Denna histora är det en del saker som inte är värkliga
Men allt om Emil (jag) stämmer
Trevlig läsning!
Det var en gång tre tappra mopedhjältar som hette Emil, Ante och Björn.
Tillsammans tillhörde de den absoluta gräddan av elitmopedister. Hårda och beundrade motormän som fick flickorna att svimma varän de visade sig med sina stentuffa stålhästar.
Emil tuffast av dem alla
Även om de var hyvens grabbar alla tre så var nog Emil den tuffaste av dem alla. Han hade vunnit jätteballa race som Cannonball Run, Väskryck & TT-träffen, B. Kymmers backrace och en massa andra uppgörelser på sin fruktat snabba och vackra Puch Monza.
Ligistkamraterna Ante och Björn var förvisso mycket snabba och skickliga på sina mopeder, en Derbi Senda och en Honda Mt5, men upp till Emils nivå hade de fortfarande en bra bit.
Efter en lång snöig vinter var våren äntligen kommen och det var dags för det första riktigt salta mopperacet, Topspeed Shootout på Malmbyhus Flygfält utanför Strängnäs.
Alla var lika taggade och visste att segern inte bara innebar ära, berömmelse, rikedom och materiell lycka. En vinst i Topspeed Shootout skulle dessutom göra det möjligt att lägra den läckra men svåråtkomliga Malin som var alla mopedligisters våta dröm.
Det var hon inte bara för sin utsökta kropp med generöst utfyllda tuttar och en trivsam glasskulerumpa, utan även för det faktum att hon genom ett arv blivit ägare till ett jättelager med fabrikstrimcylindrar till Puch, samt andra hard-to-find-delar. Dessutom ryktades det om att hon sög kuk så lakanet for upp i arslet.
Under den gångna vintern hade Ante filat, borrat, drevat och trimmat sin Derbi. Ungefär detsamma hade Björn gjort med sin Honda Mt5, allt för att ha en chans att äntligen kunna steka Emil på sin fruktade Puch Monza och kanske få ett tillfälle att både klämma på Malins rattar och dessutom komma över hennes lager med Puchcyllar.
Emil däremot visste att han satt på ett vinnande koncept så han hade nöjt sig med att kärleksfullt titta över sin maskin och komplettera det visuella med ett par ventilhattar i form av tärningar. Han hade ju aldrig tidigare besvärats av varken Ante eller Björn, så varför skulle han oroa sig?
Trion bunkrar Pripps på Shell
Nu stod de trenne alltså samlade på en grusväg i Vagnhärad, färdiga för avfärd till det viktiga evenemanget. Framför dem väntade 6 mils forcerad grusvägskörning med spontana vurpor och mycket okynnessladdande innan de var framme hos KCTT South Sides race i Strängnäs. Men först tog man en tur ner till Shell för att tanka upp med högoktanig soppa, Castrol TTS och rikliga mängder Pripps.
Resan till Shell gick bra sånär som en värmenypning för Björn. Björn har ju alltid varit för snål på oljan i sin Honda Mt5, så det var inte allt för oväntat.
När våra hårda hjältar stod och tankade upp sina järn utanför Shell kom den ökänt tråkige strutmopedisten Tomas invinglandes i knapp styrfart på sin Cresent, iförd immig strut. När han såg Emil, Ante och Björn kunde han givetvis inte försitta chansen att predika sitt motorhistoriskt veteranmopedistiska evangelium.
- Gossar, gossar. Vart ska ni hän med dessa helvetesmaskiner, frågade Tomas.
- Vi ska till Strängnäs och köra Topspeed Shootout, svarade Ante artigt trots att han visste vad som komma skulle.
- Ah, detta syndens näste, replikerade Tomas. Ni borde slå följe med mig till Fetto Moppedisternas jättetrevliga mopedrally! Vi ska mysa fram på småvägarna och vinka åt villaägare, dricka kaffe ur rutiga termosar, äta prickigkorvmackor och ha det gemytligt.
- Så kul för dig då, Tomas, muttrade Björn samtidigt som han blandade tvåtaktsoljan snålt som vanligt. Men det händer ju inte ett endaste dugg på era tråkiga strutträffar!
- Där har du allt fel, sa Tomas och sken upp. Idag har faktiskt Fetto Moppedisterna ordnat så fint med en jättetrevlig tipspromenad!
Tomas faller nästan för frestelsen
- Nej, vore det bara det allra minsta stake i dig, Tomas, så tog du din sura Cresent och hängde med oss på Topspeed Shootout, flinade Ante. Vi kan hjälpa dig rycka pluggen och borra fuggen. Emil kanske har något passande drev i packningen.
- Ja just det, på Topspeed är det ett jädra drag, fyllde Björn i. Dessutom flockas alla unga tjejer runt hårda mopedligister, så då kunde du kanske byta ut din sunkiga rödvinskärring därhemma. Som bonus ska vi bjussa dig på en smaskens Pripps som motpol till all blaskig Svag Dricka du sitter hemma och kolkar i dig när ingen ser.
- Va? Unga tjejer säger ni... man kanske... eller, nä! Jag ska givetvis åka på mopedrallyt med Fetto Moppedisterna och ha det trevligt, gormade Tomas surt. Och vad er anbelangar ska jag minsann påkalla ordningsmakten! Era mopeder är en styggelse med trim och andra olagligheter. Jag misstänker att ni inte ens har reglementsenliga namnskyltar! Ni förstör bara för oss hederliga motorhistoriker i vår strävan mot lägre försäkringpremier och annat fint! Huliganer! Busar!
- Vad gör den där pajasen här, muttrade Emil när han trixat sig ut genom Shells dörr kånkandes på åtta flak Pripps. Skit i hans predikande, vi har bråttom till Topspeed!
Tjejerna inne på Shell kastade trånande blickar efter honom där han gick.
- Vandaler och hedningar, hojtade Tomas när han lyckats få liv i sin gistna Cresent.
- Vilken fåne, menade Emil samtidigt som han svepte en Pripps, knycklade ihop burken och kastade den rätt i Tomass vurpollon när denne knattrade förbi med sin Cresent på grusvägen.
- Uppsittning pojkar, vrålade han efter att Ante hjälpt honom packa ner all Pripps bland munstycken, drev och tändstift i packväskorna. Nu åker vi till Strängnäs och skövlar, härjar, skändar och beter oss!
Hjältarna on the road till Strängnäs
Nu var man äntligen på väg. Och bråttom var det. Man kom överens om att hålla stålet och inte vänta på varandra. Den som kom först till Strängnäs skulle sedan anmäla polarna, som förhoppningsvis kom indroppandes eftersom. En vansklig men nödvändig strategi då tiden var knapp. Emil drog inte helt oväntat ifrån Ante och Björn trots all extravikt i form av Pripps. Dessutom genant enkelt, med snabbgashandtaget för riviga starter låst i semesterläge och bägge händerna bakom nacken i en bekvämt tillbakalutad och provocerande ställning.
Efter någon kilometer blåste han om Tomas som satt och skakade på sin Cresent. Med en graciös gest skickade Emil ut sin drypande snus och prickade mitt i Tomas vindstrut så denne drattade omkull i diket med ett Cresentskrammel.
Fruktansvärda vibrationer genererade av turbulensen bakom packväskorna i 50 kilometer i timmen gjorde att den Pripps Emil hade klämt vid Shell gjorde sig påmind ganska fort. Emil fick helt resolut stanna och pissa. Snart var både Ante och Björn förbi.
Det dröjde dock inte speciellt länge innan Mt5:an värmenöp för Björn, som vanligt. Björn satte sig i en dikeskant och väntade medan Ante stormade vidare... rakt in i en poliskontroll! En något sömnig konstapel Orvar stegade ut i gatan och flaggade stackars Ante.
- Jaha, och vad har vi här då, undrade den barske Orvar samtidigt som han putsade det fina emblemet på sin mössa.
- Snälla konstapel Orvar, ta inte mig, pep Ante ynkligt och skallrade med tänderna. Jag har bara en liten femhalva och ett ställbart, i princip. Nä, vänta hellre på Björn som kommer direkt efter mig, han har både 60-kubbe och 15-drev!
- Säger du det, muttrade Orvar. Ja, låt gå för den här gången, men vi vill aldrig se dig här igen!
