tks
Ny medlem
Jag har kört en hel del olika hojar i mina dagar, men i sporthojsklassen har det bara varit diverse kvasi-sporthojar som FZ750, Fazer600 och VFR750. Annars så är jag mest van vid att köra XT600, kanske säger lite om mina referensramar.
Idag hade jag då äran att köra en Suzuki GSX-R 750, tror det var en 96:a, möjligtvis en 97:a.
Tänkte bara dela med mig mina intryck av hojen, som "sporthojsnybörjare"...
Det första som slog mig var att hojen var väldigt jobbig att handskas med i sub-styrfart. Med en XT kan man stå stilla och balansera (utan att sätta ned fötterna) medan man väntar på att ett rödljus ska slå om, medan det är väldigt jobbigt att göra små smidiga viktförflyttningar när man sitter så pass framåtlutad. Att hojen var rätt tung gjorde den bara mer svårhanterad.
Väl uppe i fart kändes den... trög. Väldigt spårsäker, men då gäller det att ha rätt spår också, hojen var svår att byta spår med mitt i en kurva. Dessutom var den hyfsat trög att få ned i kurvorna.
Bromsarna. Det satt sexkolvsok fram. De skrämde mig. Det var väldigt lätt att bromsa mjukt, bara snudda bromshandtaget, och pressade man aningen mer så blev det genast ganska hårda inbromsningar. Jag fick en känsla av att det är väldigt lätt att bromsa för hårt och låsa framhjulet. Jag tog det lungt med bromsen och planerade på att hålla en jämnare hastighet istället.
Att hålla jämn hastighet var svårare. Hojen hade på tok för mycket effekt för min förmåga och för vad som lämpade sig för vägen. Drog man på med mycket gas ut ur kurvan kom hojen snabbt upp i sådana hastigheter att det är direkt olämpligt att titta bort från vägen ned på hastighetsmätaren. Och då var jag ändå inte hela vägen upp till rödmarkeringen, utan som mest ca 9000 rpm.
Hojen kändes rätt läskig med fjädringen. Små gupp i vägen som annars inte gör så mycket gjorde mig rädd, det kändes som hojen skulle komma ur kurs. Den gjorde aldrig det, men jag fick hela tiden intrycket av att fjädringen inte svalde ojämnheter, utan ville skicka en åt andra hållet istället.
Jag märkte att jag höll mycket lägre hastighet in i kurvorna än jag brukar, men mycket högre hastighet ut ur kurvorna.
Allt som allt kändes hojen väldigt läskig. Jag var rädd för att köra den, rädd för att jag skulle råka dra på för mycket gas, komma upp i för höga hastigheter och inte kunna bromsa in vid någonting oförutsett. Men hojen VILLE köras fort, den verkade tycka att 110-130 på kurvig 70-väg var långsamt, och verkade be mig om att dra på i över 170. Inte nyttigt.
Hojen trivdes bäst i öppnare partier med längre, inte lika tvära kurvor. I knixiga S-partier kändes det obehagligt att ge gas öht inuti, så jag gasade bara på ut ur partiena.
Sammanfattning:
En sporthoj är inget jag skulle rekommendera till en nybörjare. Mycket mer svårhanterad, inte lika lätt att byta spår i kurvor (vilket man gärna vill kunna göra som nybörjare). Bromsar och motor är lätta att ta i för mycket med, vilket kan sluta illa. Hojen vill bli körd i ett sådant tempo som inte är lämpligt innan man fått rutin på körandet. Dessutom är hojen mycket svårare att köra då det svänger mycket, att bli bra på det kräver mycket mer övning än med exempelvis en offroadhoj. GSX-R:en var lättare och mindre dramatisk att hantera ju rakare vägen var, vilket säkert leder till tråkiga vägval.
Det är lättare och bekvämare att köra fort på kurvig väg med en offroad, eller en mindre extrem sporthoj, exempelvis VFR750. Håller man samma hastighet med de båda hojarna känns det långsammare men samtidigt mer nervöst med GSX-R:en.
Nej, riktiga sporthojars rätta element är bankörning, där man kan köra riktigt hårt med mindre risker. Dessutom känns vägbredd väldigt viktigt med en sådan hoj. Att åka på en kurvig, smal väg känns rätt jobbigt, men ju bredare vägen är ju mer kan vågar man ta i (antagligen därför man möter så många genande sporthojar). Bana är alltså perfekt.
Är man erfaren och kör mycket bana är sporthoj nog helt underbart. Är man nybörjare och kör enbart till vardags förstår jag inte varför man väljer en obekväm och mer svårhanterad sporthoj framför bekvämare mer lättkörda hojar som Yamaha Fazer etc. Säg inte att det är prestandan, för av det man kan utnyttja på landsväg så spelar det mindre roll om man kör GSX-R 750 eller Fazer 600.
