Don Quixote
Nordic BoTT 2010
Det var torsdag och uppladdning innan årets sista SM-deltävling. Smög mig i vanlig ordning lite tidigare från jobbet. Det var in i det sista mycket oklart ens hur jag skulle ta mig ner till skåneland men jag fick raggat tag på en bil och till sist även ett släp. Min vän John hade kommit hela vägen från England för att titta på svensk RR i världsklass och vara till stöd för Riddarn som åter skulle konfrontera sina väderkvarnar. Lätt bakfulla efter en onsdagssession på GBG-kalaset tog vi oss med buss 5 mil norrut och satte igång lastningen. Bizarrt va mycket prylar man ska ha med sig för att få köra lite motorcykel.
Lite senare på kvällen svängde vi in i Haga i GBG och möttes av dom lokala kidsen som var synnerligen imponerade av mina två hojar. Frågor som "Kör du i STCC" och "varför har du så snygga hojar men sån ful bil" fick man försöka besvara efter förmåga. Fick även lov att starta upp Kwacken så ungarna fick sitta och varva lite på släpet tills nån granne i området lackade ur och började gapa högljutt.
Fredag morgon var en mycket tidig sådan men färden till Knutstorp gick detta till trots mycket smidigt. Fann snabbt Mr Lind och Sweedie i depån och vi beslutade oss för att bygga gemensamt camp. Lite stressade slängde jag mig ut på första träningspasset som i vanlig ordning kändes skit. Vingligt, yxigt o skevt men trots allt PB med 1.5 sekund. 1.07,4 stannade laptimern på och visst hopp inför helgen började infinna sig.
O sen kom regnet
Kände att jag verkligen skulle behövt ett pass till för att få nån ordning på körningen. Dock är man ju bortskämd med en regnhoj så jag stack ut några varv med Rosinante. Har aldrig tyckt det varit skoj att köra i regn men det var det faktiskt den här gången. Lyckades intala mig själv att det faktiskt går knäskrapa i regn så sagt o gjort. Riktigt ball!
Jag o John hade hyrt en eminent 4-bädsstuga i Kågeröd och det var inte alltför svårt att övertala Swedie o Lind att ge upp sina planer på att sova i bil o i stället hänga på dit. Vi testade den ena av kågeröds två restauranger (den andra är ett gatukök) och den var tämligen usel. Alex grillspett smakade tändvätska, min pizza kronärtskocka och Annas vatten en blandning av damm och dy. Pecka...
Blev en tidig kväll då hela församlingen var duktigt medtagna. Nästa morgon var vädret och stämningen på topp. Till banan och ut på första kvalet. 1.06,666 (känn på den number of the beast) och en 5e plats. Lysande start men jag var trots allt lite halvmissnöjd med tiden även om placeringen var schysst. Johnny (Swedie) imponerade stort och Alexander maskerade formen med en 7-tid.
Taggad inför andra passet fick jag till en 1.06,3 och hoppades på att man stod i första startled men tv:n visade inte bättre än 7a. Kände att en 5-tid definitivt var på G och stack ut för ett försök till men några förare valde att hoppa av hojen på dåligt valda platser runt om på banan så resten av passet gulflaggades sönder.
Sista plats i andra led och glada miner. För första gången i år bestämde vi oss för att inte sitta i depån och suga på en öl, snacka spårval, framhjulssläpp, däckstryck, tankspolningsutrustning och bastubad utan istället blev det en resa in till Malmö. Kom på att jag aldrig varit där förrut och dessutom blev vi guidade av lokalmatadorerna Oscar, Pålle o Ullis. Grymt bra mat och några låtar av Petter fick avsluta lördagkvällen.
Söndag morgon. Bluäää - snorig, trött o oinspirerad. Hur skulle detta gå? Mulet var det också
Warmup:en kändes bra men det gick långsamt. Eländes... Men när vi stod och tittade på Superbike började det bubbla i magen, pulsen gick upp och sinnena klarnade. Lade märke till att om man bara håller innerspår in i första böj och bromsar sent så har de i ytterspår inte en chans att komma om oavsett hur illa man tar kurvan. Den idén skulle man ta fasta på. Lyckades i sista stund få i mig lite mat innan det var dags för de obligatoriska innan-rejs-toalettbesöken. O fy va jag mådde dåligt. Kommentarer som "du ser lite sammanbiten ut hihi" besvarades från min sida med något oförståerligt mummel. Mäkta koncentrerad drog jag på mig hjälmen och kände att det var dags att efter månader av träning och tävlingar äntligen göra ett bra rejs. Satt och blundade för några minuter och tänkte på massa saker som gör en riktigt arg - vackra flickor som väljer bort dig till förmån för en 38-årig solariebrun porscheägare i scarf, krogvakter som inte släpper in dig, när man som liten inte fick vara uppe och se på "Bron över floden Kwai" etc. etc. Blodet bubblade och ögonen lyste rött.