Orvar suktar efter Emils Puch Monza
I ungefär samma ögonblick Ante med darrande ben kickat igång sin Derbi kom Björn farande mot poliskontrollen. Den nöjde konstapeln klev ut och viftade med spaden.
- Jaha, vad har vi här då, frågade Orvar Björn och skramlade överlägset med mässingsknapparna.
- Åh, snälla konstapel Orvar, ta inte mig, stammade Björn som förutom värmenypningar lätt drabbades av snutfrossa, och för tidig utlösning - men det är en annan historia. Ta hellre Emil som kommer vilken minut som helst. Han åker med odämpad pipa, maxportad 70cc-kruka och lustgas. Dessutom har jag faktiskt till och med betalt trafikförsäkringen!
- Jaså, säger du det, svarade Orvar och man såg hur han sken upp. Emils Puch Monza har vi länge velat lägga vantarna på, så du får väl löpa för den här gången då, men vi vill aldrig se dig igen!
När Björn hunnit bort i horisonten utan värmenypning, för tidig utlösning och nervösa sammanbrott kom Emil farande i en jäkla fart. Vibrationerna och tunnelseendet gjorde att han knappt såg Orvar som stod mitt i gatan och viftade febrilt med stoppspaden. Med en bredsladd skramlade hans Puch Monza in i den parkerade polisbilen, en hårsmån från konstapeln. Emil borstade av sig dammet, reste upp sin Puch Monza och kollade att alla Pripps överlevt vurpan.
- Jahaja, vad är det här för spektakel då, vrålade den högröda konstapeln och klickade frenetiskt med sin tjänsteballografpenna.
- Sluta trakassera mig, jag har inte tid med ditt gnäll, svarade Emil surt och kollade att inte den beräknade pipan fått några bucklor som kunde inverka hämmande på prestandan. Jag har skitbråttom till Topspeed Shootout!
- Ah, åh! Topspeed Shootout, utbrast Orvar och hans humör tvärvände. Fasen så hårt! Det har jag alltid drömt om att köra!
- Men dåså, om du låter mig åka kan jag tipsa om en strutmopedist som kommer vinglandes om ett tag, sa Emil med ett flin på läpparna. Jag vet att han smygtrimmat med ställbart munstycke. Dessutom tror jag att han krökat.
- Säger du det, sa Orvar samtidigt som han med drömsk blick smekte sin batong. Tack för tipset och lycka till på Topspeed Shootout. Jag önskar verkligen att jag kunde åka med!
- Visst, visst, sa Emil och stack åt konstapel Orvar ett par vedervärdiga Svag Drickor som han snattat på macken för just sådana här situationer, kickade igång sin Puch Monza och försvann i ett moln av Castrol TTS. Scenen var faktiskt inte helt olik den där Lucky Luke rider in i solnedgången på Jolly Jumper.
Tomas hamnar i klistret
Efter en god stunds väntan fick konstapeln syn på Tomas när denne kom runt kröken. Tomas, som alltid varit en fegis försökte vända och ta till flykten men konstapel Orvar, som var kvick i fötterna efter all fotpatrullering, lubbade ikapp Cresenten och drog stoppspaden i Tomass vurpollon.
- Vad är det här? Den här hjälmen kan inte vara godkänd! Är det där ett ställbart munstycke?
Orvar gick på som en väderkvarn.
- Blås i ballongen här!
Tomas blåste motvilligt eftersom han visste att han klämt allt för många Lapin Kulta på morgonen. Det gjorde han alltid.
- Jahaja, det blir buren på vatten och bröd, ylade konstapeln med illa dold förtjusning.
Tomas kastades in i polisbilens baksäte och Orvar råkade i all upphetsning backa över Tomas Cresent när han skulle vända.
Under tiden Orvar gjorde livet så surt för Tomas som bara en polis kan göra hade Emil, Ante och Björn hunnit fram till Strängnäs och Topspeed Shootout.
Där städade Emil som väntat totalt rent bland motståndet. Tjejerna ylade som fjortonåringar på en Backstreetboyskonsert när noteringen 50 kilometer i timmen kom upp på scoreboarden.