Idag hade jag då äran att köra en Suzuki GSX-R 750, tror det var en 96:a, möjligtvis en 97:a.
Tänkte bara dela med mig mina intryck av hojen, som "sporthojsnybörjare"...
Det första som slog mig var att hojen var väldigt jobbig att handskas med i sub-styrfart. Med en XT kan man stå stilla och balansera (utan att sätta ned fötterna) medan man väntar på att ett rödljus ska slå om, medan det är väldigt jobbigt att göra små smidiga viktförflyttningar när man sitter så pass framåtlutad. Att hojen var rätt tung gjorde den bara mer svårhanterad.
Väl uppe i fart kändes den... trög. Väldigt spårsäker, men då gäller det att ha rätt spår också, hojen var svår att byta spår med mitt i en kurva. Dessutom var den hyfsat trög att få ned i kurvorna.
Bromsarna. Det satt sexkolvsok fram. De skrämde mig. Det var väldigt lätt att bromsa mjukt, bara snudda bromshandtaget, och pressade man aningen mer så blev det genast ganska hårda inbromsningar. Jag fick en känsla av att det är väldigt lätt att bromsa för hårt och låsa framhjulet. Jag tog det lungt med bromsen och planerade på att hålla en jämnare hastighet istället.
Att hålla jämn hastighet var svårare. Hojen hade på tok för mycket effekt för min förmåga och för vad som lämpade sig för vägen. Drog man på med mycket gas ut ur kurvan kom hojen snabbt upp i sådana hastigheter att det är direkt olämpligt att titta bort från vägen ned på hastighetsmätaren. Och då var jag ändå inte hela vägen upp till rödmarkeringen, utan som mest ca 9000 rpm.
Hojen kändes rätt läskig med fjädringen. Små gupp i vägen som annars inte gör så mycket gjorde mig rädd, det kändes som hojen skulle komma ur kurs. Den gjorde aldrig det, men jag fick hela tiden intrycket av att fjädringen inte svalde ojämnheter, utan ville skicka en åt andra hållet istället.
Jag märkte att jag höll mycket lägre hastighet in i kurvorna än jag brukar, men mycket högre hastighet ut ur kurvorna.
Allt som allt kändes hojen väldigt läskig. Jag var rädd för att köra den, rädd för att jag skulle råka dra på för mycket gas, komma upp i för höga hastigheter och inte kunna bromsa in vid någonting oförutsett. Men hojen VILLE köras fort, den verkade tycka att 110-130 på kurvig 70-väg var långsamt, och verkade be mig om att dra på i över 170. Inte nyttigt.
Hojen trivdes bäst i öppnare partier med längre, inte lika tvära kurvor. I knixiga S-partier kändes det obehagligt att ge gas öht inuti, så jag gasade bara på ut ur partiena.
Sammanfattning:
En sporthoj är inget jag skulle rekommendera till en nybörjare. Mycket mer svårhanterad, inte lika lätt att byta spår i kurvor (vilket man gärna vill kunna göra som nybörjare). Bromsar och motor är lätta att ta i för mycket med, vilket kan sluta illa. Hojen vill bli körd i ett sådant tempo som inte är lämpligt innan man fått rutin på körandet. Dessutom är hojen mycket svårare att köra då det svänger mycket, att bli bra på det kräver mycket mer övning än med exempelvis en offroadhoj. GSX-R:en var lättare och mindre dramatisk att hantera ju rakare vägen var, vilket säkert leder till tråkiga vägval.
Det är lättare och bekvämare att köra fort på kurvig väg med en offroad, eller en mindre extrem sporthoj, exempelvis VFR750. Håller man samma hastighet med de båda hojarna känns det långsammare men samtidigt mer nervöst med GSX-R:en.
Nej, riktiga sporthojars rätta element är bankörning, där man kan köra riktigt hårt med mindre risker. Dessutom känns vägbredd väldigt viktigt med en sådan hoj. Att åka på en kurvig, smal väg känns rätt jobbigt, men ju bredare vägen är ju mer kan vågar man ta i (antagligen därför man möter så många genande sporthojar). Bana är alltså perfekt.
Är man erfaren och kör mycket bana är sporthoj nog helt underbart. Är man nybörjare och kör enbart till vardags förstår jag inte varför man väljer en obekväm och mer svårhanterad sporthoj framför bekvämare mer lättkörda hojar som Yamaha Fazer etc. Säg inte att det är prestandan, för av det man kan utnyttja på landsväg så spelar det mindre roll om man kör GSX-R 750 eller Fazer 600.
Last edited: