få loss muttern till framdrevet zx9r

En liten ursparning i vevhalvan skulle ge plats till en Nordlock-bricka. Inte ens en HD skramlar loss en sådan :)
Om man anger ett moment som en skruv ska dras med så måste man också ange OM förbandet ska smörjas och med VAD!
T ex så är det inte alltid man föreskriver smörjning på Geomet-behandlade skruvar eftersom det skiktet innehåller PTFE med en väl styrd friktionskoefficient som dessutom är så låg att man kan försumma torsionspåkänningarna vid åtdragning.
Kolla alltid innan du drar med moment om detsamma är anpassat för smort förband och om det är olja, vax, MoS2, eller vad det är isf.
Minst spridning får man med MoS2.

Nu drar du iväg från ämnet, visst finns det skruv med friktionshämmande ytbehandlingar, men det är ju inte legio när man skruvar med begagnade motorer.

Jo det är klart att det ska anges med vad det ska smörjas med, det brukar det också göras i en generell fomulering i ingressen till de flesta verkstadshandböcker. Inte bara till HD

Du får gärna fortsätta ditt korståg mot loctite, men jag tycker definitivt att det har en nisch. Skruvarna som håller spjället i de de flesta spjällförgasare eller spjällhus är ett annat bra exempel, de brukar också rekomenderas att sättas i loctite, även på Ducati :hihi
Förr så skulle de stukas med körnslag.
 
Det tycker jag också, men INTE i riktiga skruvförband :yoparty

Ok, då röker vi fredspipa, dvs om du med "riktiga" menar att man i konstruktionen haft möjlighet att åstadkomma rätt slankhetstal/klämlangd så behövs inte loctite.

/J
 
Ok, då röker vi fredspipa, dvs om du med "riktiga" menar att man i konstruktionen haft möjlighet att åstadkomma rätt slankhetstal/klämlangd så behövs inte loctite.
/J

Ok, men i maskiner i gemen så ska man från början konstuera så man kan ha riktiga skruvförband. Kan man inte det så får man överväga krympförband, konor med woodruff, eller andra lösningar.
Loctite är för apparatskåp, ibland limning och tätningar.
 
Ok, men i maskiner i gemen så ska man från början konstuera så man kan ha riktiga skruvförband. Kan man inte det så får man överväga krympförband, konor med woodruff, eller andra lösningar.
Loctite är för apparatskåp, ibland limning och tätningar.

Jo det är klar att man ska försöka att göra det, samt välja stigningar som är självhämmande och inte arbetar upp sig etc.

Men på vissa ställen så rekommenderas alltjämt loctite där det inte gick, även i moderna motorer. Det stor ju nästa regelmässigt på tex kamaxeldrevskruven osv. Som en försäkring på ställen där följderna av en lossande gänga blir fatal. Skruvar till förgasarspjäll etc.

Ett annat vanligt användningsområde är på metriska motorcykelmotorer, där M-gängan ofta har för liten stigning för att vara optimal i aluminium, många drar ju tex inte kamlageröverfallsskruvarna med fullt moment på japanska motorer, eftersom gängan brukar flyta i aluminiumet då, den orkar bara fullt mom en gång på fabriken. Mekarna drar då med ett ngt lägre mom men försäkrar sig då ibland med Loctite.

Loctite tillverkar ju även dvs friktionssänkande molyfilm för skruv, plus lagerlås etc. Men jag har menat gänglåsning i denna diskussion.

JAg tycker också att loctite är nödlösning, men en bra sådan, och en livlina för oss som har att ta hand om redan gjorda konstruktioner, som inte har rätt slankhetstal i skruvförbanden.