Det var med en viss avund blandat med beundran alla tillresta mopedligister såg på när Emil fick sin Malin med de saftiga lökarna och alla gosiga Puchdelarna. Redan på prisutdelningen spände han sin trosfuktarblick i hennes ögon och fingrade upp henne i en klädsam brygga. Tillsammans levde de lyckliga ända tills Emil tröttnade på kärringen efter några år och bytte ut henne mot en ny, ung, bystig och förmögen kvinna som aldrig nekade honom att kliva på i tvåan.
Trots att de inte vann var även Ante och Björn nöjda med dagen. Björns Honda Mt5 såg ut att vara på god väg till dagens högsta hastighet innan den som vanligt värmenöp och bjöd Björn på en rejäl lufttur med spräckt läpp, två utslagna tänder och en knäckt näsa som resultat. Eftersom blodvite i ligistkretsar alltid betraktas som stenhårt deppade Björn inte för det. Antes Derbi kom på andraplats endast slagen av Emils Monza.
Förvisso fick man inte leka med Malin men då Emil var hygglig nog att efterskänka sin del i de åtta Pripps-backarna stod glädjen högt i tak. I brist på Natalie fick man nöja sig med lättfotade Bäver-Ceci som alla vet gör allt för ett par Pripps. Och visst fick hon göra allt med Ante och Björn som delade broderligt på alla Bäver-Cecis tillgängliga kroppsöppningar.
Aids sprider sig lavinartat i Fetto Moppedisterna
Det slutade lyckligt även för konstapel Orvar och Tomas med sin Cresent. Ensamma i häktet delade man på de Svag Drickorna Emil hade stuckit åt konstapeln. Under alkoholens inflytande kom man varandra så nära som bara en polis och en strutmopedist kan. Den natten hittade man på många nya användningsområden för både handbojor, batong och tvåtaktsolja. Helt lyckligt slutade det kanske ändå inte, åtminstone inte ur deras perspektiv. Som alla riktiga mopedister vet kan Svag Dricka bära på Aids smitta, vilket den gjorde den här gången. Inte nog med att Orvar och Tomas drog på sig skiten, av någon oförklarlig anledning smittades kort därefter större delen av Fetto Moppedisterna.
////Biffen
Men allt om Emil (jag) stämmer Trevlig läsning!
Det var en gång tre tappra mopedhjältar som hette Emil, Ante och Björn.
Tillsammans tillhörde de den absoluta gräddan av elitmopedister. Hårda och beundrade motormän som fick flickorna att svimma varän de visade sig med sina stentuffa stålhästar.
Emil tuffast av dem alla
Även om de var hyvens grabbar alla tre så var nog Emil den tuffaste av dem alla. Han hade vunnit jätteballa race som Cannonball Run, Väskryck & TT-träffen, B. Kymmers backrace och en massa andra uppgörelser på sin fruktat snabba och vackra Puch Monza.
Ligistkamraterna Ante och Björn var förvisso mycket snabba och skickliga på sina mopeder, en Derbi Senda och en Honda Mt5, men upp till Emils nivå hade de fortfarande en bra bit.
Efter en lång snöig vinter var våren äntligen kommen och det var dags för det första riktigt salta mopperacet, Topspeed Shootout på Malmbyhus Flygfält utanför Strängnäs.
Alla var lika taggade och visste att segern inte bara innebar ära, berömmelse, rikedom och materiell lycka. En vinst i Topspeed Shootout skulle dessutom göra det möjligt att lägra den läckra men svåråtkomliga Malin som var alla mopedligisters våta dröm.
Det var hon inte bara för sin utsökta kropp med generöst utfyllda tuttar och en trivsam glasskulerumpa, utan även för det faktum att hon genom ett arv blivit ägare till ett jättelager med fabrikstrimcylindrar till Puch, samt andra hard-to-find-delar. Dessutom ryktades det om att hon sög kuk så lakanet for upp i arslet.
Under den gångna vintern hade Ante filat, borrat, drevat och trimmat sin Derbi. Ungefär detsamma hade Björn gjort med sin Honda Mt5, allt för att ha en chans att äntligen kunna steka Emil på sin fruktade Puch Monza och kanske få ett tillfälle att både klämma på Malins rattar och dessutom komma över hennes lager med Puchcyllar.
