magnus_moss
Racing is life!
- Gick med
- 11 Aug 2003
- Ort
- västkusten
- Hoj
- Kawasaki Supersport, KTM Supermono, ISR Forgotten Era, Honda CB750
Tänk er att ni är RIKTIGT skitnödiga. Okay? Ja, då vet ni ungefär hur man känner man sig när det är dags att köra regnrace!
Och söndagen den 17:e augusti stod regnet som spön i backen. Jo, jag vet, jag HAR presterat väl i regn förr, men ändå; när man står där och väntar så är det INTE KUL!!! För förr eller senare ligger man där, och i regn vet aldrig när det händer. I torrt kan man liksom känna vurpan komma, men i regn kommer vurpan som ett slag i ryggen; alltid lika överraskande! Så, även om man är bra på regn så är det INTE KUL!!!
Så när väderleksrapporten spådde mycket regn på söndagen så såg jag både möjligheter och blev samtidigt skitnödig. Försökte peppa mig själv med mantran som ”Det är kul med regn, det ÄR kul med regn, DET ÄR KUL MED REGN!!!!” och med god coaching av Ex-racern Tobias Larsson så kunde jag åka ut på kvalet utan att vara alltför skitnödig. Roterade långsamt fortare och fortare, kände skitnödigheten släppa liiite grann, och efter 13 problemfria varv gick jag i depå. Tvåa!!!! Jag var tvåa! Utan att ta i!!!! Parkerade hojen och mös; FIFAN vad jag är bra!!! Och var inte det minsta skitnödig längre!
Sedan var det ett par åkare som vaknade till och jag blev till slut fyra men vaddå, jag hade ju bara åkt omkring och myst! FIFAN, jag var het!!!! Flera andra supporters hade noterat samma sak och kom med muntra kommentarer som:
- Nu tar du det här!!!
- Regnkungen igen!!!
- Det blir din dag idag Mossberg!!!!
Jo du, tjena, tänkte jag när regnet tilltog och kände skitnödigheten komma tillbaka!
När så starten gick ringde Peter Lindens ord i öronen ”Inget race har blivit vunnet i första kurvan, men däremot har många förlorat det där!” och jag var lite försiktig och tappade ett par placeringar. När sedan en förare gick omkull i andra kurvan och en till i femte så dök tankar som ”FIFAN vad halt det verkar vara” och ”Jäklar vad långt han kanade!”, tankar som INTE befrämjade framfarten!!! Låg initialt åtta och var efter ett varv suveränt skitnödig.
Lyckades dock ta mig om ett par förare och kom ikapp Jesper Pelieff som jag tyckte ökade till ett gott tempo och parkerade bakom honom, låg på rulle. Det började bli lite mysigt!
Plötsligt fick jag blåflagg! På varv 13!!!! Vad tusan, ska JAG bli varvad?
TJO, kom en på innern och TJO, kom en på yttern; Lucas Bäckström och Pontus Duerlund rökte mig och Jesper så det stod härliga till! Och då, när jag sett hur fort de kunde köra, så kände jag kraften, kände hur jag fick mod och plötsligt var jag inte skitnödig längre! 
Behövde två kurvor för att göra mig av med Jesper och satte iväg! Började varva förare; NICE! Jim Classon försvann bakåt och i töcknet i änden på rakan dök fler förare upp. Kommer närmare, ser att det står ”Långqvist” på ryggen, och känner att ”Du ska stekas!!!” Ser att det är två varv kvar och 200 meter fram till Långqvist. All skitnödighet försvinner och jag ser hur han formligen backar emot mig. Har ett par coola släpp i högfartarn, bakänden trippar ut SKÖNT in i Ginstkurvan och ut på sista varvet bromsar jag utan problem om i änden på rakan. Ser att Henrik Larsson ligger 100 meter längre fram och i ett nafs är jag ikapp. Laddar genom högfartarn och glider förbi på innern i loppets sista kurva! Håller mig på hjulen och tar målflagg. Är såååååååå nöjd med att vara på hjulen och vinkar till alla jätteglada funktionärer. Och varför de är jätteglada får jag reda på när jag rullar in i depån och massor av folk jublar och gratulerar; Jag kom TREA!!!!!