/J
 
Jo det är klar att man ska försöka att göra det, samt välja stigningar som är självhämmande och inte arbetar upp sig etc.
Utan att vilja starta ett krig om påvens skägg så är alla skruvförband (dit inte kulskruvar räknas) självhämmande, annars skulle det inte gå att dra åt dem ;)
Dock bygger skruvförband på att det finns en naturlig friktion mellan gängflankerna och dessa har vanligtvis en friktionskoefficient 0.10 < my < 0.20. När det vibrerar kan flankerna och skruvskallen under ett minimalt ögonblick tappa kontakten, speciellt om skruven är dåligt dragen. I de ögonblicken finns det inte tillräckligt med friktion som hindrar skruven från att rutscha utefter gängans lutande plan.
Men på vissa ställen så rekommenderas alltjämt loctite där det inte gick, även i moderna motorer. Det stor ju nästa regelmässigt på tex kamaxeldrevskruven osv. Som en försäkring på ställen där följderna av en lossande gänga blir fatal. Skruvar till förgasarspjäll etc.
Småskruv kan vara ett problem eftersom de ofta sitter där det är trångt och där andra lösningar, t ex prymstift, kan ge ett förband som är svårlossat. Oftast slutar man att ange "rekommenderat moment" på maskiner om skruven < M6. (I finmekaniska tillämpningar kan det finnas momentangivelser oavsett hur liten skruven är.) Finns inget moment angivet så har man gett upp/fått frångå sunda skruvförbandsprinciper och måste säkra skruven/muttern "med yttre våld" som t ex låsvätska.
Ett annat vanligt användningsområde är på metriska motorcykelmotorer, där M-gängan ofta har för liten stigning för att vara optimal i aluminium, många drar ju tex inte kamlageröverfallsskruvarna med fullt moment på japanska motorer, eftersom gängan brukar flyta i aluminiumet då, den orkar bara fullt mom en gång på fabriken. Mekarna drar då med ett ngt lägre mom men försäkrar sig då ibland med Loctite.
Det där problemet är jag väl bekant med. Inte minst från racingmotorer. Jag skruvade alltid isär mina sprillans nya racinghojar i molekyler och bland de förbättringar som jag gjorde var att jag satte HeliCoil i alla skruvhål där jag visste att det skulle komma att skruvas frekvent, dvs de flesta skruvhålen ...
Min åsikt är att det är dumsnålt av tillverkaren att inte sätta gänginsatser i aluminiumgods. Eftersom man, som du riktigt påpekar, får gängan att flyta vid upprepade åtdragningar så vågar man inte dra med fullt moment och då riskerar man att skruven går av pga utmattning.
Loctite tillverkar ju även dvs friktionssänkande molyfilm för skruv, plus lagerlås etc. Men jag har menat gänglåsning i denna diskussion.
Det är ett dilemma med friktionen i ett skruvförband. Det man egentligen vill uppnå är en viss klämkraft. För att nå den går man via åtdragningsmomentet. På vägen mellan moment och klämkraft ligger friktionskoefficienten. Fördelningen av momentet ser ut så att 50% försvinner som friktion i anliggningsytorna, 40% som friktion i gängorna och 10%?!? ger klämkraften.
Jaha ... det är ju inte så lysande. Man är väldigt beroende av friktionen. Vill man ha hög eller låg friktionskoefficient? När man drar åt vill man ha låg och när skruvförbandet är draget vill man ha hög, så hur gör man?
Man väljer låg. Dels så behöver man inte dra så hårt, dels minskar torsionspåkänningarna på skruven (adderas ju till dragpåkänningarna) och inte minst, man får lägst spridning i förbanden om man smörjer.
Idealet är att göra som de gör t ex på kärnkraftverken. Där töjer man ut skruven med ett hydraulaggregat till rätt förspänning, drar åt muttern för hand och släpper hydraultrycket. Skruven har nu en perfekt förspänning. Funkar dock inte på skruvar i bottenhål ...
Triumph hade på sina gamla hojar ett bra system för att dra åt lagerhalvorna till vevstakarna. Man mätte skruven, satte den på plats, drog åt och mätte sedan att (den genomgående) skruven hade förlängt sig föreskrivet mått (som jag vill minnas var ett par hundradels mm). Smart eftersom den principen är oavhängig rådande friktionskoefficient.