Hittade min plats, mannen med flaggan gick åt sidan, jag svalde för att inte kräkas av nervositet och lamporna släcktes. Kom för första gången med nya hojen iväg hyffsat bra och när de andra framför mig letade sig ut mot vänsterkanten höll jag stumt i innerspår. Bromsade sent och dansade in mot kurbsen. Kände att jag var ordentligt i vägen för flera andra förare men när första högern var avklarade hade jag bara Packalen, Tobbe och Mats framför mig. Jag visste mycket väl att jag skulle krokna ordentligt efter bara några varv så det gällde att rycka i början. Försökte ta häng på tättrion och till min stora förvåning tappade jag inget mot dom. Slet för kung o fosterland och tog in några meter på tredje varvet. Saliga drömmar om en pallplats föddes men ett festligt bakhjulssläpp och en villt protesterande kropp fick mig att tänka om. Det var en underbar syn att se på depåtavlan att jag hade nästan hela rakan till killen på 5e plats o John m.fl stod och hoppade och vevade med armarna brevid räcket. Något som sannerligen behövdes. Med 12 varv kvar började jag få svårt att hålla tempot uppe. Några varv senare var fokus på att inte ramla av hojen. På näst sista varvet orkade jag vid ett tillfälle inte ta mig över på rätt sida inför en västersväng och fick ta mig runt hängades åt fel håll. Luckan till 5an var trots allt konstant med två varv kvar och jag sa till mig själv att vurpar du bort det här Björn ska du fan få stryk! Sista varven gick på 1.07 respektive 1.08 och när jag såg målflaggan fick jag nästan tårar i ögonen av lycka. Kom till Knudan med hopp om en topp-10. Går därifrån med nytännt hopp om att kunna klassa upp mig innan årets slut.
Stort grattis till de tre på pallen. Härligt Tobbe att du fick avsluta med en vinst efter några halvdana tävlingar!
Tack alla andra som åter gjorde detta till en minnesvärd helg. John (han från England) hälsar alla han sprang på och meddelar att ni är ett fantastiskt trevligt gäng!
Avslutar med några ego-bilder tagna av Canoly. Tack...
Lite senare på kvällen svängde vi in i Haga i GBG och möttes av dom lokala kidsen som var synnerligen imponerade av mina två hojar. Frågor som "Kör du i STCC" och "varför har du så snygga hojar men sån ful bil" fick man försöka besvara efter förmåga. Fick även lov att starta upp Kwacken så ungarna fick sitta och varva lite på släpet tills nån granne i området lackade ur och började gapa högljutt.
Fredag morgon var en mycket tidig sådan men färden till Knutstorp gick detta till trots mycket smidigt. Fann snabbt Mr Lind och Sweedie i depån och vi beslutade oss för att bygga gemensamt camp. Lite stressade slängde jag mig ut på första träningspasset som i vanlig ordning kändes skit. Vingligt, yxigt o skevt men trots allt PB med 1.5 sekund. 1.07,4 stannade laptimern på och visst hopp inför helgen började infinna sig.
O sen kom regnet
Kände att jag verkligen skulle behövt ett pass till för att få nån ordning på körningen. Dock är man ju bortskämd med en regnhoj så jag stack ut några varv med Rosinante. Har aldrig tyckt det varit skoj att köra i regn men det var det faktiskt den här gången. Lyckades intala mig själv att det faktiskt går knäskrapa i regn så sagt o gjort. Riktigt ball!Jag o John hade hyrt en eminent 4-bädsstuga i Kågeröd och det var inte alltför svårt att övertala Swedie o Lind att ge upp sina planer på att sova i bil o i stället hänga på dit. Vi testade den ena av kågeröds två restauranger (den andra är ett gatukök) och den var tämligen usel. Alex grillspett smakade tändvätska, min pizza kronärtskocka och Annas vatten en blandning av damm och dy. Pecka...