Emil däremot visste att han satt på ett vinnande koncept så han hade nöjt sig med att kärleksfullt titta över sin maskin och komplettera det visuella med ett par ventilhattar i form av tärningar. Han hade ju aldrig tidigare besvärats av varken Ante eller Björn, så varför skulle han oroa sig?
Trion bunkrar Pripps på Shell
Nu stod de trenne alltså samlade på en grusväg i Vagnhärad, färdiga för avfärd till det viktiga evenemanget. Framför dem väntade 6 mils forcerad grusvägskörning med spontana vurpor och mycket okynnessladdande innan de var framme hos KCTT South Sides race i Strängnäs. Men först tog man en tur ner till Shell för att tanka upp med högoktanig soppa, Castrol TTS och rikliga mängder Pripps.
Resan till Shell gick bra sånär som en värmenypning för Björn. Björn har ju alltid varit för snål på oljan i sin Honda Mt5, så det var inte allt för oväntat.
När våra hårda hjältar stod och tankade upp sina järn utanför Shell kom den ökänt tråkige strutmopedisten Tomas invinglandes i knapp styrfart på sin Cresent, iförd immig strut. När han såg Emil, Ante och Björn kunde han givetvis inte försitta chansen att predika sitt motorhistoriskt veteranmopedistiska evangelium.
- Gossar, gossar. Vart ska ni hän med dessa helvetesmaskiner, frågade Tomas.
- Vi ska till Strängnäs och köra Topspeed Shootout, svarade Ante artigt trots att han visste vad som komma skulle.
- Ah, detta syndens näste, replikerade Tomas. Ni borde slå följe med mig till Fetto Moppedisternas jättetrevliga mopedrally! Vi ska mysa fram på småvägarna och vinka åt villaägare, dricka kaffe ur rutiga termosar, äta prickigkorvmackor och ha det gemytligt.
- Så kul för dig då, Tomas, muttrade Björn samtidigt som han blandade tvåtaktsoljan snålt som vanligt. Men det händer ju inte ett endaste dugg på era tråkiga strutträffar!
- Där har du allt fel, sa Tomas och sken upp. Idag har faktiskt Fetto Moppedisterna ordnat så fint med en jättetrevlig tipspromenad!
Tomas faller nästan för frestelsen
- Nej, vore det bara det allra minsta stake i dig, Tomas, så tog du din sura Cresent och hängde med oss på Topspeed Shootout, flinade Ante. Vi kan hjälpa dig rycka pluggen och borra fuggen. Emil kanske har något passande drev i packningen.
- Ja just det, på Topspeed är det ett jädra drag, fyllde Björn i. Dessutom flockas alla unga tjejer runt hårda mopedligister, så då kunde du kanske byta ut din sunkiga rödvinskärring därhemma. Som bonus ska vi bjussa dig på en smaskens Pripps som motpol till all blaskig Svag Dricka du sitter hemma och kolkar i dig när ingen ser.
- Va? Unga tjejer säger ni... man kanske... eller, nä! Jag ska givetvis åka på mopedrallyt med Fetto Moppedisterna och ha det trevligt, gormade Tomas surt. Och vad er anbelangar ska jag minsann påkalla ordningsmakten! Era mopeder är en styggelse med trim och andra olagligheter. Jag misstänker att ni inte ens har reglementsenliga namnskyltar! Ni förstör bara för oss hederliga motorhistoriker i vår strävan mot lägre försäkringpremier och annat fint! Huliganer! Busar!
- Vad gör den där pajasen här, muttrade Emil när han trixat sig ut genom Shells dörr kånkandes på åtta flak Pripps. Skit i hans predikande, vi har bråttom till Topspeed!
Tjejerna inne på Shell kastade trånande blickar efter honom där han gick.
- Vandaler och hedningar, hojtade Tomas när han lyckats få liv i sin gistna Cresent.
- Vilken fåne, menade Emil samtidigt som han svepte en Pripps, knycklade ihop burken och kastade den rätt i Tomass vurpollon när denne knattrade förbi med sin Cresent på grusvägen.
- Uppsittning pojkar, vrålade han efter att Ante hjälpt honom packa ner all Pripps bland munstycken, drev och tändstift i packväskorna. Nu åker vi till Strängnäs och skövlar, härjar, skändar och beter oss!
