra vidare på kvalet. Precis när jag kommer ner till banan igen för att köra ut flaggar dom av passet. Attans!
Min tid gav i alla fall en 3e placering i detta kval.
Till andra kvalet har vi bytt till ett annat bakdrev. Jag hade funderat rätt länge på det, även innan tävlingen. Så jag tänkte chansa och se om det kunde sänka varvtiderna ytterligare. Tyvärr fick det motsatt effekt och jag kunde inte förbättra min tid från första kvalet. Jag slutade med 4e tid och två nya killar hade kört något snabbare än min tid från första kvalet vilket knuffade ner mig till en 5e total kvalplacering. Dessutom blev jag då även nerpetad från första startled med 3 futtiga hundradelar...
Lite sur för att ha missat första led övergick eftermiddagen till kväll med sol, god mat och sällskap.
Skönt att det var bra väder denna viktiga kvaldag. Hur skulle det bli imorgon?
Söndag och racedag!
Jag vaknar av att det smattrar mot taket. Regn. Precis som dom hade lovat då. Och jag kan lova, det regnade. Hela dagen.
Då jag hade dålig känsla i för greppet i regn, beslöt jag mig för att prova andra regndäck (tack Rikard). Morgonträningen, även kallad ”Warm-up” var redan strax innan kl.10. Det kändes genast mycket bättre med dom nya däcken. Tidslistan efter passet visade att jag var i toppen på morgonträningen. Skönt, detta visade att jag kunde vara med och köra för pallen även i regn!
Sedan blev det en lång väntan på racet. Vi skulle inte köra föränn efter tre. Jag hade en hel del vänner som kom och skulle heja på. Kul och tack för att ni kom och trotsade det tråkiga vädret!
15.20 var det dags för start. Jag står uppställd i andra led, längst till vänster.
Starten går! Jag får ett bra utsläpp från min position men tappar lite längre ner för rakan. Tar tillbaks någon placering i första svängen. Jag tror jag låg på 4e plats ut på det andra varvet, kommer lite långt ut i kanten då det är trångt, kör av banan på gräset några tiotal meter (med fullgas), vilket blev lite väl svettigt... det är extremt blöt och mycket regnsprut från hojarna framför. Jag får problem med sikten och har svårt att hitta bromspunkten på långa rakan vilket gör att jag tappar en del placeringar första varven. I min frustration gasar jag på lite mer på en del ställen och får ett par rejäla sladdar på ett par olika partier på banan. Tror jag blir omkörd av någon varje varv tills jag efter halva racet har fått bort regn/smuts från visiret. Äntligen ser jag! Nu börjar jag hitta flytet i körningen, bromsar sent och har en bra rytm i fler partier och får bra utgångar på den långa start och målrakan. Nu börjar jag istället plocka placeringar, härligt! Jag ser att ett par förare har kraschat i ”kvällsposten-svängen” får själv något släpp där och listar ut var man INTE ska köra. Kan då få bra med fart ner i ”Lito-svängen” och tar någon placering på yttern där, skoj! Får då även bra med fart ut på start och målrakan, tar någon där och ett par stycken i inbromsningen efter rakan. Jag börjar fundera på vilken placering jag har. Men glömmer kolla depåsignalerna med min placering (kanske i kombination att jag inte ser för allt stänk/dis på rakan). Ser i alla fall att det är fyra varv kvar, framför mig har jag dansken Rasmus V Sörensen och framför honom Magnus Mozzberg. Jag ligger efter och ser att jag är snabbare än båda på flera partier. Ut på nytt varv med tre varv kvar att köra bestämmer jag mig. Jag ligger i Rasmus bakhjul ut på start/målrakan och bromsar sent, bromsar nätt och jämt mig förbi. Rasmus ser att jag kommer och viker in men jag viker in tidigare....uuuuj det var svettigt minns jag. Det går nog inte... men det gick, härligt! Nu har jag Mozzberg, han som älskar regnrace, framför mig. Jag vet var jag ska försöka köra om. Det blir i vänster innan backen upp mot hårnålen. Ligger bakom, går ut till vänster, Magnus bromsar, jag väntar någon hundradel till, sedan bromsar jag och kan gå förbi på insidan. Jag går in i hårnålen försöker kolla om jag kan se många framför, går in i vänstern och..... neeej.....sshhhhhhh. Stopp. NEEEEJ!!! Jag har vurpat! Helt ofattbart, detta fick inte ske minns jag att jag tänkte. Jag fick bakhjulsläpp och gick omkull. Riktigt arg kan jag säga att jag var. När jag promenerar tillbaks till depån kolla jag på dom andra som kör och inser jobbigt nog att jag låg nog rätt bra till. Väl i depå är racet över och speakern Stefan ”Humlan” Bernström möter mig med micken i högsta hugg. Han frågar: - Hur känns det att vurpa från 2a plats? Jag tänker och säger då även ”Det där ville jag inte veta...” eller något i den stilen.