Blev en tidig kväll då hela församlingen var duktigt medtagna. Nästa morgon var vädret och stämningen på topp. Till banan och ut på första kvalet. 1.06,666 (känn på den number of the beast) och en 5e plats. Lysande start men jag var trots allt lite halvmissnöjd med tiden även om placeringen var schysst. Johnny (Swedie) imponerade stort och Alexander maskerade formen med en 7-tid.
Taggad inför andra passet fick jag till en 1.06,3 och hoppades på att man stod i första startled men tv:n visade inte bättre än 7a. Kände att en 5-tid definitivt var på G och stack ut för ett försök till men några förare valde att hoppa av hojen på dåligt valda platser runt om på banan så resten av passet gulflaggades sönder.
Sista plats i andra led och glada miner. För första gången i år bestämde vi oss för att inte sitta i depån och suga på en öl, snacka spårval, framhjulssläpp, däckstryck, tankspolningsutrustning och bastubad utan istället blev det en resa in till Malmö. Kom på att jag aldrig varit där förrut och dessutom blev vi guidade av lokalmatadorerna Oscar, Pålle o Ullis. Grymt bra mat och några låtar av Petter fick avsluta lördagkvällen.
Söndag morgon. Bluäää - snorig, trött o oinspirerad. Hur skulle detta gå? Mulet var det också
Warmup:en kändes bra men det gick långsamt. Eländes... Men när vi stod och tittade på Superbike började det bubbla i magen, pulsen gick upp och sinnena klarnade. Lade märke till att om man bara håller innerspår in i första böj och bromsar sent så har de i ytterspår inte en chans att komma om oavsett hur illa man tar kurvan. Den idén skulle man ta fasta på. Lyckades i sista stund få i mig lite mat innan det var dags för de obligatoriska innan-rejs-toalettbesöken. O fy va jag mådde dåligt. Kommentarer som "du ser lite sammanbiten ut hihi" besvarades från min sida med något oförståerligt mummel. Mäkta koncentrerad drog jag på mig hjälmen och kände att det var dags att efter månader av träning och tävlingar äntligen göra ett bra rejs. Satt och blundade för några minuter och tänkte på massa saker som gör en riktigt arg - vackra flickor som väljer bort dig till förmån för en 38-årig solariebrun porscheägare i scarf, krogvakter som inte släpper in dig, när man som liten inte fick vara uppe och se på "Bron över floden Kwai" etc. etc. Blodet bubblade och ögonen lyste rött.Hittade min plats, mannen med flaggan gick åt sidan, jag svalde för att inte kräkas av nervositet och lamporna släcktes. Kom för första gången med nya hojen iväg hyffsat bra och när de andra framför mig letade sig ut mot vänsterkanten höll jag stumt i innerspår. Bromsade sent och dansade in mot kurbsen. Kände att jag var ordentligt i vägen för flera andra förare men när första högern var avklarade hade jag bara Packalen, Tobbe och Mats framför mig. Jag visste mycket väl att jag skulle krokna ordentligt efter bara några varv så det gällde att rycka i början. Försökte ta häng på tättrion och till min stora förvåning tappade jag inget mot dom. Slet för kung o fosterland och tog in några meter på tredje varvet. Saliga drömmar om en pallplats föddes men ett festligt bakhjulssläpp och en villt protesterande kropp fick mig att tänka om. Det var en underbar syn att se på depåtavlan att jag hade nästan hela rakan till killen på 5e plats o John m.fl stod och hoppade och vevade med armarna brevid räcket. Något som sannerligen behövdes. Med 12 varv kvar började jag få svårt att hålla tempot uppe. Några varv senare var fokus på att inte ramla av hojen. På näst sista varvet orkade jag vid ett tillfälle inte ta mig över på rätt sida inför en västersväng och fick ta mig runt hängades åt fel håll. Luckan till 5an var trots allt konstant med två varv kvar och jag sa till mig själv att vurpar du bort det här Björn ska du fan få stryk! Sista varven gick på 1.07 respektive 1.08 och när jag såg målflaggan fick jag nästan tårar i ögonen av lycka. Kom till Knudan med hopp om en topp-10. Går därifrån med nytännt hopp om att kunna klassa upp mig innan årets slut.
Stort grattis till de tre på pallen. Härligt Tobbe att du fick avsluta med en vinst efter några halvdana tävlingar!
Tack alla andra som åter gjorde detta till en minnesvärd helg. John (han från England) hälsar alla han sprang på och meddelar att ni är ett fantastiskt trevligt gäng!
Avslutar med några ego-bilder tagna av Canoly. Tack...
