nabru
Medlem
i och för sig gammal, men ändå...
ETT BLAD UR HUSTRUNS DAGBOK:
Lördag
Maken var konstig idag.
Vi hade bestämt en träff på NK för att dricka en kopp kaffe. Jag
hade shoppat med väninnorna hela dagen och jag tänkte att han kanske var
lite sårad för att jag var lite sen. Men han sa ingenting om det.
Samtalet flöt inte alls, han vara tystlåten.
Jag föreslog att vi skulle flytta oss lite så vi fick mera tystare
platser i cafeterian, så vi kunde prata. Han gick med på det men var tyst i
alla fall.
Jag frågade honom om han hade bekymmer och han svarade: Inget
speciellt. Jag frågade om det var mitt fel att han var tystlåten och han
svarade: Det är inget, inget du behöver bekymra dig om.
På vägen hem sa jag att jag älskade honom, han log och fortsatte att
köra. Jag kunde inte förstå hans beteende och jag vet inte varför han inte
svarade på min kärleksförklaring.
Hemma kände jag att jag min man hade försvunnit lång bort, som om
han inte längre ville hitta mig. Han bara satt och glodde på tv och verkade
långt borta.
Till slut gick jag och lade mig och maken följde efter en stund.
Förvånande svarade han på min kärlek och på mina smekningar, vi
älskade, men han kändes fortfarande långt borta. Kände att jag inte längre
orkade, så jag tog upp saken med honom, men märkte att han redan somnat.
Grät mig till sömns. Jag vet inte vad jag ska göra. Är redan säker
på att han har ett förhållande med någon. Mitt liv är en katastrof.
ETT BLAD UR MAKENS DAGBOK:
Lördag
Djurgården förlorade idag, men jag fick i alla fall knulla
ETT BLAD UR HUSTRUNS DAGBOK:
Lördag
Maken var konstig idag.
Vi hade bestämt en träff på NK för att dricka en kopp kaffe. Jag
hade shoppat med väninnorna hela dagen och jag tänkte att han kanske var
lite sårad för att jag var lite sen. Men han sa ingenting om det.
Samtalet flöt inte alls, han vara tystlåten.
Jag föreslog att vi skulle flytta oss lite så vi fick mera tystare
platser i cafeterian, så vi kunde prata. Han gick med på det men var tyst i
alla fall.
Jag frågade honom om han hade bekymmer och han svarade: Inget
speciellt. Jag frågade om det var mitt fel att han var tystlåten och han
svarade: Det är inget, inget du behöver bekymra dig om.
På vägen hem sa jag att jag älskade honom, han log och fortsatte att
köra. Jag kunde inte förstå hans beteende och jag vet inte varför han inte
svarade på min kärleksförklaring.
Hemma kände jag att jag min man hade försvunnit lång bort, som om
han inte längre ville hitta mig. Han bara satt och glodde på tv och verkade
långt borta.
Till slut gick jag och lade mig och maken följde efter en stund.
Förvånande svarade han på min kärlek och på mina smekningar, vi
älskade, men han kändes fortfarande långt borta. Kände att jag inte längre
orkade, så jag tog upp saken med honom, men märkte att han redan somnat.
Grät mig till sömns. Jag vet inte vad jag ska göra. Är redan säker
på att han har ett förhållande med någon. Mitt liv är en katastrof.
ETT BLAD UR MAKENS DAGBOK:
Lördag
Djurgården förlorade idag, men jag fick i alla fall knulla
