Effektåtgång vevrörelse,

[Bearing]

Ja, det måste vara ett väldigt snabbt reglersystem. Jag gissar att systemet är så snabbt att det kan styra kolven utan att veta om det går bränsle i motorn. Att det helt enkelt reglerar kolvens position, och klarar av att hantera att kolven påverkas av andra krafter. Det är ju svårare att vända kolven i TDC utan förbränning, så om styrningen klarar att tomköra motorn, borde det klara missad tändning.

 

[Skäggot]

Ja, det måste vara ett väldigt snabbt reglersystem. Jag gissar att systemet är så snabbt att det kan styra kolven utan att veta om det går bränsle i motorn. Att det helt enkelt reglerar kolvens position, och klarar av att hantera att kolven påverkas av andra krafter. Det är ju svårare att vända kolven i TDC utan förbränning, så om styrningen klarar att tomköra motorn, borde det klara missad tändning.

Fast jag antar att den dämpas i den utsträckningen att den bara har energi över att komprimera luften oavsett om den tänder eller inte.

 

[Bearing]

Ja, på ett visst varvtal går nog kompressionsarbetet jämt upp med arbetet att vända kolven. På lägre behöver kolven drivas upp, och på högre måste den bromsas inför vändning.

 

[Skäggot]

Ja, på ett visst varvtal går nog kompressionsarbetet jämt upp med arbetet att vända kolven. På lägre behöver kolven drivas upp, och på högre måste den bromsas inför vändning.

Fast du har inget varvtal, når inte kolven hela vägen blir det bara en sämre förbränning, ty den vänder när den vill.

Det roliga blir om elen dör och dynamon/generatorn falerar.

 

[Two stroke man]

Den elektriska linjärmotorn/-generatorn har en positionssensor. Jag gissar att elektroniken är inställd att styra kolven i ett sinuslikt rörelsemönster. Det är meningen att det inte ska spela roll om tändstiftet tänder eller inte, kolvarna ska röra sig på samma sätt ändå. Ifall förbränningen lyckas kommer kolven behöva bromsas på vägen "ner", vilket genererar el. Ifall förbränningen misslyckas, måste kolven "dras ner", vilket förbrukar el.

Jag tror också som twostrokeman, att det, innan TDC, inte blir någon betydande skillnad ifall det sker en förbränning eller ej.

Nja, sinuskurvan är på intet sätt idealt för en förbränningsmotor så jag tror absolut inte man strävar efter att följa den. Däremot så blir det ju lite automatiskt ett svängande massa-fjädersystem så man tvingas ju följa nåt sånt ändå. Och massan på kolvarna blir nog en viktig variabel att välja rätt.

Carnot-verkningsgraden vill säkert någon komma dragande med nu men den är bara ideal i en ideal termodynamisk värld. I en verkligare fysisk värld uppstår allt för mycket värmeförluster i en sån motor.

 

[Two stroke man]

Skillnad tror jag det blir.
Kolven kommer i full fart i kompressionstakten, styrningen vet inte om det kommer att tända föränn det är dags.
Då är kolven milimeter från toppen.

Vet inte om du missade mitt tidigare inlägg, inte förstod eller ignorerade men när kolven är 1 mm från TDC så har måste kolven redan ha bromsats upp till en väldigt låg fart av kompressionstrycket.

Styrningen borde vi hålla oss ifrån i den här tråden men på en ottomotor bör man nog utnyttja tryckstegringen i början av kompressionstakten för att räkna fram vilken massa som finns i cylindern och utifrån det kan man prediktera hur mycket kolven kommer att bromsas av kompressionsarbete och med hjälp av tändläget kan man nog sedan bromsa det sista.

Kör man diesel så är man låst till trögheten i spridarna vilket gör att man måste utgå ifrån föregående förbränningscykler och därifrån bedöma hur denna cykel bör se ut.
Möjligen med snabba piezoelektriska spridare så kanske man kan styra som jag beskrev för otto.

 

[Two stroke man]

Ja, det måste vara ett väldigt snabbt reglersystem. Jag gissar att systemet är så snabbt att det kan styra kolven utan att veta om det går bränsle i motorn. Att det helt enkelt reglerar kolvens position, och klarar av att hantera att kolven påverkas av andra krafter. Det är ju svårare att vända kolven i TDC utan förbränning, så om styrningen klarar att tomköra motorn, borde det klara missad tändning.

Vet inte om jag missförstår dig nu men magnetfältet i spolarna kommer aldrig kunna bromsa en kolv som är på väg att krocka med toppen. Det är allt för mycket tröghet i fysiken för att det ska vara praktiskt möjligt.

 

[Two stroke man]

Ja, på ett visst varvtal går nog kompressionsarbetet jämt upp med arbetet att vända kolven. På lägre behöver kolven drivas upp, och på högre måste den bromsas inför vändning.