Hjältarna on the road till Strängnäs
Nu var man äntligen på väg. Och bråttom var det. Man kom överens om att hålla stålet och inte vänta på varandra. Den som kom först till Strängnäs skulle sedan anmäla polarna, som förhoppningsvis kom indroppandes eftersom. En vansklig men nödvändig strategi då tiden var knapp. Emil drog inte helt oväntat ifrån Ante och Björn trots all extravikt i form av Pripps. Dessutom genant enkelt, med snabbgashandtaget för riviga starter låst i semesterläge och bägge händerna bakom nacken i en bekvämt tillbakalutad och provocerande ställning.
Efter någon kilometer blåste han om Tomas som satt och skakade på sin Cresent. Med en graciös gest skickade Emil ut sin drypande snus och prickade mitt i Tomas vindstrut så denne drattade omkull i diket med ett Cresentskrammel.
Fruktansvärda vibrationer genererade av turbulensen bakom packväskorna i 50 kilometer i timmen gjorde att den Pripps Emil hade klämt vid Shell gjorde sig påmind ganska fort. Emil fick helt resolut stanna och pissa. Snart var både Ante och Björn förbi.
Det dröjde dock inte speciellt länge innan Mt5:an värmenöp för Björn, som vanligt. Björn satte sig i en dikeskant och väntade medan Ante stormade vidare... rakt in i en poliskontroll! En något sömnig konstapel Orvar stegade ut i gatan och flaggade stackars Ante.
- Jaha, och vad har vi här då, undrade den barske Orvar samtidigt som han putsade det fina emblemet på sin mössa.
- Snälla konstapel Orvar, ta inte mig, pep Ante ynkligt och skallrade med tänderna. Jag har bara en liten femhalva och ett ställbart, i princip. Nä, vänta hellre på Björn som kommer direkt efter mig, han har både 60-kubbe och 15-drev!
- Säger du det, muttrade Orvar. Ja, låt gå för den här gången, men vi vill aldrig se dig här igen!
Orvar suktar efter Emils Puch Monza
I ungefär samma ögonblick Ante med darrande ben kickat igång sin Derbi kom Björn farande mot poliskontrollen. Den nöjde konstapeln klev ut och viftade med spaden.
- Jaha, vad har vi här då, frågade Orvar Björn och skramlade överlägset med mässingsknapparna.
- Åh, snälla konstapel Orvar, ta inte mig, stammade Björn som förutom värmenypningar lätt drabbades av snutfrossa, och för tidig utlösning - men det är en annan historia. Ta hellre Emil som kommer vilken minut som helst. Han åker med odämpad pipa, maxportad 70cc-kruka och lustgas. Dessutom har jag faktiskt till och med betalt trafikförsäkringen!
- Jaså, säger du det, svarade Orvar och man såg hur han sken upp. Emils Puch Monza har vi länge velat lägga vantarna på, så du får väl löpa för den här gången då, men vi vill aldrig se dig igen!
När Björn hunnit bort i horisonten utan värmenypning, för tidig utlösning och nervösa sammanbrott kom Emil farande i en jäkla fart. Vibrationerna och tunnelseendet gjorde att han knappt såg Orvar som stod mitt i gatan och viftade febrilt med stoppspaden. Med en bredsladd skramlade hans Puch Monza in i den parkerade polisbilen, en hårsmån från konstapeln. Emil borstade av sig dammet, reste upp sin Puch Monza och kollade att alla Pripps överlevt vurpan.
- Jahaja, vad är det här för spektakel då, vrålade den högröda konstapeln och klickade frenetiskt med sin tjänsteballografpenna.
- Sluta trakassera mig, jag har inte tid med ditt gnäll, svarade Emil surt och kollade att inte den beräknade pipan fått några bucklor som kunde inverka hämmande på prestandan. Jag har skitbråttom till Topspeed Shootout!
- Ah, åh! Topspeed Shootout, utbrast Orvar och hans humör tvärvände. Fasen så hårt! Det har jag alltid drömt om att köra!
- Men dåså, om du låter mig åka kan jag tipsa om en strutmopedist som kommer vinglandes om ett tag, sa Emil med ett flin på läpparna. Jag vet att han smygtrimmat med ställbart munstycke. Dessutom tror jag att han krökat.
