Klockan är 23:12, jag har precis gått av mitt eftermiddag/kvällsskift på Scania-fabriken och går mot omklädningsrummet i sedvanlig ordning. Jag byter om och dushar vartefter jag sätter mig i bilen och vrider om nyckeln till Vectran jag kör för dagen. Klockan i bilen visar 23:23, något jag med säkerhet minns. Några minuter senare har jag passerat genom centrum och åker på riksväg 80 hemmåt.
Vid delningen Gävle-Hedemora tar jag av åt Hedemora och åker någon kilometer tills jag kommer till den lilla avfart som går upp till jaktskyttebanan i skogen. Denna avfart är bommad, precis som vanligt, men något annat är inte som vanligt. Någon har kört in en vit Ford Transit som står mot bommen, bakom en stor buske. Ser precis ut som om någon har försökt att gömma den.
Larmklockorna i huvudet ringer! Det har varit många stölder och inbrott i vårat lilla villaområde. Vi här hemma har blivit av med en bil, två cyklar, en släpkärra, och någon har i vintras försökt ta sig in i garaget men blivit hejdad av en vaken granne som jagade bort fanskapen. Jag kopplar DIREKT detta till någon form av oönskade tjuvpatrask eftersom bilen för det första står parkerad på ett udda ställe och enligt min åsikt, på ett sätt som ska minska risken för upptäckt. Jag försöker kolla registreringsnummret. Skyltbelysningen på bilen är på men jag ser ingen skylt, ännu en klocka ringer!
Jag har vid detta tillfälle god lust att stanna, men gör det inte. Vem vet vad det kan vara för folk? Dom kankse är beväpnade med någon form av vapen eller tillhygge. Jag åker vidare och 500m senare ser jag en mörkklädd man (??) i diket som är precis i kanten där skogen övergår till ett bullerplank. Jag har helljuset på hela tiden och nu blinkar jag åt mannen (??) som instinktivt hukar sig ner bakom en förvuxen buske. Inte heller denna gång stannar jag utan åker vidare ytterligare ett par hundra meter innan jag svänger av riksvägen och åker in i villaområdet.
Snabbare än alla superhjältar tillsammans svänger jag upp bilen på garageuppfarten, rekar runt garaget och kontrollerar min älskade bil som tidigare vandaliserats av vildar då den står ute. Jag konstaterat att det är fritt fram vart efter jag samlar husets riksdag till överläggning.
Det bestämms att jag ska kolla upp skåpbilen en ytterligare gång och den poliskonstapel vi har varit i kontakt med tidigare kallas till platsen. Precis som vi fått instruktioner om ifall vi ser något misstänkt igen. Nu griper jag till mig ett ”vapen” att ha med i bilen. Ett Bacho dragskaft med svarvat och lättrat handtag som har en grym kraft vid svingande. Jag tar även med mig en LED-fiklampa och digitalkameran. Tyvärr kunde jag vid ankomst till den tidigare nämnda platsen konstatera att både bilen och mannen var borta.
Strax efter klockan 4 när jag precis slummrat till så hör jag en bilmotor som är igång, inte allt för långt från huset. Jag smyger mig fram till köksfönstret med mitt Bacho-dragskaft i handen, och tamefan! Det jag ser är en vit Ford Transit som står vid postlådorna 25m från huset, samma Ford Transit som tidigare. Genom att trycka på en knapp i elcentralen i förrådet så tänder jag ytterbelysningen till hela huset och garaget. På garaget sitter det en 500W halogenstrålkastare. Detta fick Transiten på flykt igen. Misstänkt tycker jag.
Jag kan i skrivande stund förtälja att dom skådats en ytterligare gång längre bort i andra kanten av villaområdet. Detta fick jag veta på morgonen av en granne som kommit hem senare än mig, och som också fattat misstanke.
Skulle inte förvåna mig om dom var ute och rekade, och med tanke på vad som står i garaget och inne i huset vaktar jag hellre än att bli av med något!
Jag hatar tjuvpatrask!
Vid delningen Gävle-Hedemora tar jag av åt Hedemora och åker någon kilometer tills jag kommer till den lilla avfart som går upp till jaktskyttebanan i skogen. Denna avfart är bommad, precis som vanligt, men något annat är inte som vanligt. Någon har kört in en vit Ford Transit som står mot bommen, bakom en stor buske. Ser precis ut som om någon har försökt att gömma den.
Larmklockorna i huvudet ringer! Det har varit många stölder och inbrott i vårat lilla villaområde. Vi här hemma har blivit av med en bil, två cyklar, en släpkärra, och någon har i vintras försökt ta sig in i garaget men blivit hejdad av en vaken granne som jagade bort fanskapen. Jag kopplar DIREKT detta till någon form av oönskade tjuvpatrask eftersom bilen för det första står parkerad på ett udda ställe och enligt min åsikt, på ett sätt som ska minska risken för upptäckt. Jag försöker kolla registreringsnummret. Skyltbelysningen på bilen är på men jag ser ingen skylt, ännu en klocka ringer!
Jag har vid detta tillfälle god lust att stanna, men gör det inte. Vem vet vad det kan vara för folk? Dom kankse är beväpnade med någon form av vapen eller tillhygge. Jag åker vidare och 500m senare ser jag en mörkklädd man (??) i diket som är precis i kanten där skogen övergår till ett bullerplank. Jag har helljuset på hela tiden och nu blinkar jag åt mannen (??) som instinktivt hukar sig ner bakom en förvuxen buske. Inte heller denna gång stannar jag utan åker vidare ytterligare ett par hundra meter innan jag svänger av riksvägen och åker in i villaområdet.
Snabbare än alla superhjältar tillsammans svänger jag upp bilen på garageuppfarten, rekar runt garaget och kontrollerar min älskade bil som tidigare vandaliserats av vildar då den står ute. Jag konstaterat att det är fritt fram vart efter jag samlar husets riksdag till överläggning.
Det bestämms att jag ska kolla upp skåpbilen en ytterligare gång och den poliskonstapel vi har varit i kontakt med tidigare kallas till platsen. Precis som vi fått instruktioner om ifall vi ser något misstänkt igen. Nu griper jag till mig ett ”vapen” att ha med i bilen. Ett Bacho dragskaft med svarvat och lättrat handtag som har en grym kraft vid svingande. Jag tar även med mig en LED-fiklampa och digitalkameran. Tyvärr kunde jag vid ankomst till den tidigare nämnda platsen konstatera att både bilen och mannen var borta.
Strax efter klockan 4 när jag precis slummrat till så hör jag en bilmotor som är igång, inte allt för långt från huset. Jag smyger mig fram till köksfönstret med mitt Bacho-dragskaft i handen, och tamefan! Det jag ser är en vit Ford Transit som står vid postlådorna 25m från huset, samma Ford Transit som tidigare. Genom att trycka på en knapp i elcentralen i förrådet så tänder jag ytterbelysningen till hela huset och garaget. På garaget sitter det en 500W halogenstrålkastare. Detta fick Transiten på flykt igen. Misstänkt tycker jag.
Jag kan i skrivande stund förtälja att dom skådats en ytterligare gång längre bort i andra kanten av villaområdet. Detta fick jag veta på morgonen av en granne som kommit hem senare än mig, och som också fattat misstanke.
Skulle inte förvåna mig om dom var ute och rekade, och med tanke på vad som står i garaget och inne i huset vaktar jag hellre än att bli av med något!
Jag hatar tjuvpatrask!
