Kanske lite off topic, men är iaf lite MC-relaterat.
Var på väg hem till Timrå via Stockholm efter en vecka i Örebro hos släkt och vänner när vi, strax norr om Söderhamn, drabbades av ett exploderande höger framdäck.
Nåja, inga problem - vi har ju nödhjul bak och verktyg för att byta. Bara ett problem: hjulet satt fast som faen pga den tighta passningen hos navhålet. Bultade, bankade och sparkade som galningar till ingen nytta.
En del personer stannade, däribland en ambulans, men ingen hade resurser att hjälpa oss få loss hjulet. Plockade till slut upp telefonen för att ringa försäkringsbolaget och få ut lite hjälp via dem.
Men just då, när jag stod och förklarade situationen, så bromsade en skåpbil in och en hel familj (+ kanske nån extra) hoppade ur. Skåpbilen visade sig vara en rejs/mekbuss fylld med crossar (iaf minst en) och verktyg samt packning. De var extremt hjälpsamma och lyckades få loss hjulet åt oss, kolla däckstrycket i nödhjulet samt även fylla på lite i det. Vi försökte uttrycka vår tacksamhet, men det känns som vi inte hade tillräckliga ord för att göra det.
Jag vet inte om de som stannade håller till nåt på den här sidan eller ej, men jag måste ventilera min tacksamhet ytterligare. Det värmer i hjärtat att se att det finns folk som vill/vågar (med tanke på alla "vägrövare" man läser om) stanna och hjälpa folk i nöd. Kort och gott - skönt att se att det fortfarande finns MEDmänniskor i en värld där det ibland känns som att vi alla är MOTmänniskor. TACK!
Är givetvis även tacksam för alla de som stannade men som inte hade resurserna.
Hoppas jag inte var för off topic, det involverade ju iaf en aning (cross-)motorcyklar.
Var på väg hem till Timrå via Stockholm efter en vecka i Örebro hos släkt och vänner när vi, strax norr om Söderhamn, drabbades av ett exploderande höger framdäck.
Nåja, inga problem - vi har ju nödhjul bak och verktyg för att byta. Bara ett problem: hjulet satt fast som faen pga den tighta passningen hos navhålet. Bultade, bankade och sparkade som galningar till ingen nytta.
En del personer stannade, däribland en ambulans, men ingen hade resurser att hjälpa oss få loss hjulet. Plockade till slut upp telefonen för att ringa försäkringsbolaget och få ut lite hjälp via dem.
Men just då, när jag stod och förklarade situationen, så bromsade en skåpbil in och en hel familj (+ kanske nån extra) hoppade ur. Skåpbilen visade sig vara en rejs/mekbuss fylld med crossar (iaf minst en) och verktyg samt packning. De var extremt hjälpsamma och lyckades få loss hjulet åt oss, kolla däckstrycket i nödhjulet samt även fylla på lite i det. Vi försökte uttrycka vår tacksamhet, men det känns som vi inte hade tillräckliga ord för att göra det.
Jag vet inte om de som stannade håller till nåt på den här sidan eller ej, men jag måste ventilera min tacksamhet ytterligare. Det värmer i hjärtat att se att det finns folk som vill/vågar (med tanke på alla "vägrövare" man läser om) stanna och hjälpa folk i nöd. Kort och gott - skönt att se att det fortfarande finns MEDmänniskor i en värld där det ibland känns som att vi alla är MOTmänniskor. TACK!
Är givetvis även tacksam för alla de som stannade men som inte hade resurserna.
Hoppas jag inte var för off topic, det involverade ju iaf en aning (cross-)motorcyklar.