Fick dela pall med Lucas Bäckström och Pontus Duerlund!!!! I am proud!!!!!
Och söndagen den 17:e augusti stod regnet som spön i backen. Jo, jag vet, jag HAR presterat väl i regn förr, men ändå; när man står där och väntar så är det INTE KUL!!! För förr eller senare ligger man där, och i regn vet aldrig när det händer. I torrt kan man liksom känna vurpan komma, men i regn kommer vurpan som ett slag i ryggen; alltid lika överraskande! Så, även om man är bra på regn så är det INTE KUL!!!Så när väderleksrapporten spådde mycket regn på söndagen så såg jag både möjligheter och blev samtidigt skitnödig. Försökte peppa mig själv med mantran som ”Det är kul med regn, det ÄR kul med regn, DET ÄR KUL MED REGN!!!!” och med god coaching av Ex-racern Tobias Larsson så kunde jag åka ut på kvalet utan att vara alltför skitnödig. Roterade långsamt fortare och fortare, kände skitnödigheten släppa liiite grann, och efter 13 problemfria varv gick jag i depå. Tvåa!!!! Jag var tvåa! Utan att ta i!!!! Parkerade hojen och mös; FIFAN vad jag är bra!!! Och var inte det minsta skitnödig längre!
Sedan var det ett par åkare som vaknade till och jag blev till slut fyra men vaddå, jag hade ju bara åkt omkring och myst! FIFAN, jag var het!!!! Flera andra supporters hade noterat samma sak och kom med muntra kommentarer som:
- Nu tar du det här!!!
- Regnkungen igen!!!
- Det blir din dag idag Mossberg!!!!
Jo du, tjena, tänkte jag när regnet tilltog och kände skitnödigheten komma tillbaka!
När så starten gick ringde Peter Lindens ord i öronen ”Inget race har blivit vunnet i första kurvan, men däremot har många förlorat det där!” och jag var lite försiktig och tappade ett par placeringar. När sedan en förare gick omkull i andra kurvan och en till i femte så dök tankar som ”FIFAN vad halt det verkar vara” och ”Jäklar vad långt han kanade!”, tankar som INTE befrämjade framfarten!!! Låg initialt åtta och var efter ett varv suveränt skitnödig. Lyckades dock ta mig om ett par förare och kom ikapp Jesper Pelieff som jag tyckte ökade till ett gott tempo och parkerade bakom honom, låg på rulle. Det började bli lite mysigt!Plötsligt fick jag blåflagg! På varv 13!!!! Vad tusan, ska JAG bli varvad?
TJO, kom en på innern och TJO, kom en på yttern; Lucas Bäckström och Pontus Duerlund rökte mig och Jesper så det stod härliga till! Och då, när jag sett hur fort de kunde köra, så kände jag kraften, kände hur jag fick mod och plötsligt var jag inte skitnödig längre! Behövde två kurvor för att göra mig av med Jesper och satte iväg! Började varva förare; NICE! Jim Classon försvann bakåt och i töcknet i änden på rakan dök fler förare upp. Kommer närmare, ser att det står ”Långqvist” på ryggen, och känner att ”Du ska stekas!!!” Ser att det är två varv kvar och 200 meter fram till Långqvist. All skitnödighet försvinner och jag ser hur han formligen backar emot mig. Har ett par coola släpp i högfartarn, bakänden trippar ut SKÖNT in i Ginstkurvan och ut på sista varvet bromsar jag utan problem om i änden på rakan. Ser att Henrik Larsson ligger 100 meter längre fram och i ett nafs är jag ikapp. Laddar genom högfartarn och glider förbi på innern i loppets sista kurva! Håller mig på hjulen och tar målflagg.
Är såååååååå nöjd med att vara på hjulen och vinkar till alla jätteglada funktionärer. Och varför de är jätteglada får jag reda på när jag rullar in i depån och massor av folk jublar och gratulerar; Jag kom TREA!!!!!Fick dela pall med Lucas Bäckström och Pontus Duerlund!!!! I am proud!!!!!