JAg tycker också att loctite är nödlösning, men en bra sådan, och en livlina för oss som har att ta hand om redan gjorda konstruktioner, som inte har rätt slankhetstal i skruvförbanden.
/J
Ja, det är en nödlösning. Huruvida den är bra eller inte beror bl a på hur ofta man behöver lossa förbandet. Behövs det aldrig så kan det vara en ok lösning, är det sällan kan det vara ett nödvändigt ont, är det ofta så är det en kass lösning.
Sådär .. nu har väl denna tråd ballat ur tillräckligt? :D
 
Last edited:
Utan att vilja starta ett krig om påvens skägg så är alla skruvförband (dit inte kulskruvar räknas) självhämmande, annars skulle det inte gå att dra åt dem ;)
Dock bygger skruvförband på att det finns en naturlig friktion mellan gängflankerna och dessa har vanligtvis en friktionskoefficient 0.10 < my < 0.20. När det vibrerar kan flankerna och skruvskallen under ett minimalt ögonblick tappa kontakten, speciellt om skruven är dåligt dragen. I de ögonblicken finns det inte tillräckligt med friktion som hindrar skruven från att rutscha utefter gängans lutande plan...

Jo det vet jag, jag uttryckte mig slarvigt, jag menade inte självhämmande i bokstavlig tolkning, utan mer att de inte vibrerar upp. Gängan i tex justerbara stöststänger samt ställskruvarna i skruvvippor är ju exemplen på sådana kombinationer av stigning och gängprofil som är helt dedikerad uppgiften att inte vibrera upp, trots rikligt med smörjmedel och temperaturskiften.

....Det där problemet är jag väl bekant med. Inte minst från racingmotorer. Jag skruvade alltid isär mina sprillans nya racinghojar i molekyler och bland de förbättringar som jag gjorde var att jag satte HeliCoil i alla skruvhål där jag visste att det skulle komma att skruvas frekvent, dvs de flesta skruvhålen ...
Min åsikt är att det är dumsnålt av tillverkaren att inte sätta gänginsatser i aluminiumgods. Eftersom man, som du riktigt påpekar, får gängan att flyta vid upprepade åtdragningar så vågar man inte dra med fullt moment och då riskerar man att skruven går av pga utmattning...

Ja det är ju en annan ingenjörsregel, att man ska använda grovgänga i aluminium, UNC fungerar ju väl varför man sällan har några problem med trasiga alugängor i tum-hojmotorer. Problemet är ju att vanlig M-gänga klassas som grovgänga, men ändå är för fin för att fungera bra i alugods. Helt klart så var det fint som det var på äldre finare motorer, med ingjutna bronsgängor till tändstift och dyligt! Men helicoil är ju en bra kompromiss på metriska hojar.

...Idealet är att göra som de gör t ex på kärnkraftverken. Där töjer man ut skruven med ett hydraulaggregat till rätt förspänning, drar åt muttern för hand och släpper hydraultrycket. Skruven har nu en perfekt förspänning. Funkar dock inte på skruvar i bottenhål ...

Sådär gör man med topplockbultarna på större fartygsdieselmotorer samt en del fartygspropellrar också, man sträcker upp dragstången/axeln hydrauliskt, gängar muttern till stopp och relaxerar sedan hydraliken och för över kraften på muttern utan att ngt vridning ger komplexa spänningstillstånd i dragstången/axeln/skruven


.
Ja, det är en nödlösning. Huruvida den är bra eller inte beror bl a på hur ofta man behöver lossa förbandet. Behövs det aldrig så kan det vara en ok lösning, är det sällan kan det vara ett nödvändigt ont, är det ofta så är det en kass lösning.
Sådär .. nu har väl denna tråd ballat ur tillräckligt? :D

Så är det nog.

Japp :hihi

/J
 
Last edited:
Mycke text för en mutter.

Jag har en ZX9-drevmutter du kan fa köpa om du vill. Halva priset mot det pris du far i butiken plus en tjuga i frakt.
 
Ojoj...efter att ha läst igenom kardansnacket i denna tråd törs man ju knappt skruva på locket till ketchupflaskan.... ;)
 
Sjukt intressant läsning:yoparty Lite lätt urspårning men ändå.. Släng illustrerad vetenskap i väggen :)
 
är man inte inne på sträckgränser då ?
att det sedan blir ett teoretiskt moment av denna sträckgräns är
ju förstås bra men enl, mig så är det sträckgräns.

På min gamla SAAB skulle skruvarna till toppen dras med moment och sedan med vinkel,, åxå ett sätt o lösa det på.