Arg. Besviken. Ledsen. Detta ”var ju min helg”... hur som helst. Väl i depån kommer vänner och även andra fram och uppmuntrar och berättar att jag stod för ett fantastiskt race med en bra uppkörning. De berättade även att dom hade ”hållit låda” i speakertornet och följt mitt avancemang upp till 2a plats.
Ett par timmar väntar med inlastning, tvätt av hoj och grejer. Kommer hem och får lite mer uppmuntran av flickvän och blivande fru innan det är sängdags.
Nu är det tisdag runt midnatt när jag skriver detta. Jag har haft en stund att tänka igenom helgen. Visst det var riktigt tråkigt att missa en SM-pokal. Detta drömde jag ju om. Jag var nära men som man säger nära skjuter ingen....etc.
En sak är säker, jag hade blivit än mer besviken med en placering runt 8e plats. Nu blev det som jag sa innan race, ”pallen eller gruset”. Det blev det senare...
Tack för att ni tog er tid att läsa detta. Blev som sagt mer än en A4 men jag hoppas att ni fann det trevlig läsning och att ni fick en ”känsla” för racingen och hur det gick till.
Nu vet jag att jag kan. Både i torrt och i vått. Jag vill inte vänta till nästa år och nästa SM på Knutstorp. Jag vill vara med i toppen i min klass. Jag vet att det är tufft men om jag bara kan ta med mig psyket till framförvarande race. Då... då kan jag vara med där framme.
Tack alla sponsorer för att ni hjälper mig. Utan er hade jag inte kunnat köra alls.
Tack till Daniel, Johanna och Sven på Tryckhuset i Landskrona för den extra hjälpen på Knutstorp. Tack till Gustav för din mekhjälp. Tack till vännerna som hejade på och uppmuntrade och tack till min Malin för att jag får hålla på med denna tokigt dyra men ack så fantastiska sport!
(blev nästan lite sentimental där)
När jag ändå är igång vill jag passa på och berätta att jag och Malin gifter oss på lördag. Därefter heter vi Malin och Kristoffer Rexvik.
Vi hörs snart igen!
Kom gärna med kommentarer... gonatt!
NYHETSBREV SM-DELTÄVLING PÅ RING KNUTSTORP 080810
Såååå nära.... men vi ska ta det från början:
EDIT: Denna gång får ni en längre rapport en ni brukar men jag hoppas att ni tar er tid att läsa den.
I helgen kördes då SM på hemmaplan. För en gångs skull kunde jag kalla det för tävling på hemmabana. Tidigare säsonger har jag knappt tränat på Knutstorp men i år har det faktiskt blivit en del tränings och testpass. Så det kändes verkligen som om det var dags för race på min hemmabana.
Vi kan börja med att dra tillbaks tiden till juni-juli. Då resulterade mer eller mindre varje pass med nytt personbästa varvtid. Sista test-tillfället kom jag ner på 1.02 tider. Det säger bara något för dom inbitna Knutstorpsfansen. Men för att ge en liten hint, bästa varvtid i Superstock racet ifjor var 1.02.3. Jag körde nu på 1.027 tider och såg fram emot SM-helgen!
I början på veckan hade vi dåligt väder. Inte mer en 15 grader någon dag. Usch, jag var riktigt deppig, skulle dåligt väder första ”min” helg... Dagarna gick och prognoserna var ostadiga.
I och med mina fina träningsresultat hade jag satt höga krav på mig själv. Topp 5 var målsättningen. Men jag ska erkänna att jag drömde om pallen.
På torsdagskvällen slog vi upp depåtältet och jag sov hos min gode vän (och sponsor, Tryckhuset) Daniel med familj som bor i Svalöv några kilometer från banan. Det var skönt att börja helgen lite avslappnat. Fredagens träningar blev blöta förutom det första morgonpasset. Vi körde delade pass med Superbike och det var gott att få köra förbi dom flesta. Det kändes bra inför helgen... träningstiderna från första passet visade att jag hade förutsättningarna för en bra helg. Dom sista två passen blev det regn. Inte så mycket att rapportera om mer än att jag hade en dålig känsla för greppet. Jag har ALDRIG kört motorcykel i så hårt regn som det var sista passet. Det flöt floder på banan och i brantaste backen ner mot ”Lito-svängen” rann det till och med små, små vågor...
Lördag och tidskval
Vi vaknade av att det faktiskt var lite sol, härligt!
Första kvalet kördes runt lunchtid. Nya däck på hojen och huvudet inställt på 1.02 tider. Låga skulle dom va.
Jag började med blanka 3
r och någon hög 2a. Gick in i depå för att dricka lite och funderade tillsammans med Gustav, min mekaniker på vad jag skulle göra annorlunda för att sänka varvtiderna. Jag kom fram till att testa att gå in hårdare i första svängen. Alltså bromsa senare men ändå släppa bromsen tidigt i apex (mitt i svängen). Sagt o gjort, första flygande varvet visade laptimern (tidtagnings-displayen på hojen) 1.02.6. Härligt, personbästa, här ska det köras blanka 2r tänkte jag.Ut på nästa varv fick jag en bra utgång på rakan vilket gav en bra start på varv nr. två. Innan jag körde upp mot hårnålen viste jag att jag hade ett riktigt bra varv på gång. Bromsar seeeent in i hårnålen. Ziip... krasch. Det blev lite väl hård inbromsning vilket resulterade i framhjulssläpp in i svängen.
Fort ner till depån, på med nytt bromsgrepp då det gick sönder. Allt annat var ok, körde upp till tävlingsläkaren för att få godkännande till att köra vidare på kvalet. Precis när jag kommer ner till banan igen för att köra ut flaggar dom av passet. Attans!
Min tid gav i alla fall en 3e placering i detta kval.
Till andra kvalet har vi bytt till ett annat bakdrev. Jag hade funderat rätt länge på det, även innan tävlingen. Så jag tänkte chansa och se om det kunde sänka varvtiderna ytterligare. Tyvärr fick det motsatt effekt och jag kunde inte förbättra min tid från första kvalet. Jag slutade med 4e tid och två nya killar hade kört något snabbare än min tid från första kvalet vilket knuffade ner mig till en 5e total kvalplacering. Dessutom blev jag då även nerpetad från första startled med 3 futtiga hundradelar...
Lite sur för att ha missat första led övergick eftermiddagen till kväll med sol, god mat och sällskap.
Skönt att det var bra väder denna viktiga kvaldag. Hur skulle det bli imorgon?
Söndag och racedag!
Jag vaknar av att det smattrar mot taket. Regn. Precis som dom hade lovat då. Och jag kan lova, det regnade. Hela dagen.
Då jag hade dålig känsla i för greppet i regn, beslöt jag mig för att prova andra regndäck (tack Rikard). Morgonträningen, även kallad ”Warm-up” var redan strax innan kl.10. Det kändes genast mycket bättre med dom nya däcken. Tidslistan efter passet visade att jag var i toppen på morgonträningen. Skönt, detta visade att jag kunde vara med och köra för pallen även i regn!
Sedan blev det en lång väntan på racet. Vi skulle inte köra föränn efter tre. Jag hade en hel del vänner som kom och skulle heja på. Kul och tack för att ni kom och trotsade det tråkiga vädret!
15.20 var det dags för start. Jag står uppställd i andra led, längst till vänster.