- Säger du det, sa Orvar samtidigt som han med drömsk blick smekte sin batong. Tack för tipset och lycka till på Topspeed Shootout. Jag önskar verkligen att jag kunde åka med!
- Visst, visst, sa Emil och stack åt konstapel Orvar ett par vedervärdiga Svag Drickor som han snattat på macken för just sådana här situationer, kickade igång sin Puch Monza och försvann i ett moln av Castrol TTS. Scenen var faktiskt inte helt olik den där Lucky Luke rider in i solnedgången på Jolly Jumper.
Tomas hamnar i klistret
Efter en god stunds väntan fick konstapeln syn på Tomas när denne kom runt kröken. Tomas, som alltid varit en fegis försökte vända och ta till flykten men konstapel Orvar, som var kvick i fötterna efter all fotpatrullering, lubbade ikapp Cresenten och drog stoppspaden i Tomass vurpollon.
- Vad är det här? Den här hjälmen kan inte vara godkänd! Är det där ett ställbart munstycke?
Orvar gick på som en väderkvarn.
- Blås i ballongen här!
Tomas blåste motvilligt eftersom han visste att han klämt allt för många Lapin Kulta på morgonen. Det gjorde han alltid.
- Jahaja, det blir buren på vatten och bröd, ylade konstapeln med illa dold förtjusning.
Tomas kastades in i polisbilens baksäte och Orvar råkade i all upphetsning backa över Tomas Cresent när han skulle vända.
Under tiden Orvar gjorde livet så surt för Tomas som bara en polis kan göra hade Emil, Ante och Björn hunnit fram till Strängnäs och Topspeed Shootout.
Där städade Emil som väntat totalt rent bland motståndet. Tjejerna ylade som fjortonåringar på en Backstreetboyskonsert när noteringen 50 kilometer i timmen kom upp på scoreboarden.
Det var med en viss avund blandat med beundran alla tillresta mopedligister såg på när Emil fick sin Malin med de saftiga lökarna och alla gosiga Puchdelarna. Redan på prisutdelningen spände han sin trosfuktarblick i hennes ögon och fingrade upp henne i en klädsam brygga. Tillsammans levde de lyckliga ända tills Emil tröttnade på kärringen efter några år och bytte ut henne mot en ny, ung, bystig och förmögen kvinna som aldrig nekade honom att kliva på i tvåan.
Trots att de inte vann var även Ante och Björn nöjda med dagen. Björns Honda Mt5 såg ut att vara på god väg till dagens högsta hastighet innan den som vanligt värmenöp och bjöd Björn på en rejäl lufttur med spräckt läpp, två utslagna tänder och en knäckt näsa som resultat. Eftersom blodvite i ligistkretsar alltid betraktas som stenhårt deppade Björn inte för det. Antes Derbi kom på andraplats endast slagen av Emils Monza.
Förvisso fick man inte leka med Malin men då Emil var hygglig nog att efterskänka sin del i de åtta Pripps-backarna stod glädjen högt i tak. I brist på Natalie fick man nöja sig med lättfotade Bäver-Ceci som alla vet gör allt för ett par Pripps. Och visst fick hon göra allt med Ante och Björn som delade broderligt på alla Bäver-Cecis tillgängliga kroppsöppningar.
Aids sprider sig lavinartat i Fetto Moppedisterna
Det slutade lyckligt även för konstapel Orvar och Tomas med sin Cresent. Ensamma i häktet delade man på de Svag Drickorna Emil hade stuckit åt konstapeln. Under alkoholens inflytande kom man varandra så nära som bara en polis och en strutmopedist kan. Den natten hittade man på många nya användningsområden för både handbojor, batong och tvåtaktsolja. Helt lyckligt slutade det kanske ändå inte, åtminstone inte ur deras perspektiv. Som alla riktiga mopedister vet kan Svag Dricka bära på Aids smitta, vilket den gjorde den här gången. Inte nog med att Orvar och Tomas drog på sig skiten, av någon oförklarlig anledning smittades kort därefter större delen av Fetto Moppedisterna.
////Biffen
skön historia