Citat Elwe:
Triumph hade på sina gamla hojar ett bra system för att dra åt lagerhalvorna till vevstakarna. Man mätte skruven, satte den på plats, drog åt och mätte sedan att (den genomgående) skruven hade förlängt sig föreskrivet mått (som jag vill minnas var ett par hundradels mm). Smart eftersom den principen är oavhängig rådande friktionskoefficient
 
Ett litet add on :tummenupp

Loctite får inte användas på flygplan, vid eventuell brand så hjälper den inte... Det används Koniska muttrar (klämmda) och Castlenutts vad fan det heter på svenska, med saxpinne samt hålborrade med låstråd igenom... även nylock är uteslutet.. då plasten kan brinna... gäller att vara förutseende :confused:
 
[QUOTE=Dennis_I och Castlenutts vad fan det heter på svenska

kronmutter..:)
 
är man inte inne på sträckgränser då ?
att det sedan blir ett teoretiskt moment av denna sträckgräns är
ju förstås bra men enl, mig så är det sträckgräns.

På min gamla SAAB skulle skruvarna till toppen dras med moment och sedan med vinkel,, åxå ett sätt o lösa det på.


Citat Elwe:
Triumph hade på sina gamla hojar ett bra system för att dra åt lagerhalvorna till vevstakarna. Man mätte skruven, satte den på plats, drog åt och mätte sedan att (den genomgående) skruven hade förlängt sig föreskrivet mått (som jag vill minnas var ett par hundradels mm). Smart eftersom den principen är oavhängig rådande friktionskoefficient

Man går inte upp i det plastiska området för skruven utan lägger sig på 75-80% av sträckgränsen, dvs i det elastiska området.

Finessen med att dra moment + vinkel är att felet som uppstår pga varierande friktionskoefficient blir mindre när man gör så. Dock får man skjuvspänningarna från torsionen superponerade på skruvens effektivspänning när man vrider på skruven och så är det i alla fall där man inte drar ut skruven och sätter muttern för hand.
 
Men skapar vi inte en Epsilon på skruven trots allt under sträckningen ,, det fick jag inbankat i huvudet när jag var på värmebehandllings labb här i köping ? enligt mig så går inte allt tillbaka från den sträckningen.

Och ang Loctite så använder jag det endast på ställer där det blir riktigt kritiskt om det blir en mutter för mycket i kakburken.

fast om jag inte har fel så är Ducce väldigt duktiga på att rekommendera Loctite vid service både här o där ,, enl,säker källa.

på Laverdas tid fanns väl inte Loctite annars skulle det säkert ha varit vanligt förekommande där med,i stället så rekommenderas svets på alla förband. (skojjade bara)



Man går inte upp i det plastiska området för skruven utan lägger sig på 75-80% av sträckgränsen, dvs i det elastiska området.

Finessen med att dra moment + vinkel är att felet som uppstår pga varierande friktionskoefficient blir mindre när man gör så. Dock får man skjuvspänningarna från torsionen superponerade på skruvens effektivspänning när man vrider på skruven och så är det i alla fall där man inte drar ut skruven och sätter muttern för hand.

Slottsmutter :tummenupp he he

 
Last edited:
[
på Laverdas tid fanns väl inte Loctite annars skulle det säkert ha varit vanligt förekommande där med,i stället så rekommenderas svets på alla förband. (skojjade bara)



Borrade om nästan allt och midlockgängor:tummenupp
 
ja det gäller att vara före sin tid ,,,
:tummenupp
anade att det fanns Laverda sleepers på denna tråd ,,
vi om några har ju erfarenhet av gängor som kan ge sig i topplock ,, ha ha ha
man kallsvettas var gång ventilerna måste justeras o överfallen ska tillbaka,,
:D

rock ´n roll
Jocke

[
på Laverdas tid fanns väl inte Loctite annars skulle det säkert ha varit vanligt förekommande där med,i stället så rekommenderas svets på alla förband. (skojjade bara)



Borrade om nästan allt och midlockgängor:tummenupp
 
Nyheter
A ride for our child, Tyra

MC-kortegen ”A ride for our...

Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Back
Top