Tror du tänker massa-fjäder redan, men "fjäderkonstanten" kan ändras med hur mycket luft du suger in i motorn. Vidare kan vi styra kraften vi skickar iväg kolven med genom mängden bränsle(ursäkta generaliseringen av otto och diesel). Vidare så kan vi ju välja hur mycket vi ska bromsa kolven i spolen så det kommer inte krävas ett exakt varvtal/frekvens men det finns nog ändå rimligtvis en ideal frekvens.

 

[Bearing]

Vet inte om jag missförstår dig nu men magnetfältet i spolarna kommer aldrig kunna bromsa en kolv som är på väg att krocka med toppen. Det är allt för mycket tröghet i fysiken för att det ska vara praktiskt möjligt.

Jag är säker på att de låter kolven följa en sinus-lik rörelse just för att den aldrig ska hamna i situation där den inte kommer hinna vända. D.v.s jag tror att rörelsen alltid är helt styrd, att kolven rör sig precis lika dant vid 2000 rpm oavsett om motorn går med lågt spjäll och utan tändning, eller har fullt spjäll och last. Mindre justeringar av rörelsen kan såklart göras för att ändra kompression etc, men fortfarande helt styrd rörelse. Elmaskinen agerar helt enkelt vevparti.

 

[Two stroke man]

Jag är säker på att de låter kolven följa en sinus-lik rörelse just för att den aldrig ska hamna i situation där den inte kommer hinna vända. D.v.s jag tror att rörelsen alltid är helt styrd, att kolven rör sig precis lika dant vid 2000 rpm oavsett om motorn går med lågt spjäll och utan tändning, eller har fullt spjäll och last. Mindre justeringar av rörelsen kan såklart göras för att ändra kompression etc, men fortfarande helt styrd rörelse. Elmaskinen agerar helt enkelt vevparti.

Jag är inte lika säker. tex kanske man vill försöka hålla kvar kolven lite längre vid förbränningen för att bygga mer tryck innan man börjar expandera.
Eller så kanske man vill skapa en Millercykel och överexpandera.

Eller...

Men visst man kan nog inte gå så långt ifrån den naturliga frekvensen för systemet.

Motorn är naturligtvis alltid helt styrd men antalet aktuatorer att styra motorn med är många och därför blir man heller inte så låst som du säger.

Men ska man bara producera el och inget annat så trimmar man ju naturligtvis in allt för en ideal frekvens och last där den producerar som bäst verkningsgrad.

Vad för nåt annat önskemål skulle vara vet jag inte på rak arm men helt plötsligt står nog någon där med applikationsideer vi inte kunde tänka oss. Det är ju så det brukar se ut. Först kommer en teknik ingen vet nyttan med och lite senare så används den till allt möjligt vi inte visste att vi behövde.

 

[Skäggot]

Jag är säker på att de låter kolven följa en sinus-lik rörelse just för att den aldrig ska hamna i situation där den inte kommer hinna vända. D.v.s jag tror att rörelsen alltid är helt styrd, att kolven rör sig precis lika dant vid 2000 rpm oavsett om motorn går med lågt spjäll och utan tändning, eller har fullt spjäll och last. Mindre justeringar av rörelsen kan såklart göras för att ändra kompression etc, men fortfarande helt styrd rörelse. Elmaskinen agerar helt enkelt vevparti.

Ja, det är nog så dom gör, systemet skulle vara för sårbart annars.

Porriga saker, kompressormatade tvåtaktare med elektromekanisk avgasventil och insugsventilen i kolvtoppen.

 

[Jörgen Karlsson]

Junkers 2:stegs frikolvskompressorer (30-talskonstruktion som bla användes på tyska ubåtar under WWII) bygger på liknande teknik. Dieselmotor.

Satt även i de svenska motortorpedbåtarna av Plejad-klass.
Två kolvar i en cylinder. I cylinderns mitt sitter dieselspridaren. Resp kolvs utsida utgör hög- resp lågtryckskolv. Lågtrycksänden är förstås den med störst diameter.
Innan start spänns kolvarna isär med vev, tryckluft krävs för start, när startklinkan släpps susar kolvarna mot cylinderns mitt.

http://www.youtube.com/watch?v=yyUcXPNcqb4

Här finns lite historik och principer för äldre frikolvsmotorer.

http://www.freikolben.ch/37464/98401.html

 

[maxximus]

Förbränningsmotorn är DÖD! Länge leve förbränningsmotorn!

Vad gäller ytbeläggningar på vevstakar och kolvar som minskar friktionen så ger de väl en högre sluteffekt?
Tänker på DLC samt WS2 surface coatings o likn.

Me like this thread