Starten går! Jag får ett bra utsläpp från min position men tappar lite längre ner för rakan. Tar tillbaks någon placering i första svängen. Jag tror jag låg på 4e plats ut på det andra varvet, kommer lite långt ut i kanten då det är trångt, kör av banan på gräset några tiotal meter (med fullgas), vilket blev lite väl svettigt... det är extremt blöt och mycket regnsprut från hojarna framför. Jag får problem med sikten och har svårt att hitta bromspunkten på långa rakan vilket gör att jag tappar en del placeringar första varven. I min frustration gasar jag på lite mer på en del ställen och får ett par rejäla sladdar på ett par olika partier på banan. Tror jag blir omkörd av någon varje varv tills jag efter halva racet har fått bort regn/smuts från visiret. Äntligen ser jag! Nu börjar jag hitta flytet i körningen, bromsar sent och har en bra rytm i fler partier och får bra utgångar på den långa start och målrakan. Nu börjar jag istället plocka placeringar, härligt! Jag ser att ett par förare har kraschat i ”kvällsposten-svängen” får själv något släpp där och listar ut var man INTE ska köra. Kan då få bra med fart ner i ”Lito-svängen” och tar någon placering på yttern där, skoj! Får då även bra med fart ut på start och målrakan, tar någon där och ett par stycken i inbromsningen efter rakan. Jag börjar fundera på vilken placering jag har. Men glömmer kolla depåsignalerna med min placering (kanske i kombination att jag inte ser för allt stänk/dis på rakan). Ser i alla fall att det är fyra varv kvar, framför mig har jag dansken Rasmus V Sörensen och framför honom Magnus Mozzberg. Jag ligger efter och ser att jag är snabbare än båda på flera partier. Ut på nytt varv med tre varv kvar att köra bestämmer jag mig. Jag ligger i Rasmus bakhjul ut på start/målrakan och bromsar sent, bromsar nätt och jämt mig förbi. Rasmus ser att jag kommer och viker in men jag viker in tidigare....uuuuj det var svettigt minns jag. Det går nog inte... men det gick, härligt! Nu har jag Mozzberg, han som älskar regnrace, framför mig. Jag vet var jag ska försöka köra om. Det blir i vänster innan backen upp mot hårnålen. Ligger bakom, går ut till vänster, Magnus bromsar, jag väntar någon hundradel till, sedan bromsar jag och kan gå förbi på insidan. Jag går in i hårnålen försöker kolla om jag kan se många framför, går in i vänstern och..... neeej.....sshhhhhhh. Stopp. NEEEEJ!!! Jag har vurpat! Helt ofattbart, detta fick inte ske minns jag att jag tänkte. Jag fick bakhjulsläpp och gick omkull. Riktigt arg kan jag säga att jag var. När jag promenerar tillbaks till depån kolla jag på dom andra som kör och inser jobbigt nog att jag låg nog rätt bra till. Väl i depå är racet över och speakern Stefan ”Humlan” Bernström möter mig med micken i högsta hugg. Han frågar: - Hur känns det att vurpa från 2a plats? Jag tänker och säger då även ”Det där ville jag inte veta...” eller något i den stilen.
Arg. Besviken. Ledsen. Detta ”var ju min helg”... hur som helst. Väl i depån kommer vänner och även andra fram och uppmuntrar och berättar att jag stod för ett fantastiskt race med en bra uppkörning. De berättade även att dom hade ”hållit låda” i speakertornet och följt mitt avancemang upp till 2a plats.
Ett par timmar väntar med inlastning, tvätt av hoj och grejer. Kommer hem och får lite mer uppmuntran av flickvän och blivande fru innan det är sängdags.
Nu är det tisdag runt midnatt när jag skriver detta. Jag har haft en stund att tänka igenom helgen. Visst det var riktigt tråkigt att missa en SM-pokal. Detta drömde jag ju om. Jag var nära men som man säger nära skjuter ingen....etc.
En sak är säker, jag hade blivit än mer besviken med en placering runt 8e plats. Nu blev det som jag sa innan race, ”pallen eller gruset”. Det blev det senare...
Tack för att ni tog er tid att läsa detta. Blev som sagt mer än en A4 men jag hoppas att ni fann det trevlig läsning och att ni fick en ”känsla” för racingen och hur det gick till.
Nu vet jag att jag kan. Både i torrt och i vått. Jag vill inte vänta till nästa år och nästa SM på Knutstorp. Jag vill vara med i toppen i min klass. Jag vet att det är tufft men om jag bara kan ta med mig psyket till framförvarande race. Då... då kan jag vara med där framme.
Tack alla sponsorer för att ni hjälper mig. Utan er hade jag inte kunnat köra alls.
Tack till Daniel, Johanna och Sven på Tryckhuset i Landskrona för den extra hjälpen på Knutstorp. Tack till Gustav för din mekhjälp. Tack till vännerna som hejade på och uppmuntrade och tack till min Malin för att jag får hålla på med denna tokigt dyra men ack så fantastiska sport!
(blev nästan lite sentimental där)
När jag ändå är igång vill jag passa på och berätta att jag och Malin gifter oss på lördag. Därefter heter vi Malin och Kristoffer Rexvik.
Vi hörs snart igen!
Sista gången på banan som Persson ...
