Vill dela med mig av min helvetestorsdag:
Kört ett gott spinningpass, är trött men passar på att åka förbi Preemmacken på Norr Mälarstrand i Sthl för att passa på att tanka hojen. Betalar med kort i anslutning till pumpen.
Åker hem och kör nerför den höga rampen till mitt garage hemma och parkerar.
Faaaaan - ryggsäcken står kvar bredvid pumpen!!!
Paniken infinner sig eftersom plånbok, mobil samt ett sekretessbelagt papper från jobbet mm låg där...
Paniken växer sig allt större och jag rusar fram till en taxichaffis som tvättar bilen i biltvätten i garaget. Han är snäll och lånar mig mobilen. Jag ringer min telefon och även till macken - inget svar... Sätter mig på hojen för att åka tillbaka, uppför rampen, måste stanna mitt i och dra i ett snöre och vänta på att porten öppnas. Lägger i växeln och med paniken i kroppen gör jag, i egenskap av nybörjare, något idiotiskt som att tappa balansen och hojen faller till marken. Hoppar av och där ligger hojen mitt i och det rinner massa bensin på marken...
Försöker lyfta hojen men jag halkar runt och får inget bra grepp. Paniken blir bara större och större och jag får typ en blackout och kan inte längre tänka klart. Står och hyperventilerar och rusar ner till taxikillen och ropar: Jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte vad jag ska göra...hojen har pajjat..Faaaaaaaaaaaaaaaan...
Han går uppför den långa rampen med bestämda steg och försöker lyfta den, men även han får inget bra grepp. Tillslut, jag vet inte hur, men får vi upp hojen tillsamman. Han håller emot bak på hojen och jag håller i handbromsen och vi backar ner den försiktigt längs den cirka 100 meter långa svängda rampen.
Han sköljer av min hoj, han kollar eventuellt läckage och berättar att han själv körde hoj förr. Jag står bara handfallen och vet inte vad jag ska göra.
Han säger: Åk nu till macken. Jag tror inte att din väska är kvar för det är tyvärr allt för lockande att inte ta den för många...
Han öppnar porten åt mig nerifrån med en fjärris och frågar varför jag stannar mitt i den branta backen med en livlig trottoar utanför då det finns fjärrkontroll.
Va? Det har de inte informerat mig om (fick garageplatsen den 1 maj med endast en nyckel)... Kände mig så fånig.
Kom fram till macken, parkerar utanför och ser ingen ryggsäck. Rusar in till macken och frågar tjejen som står där.
-Ja, polisen omhändertog väskan då vi misstänkte att det kunde vara en bomb i den!!!
Jag började asgarva hysteriskt. Fick låna telefonen och provade ringa nallen igen, utan resultat. Gick ut för att åka till polisstationen då tjejen rusar ut:
-Polisen ringde hit precis eftersom de såg att det ringde härifrån på din mobil, de kommer hit med din väska!
Fem minuter senare kom de och jag fick min väska och allt fanns kvar.
Grattis till a-behörigheten säger den ena, vi såg på lappen i plånboken att du fick den nyligen.
Om de bara hade vetat vad som hänt innan...och stackarna som fick rota bland mina rejält svettiga träningskläder
Jag åkte hem, helt genomsvettig med en härlig doft av bensin på händer och kläder, men med ett enormt brett leende på min blöta nyduschade hoj. Jag fann ett blåmärke på underarmen samt en liten skråma på utsidan av styret.
Vilka jäkla 75 minuter, bland de värsta! Jag skämdes för min hysteri, då jag annars brukar vara rätt lugn och sansad i jobbiga situationer, messade taxikillen ett jättetack och somnade hemma helt utmattad.
Mina änglar, vilka jag är evigt tacksam, var taxikillen - tjejen på macken och farbror blå.
Min lärdom och erfarenhet av denna helveteskväll blev följande:
Jag ska vända mig om och kolla så att inget är glömt, nu varje gång och inte bara ibland, samt skaffa en jävla fjärrkontroll på måndag!
Det finns verkligen änglar
(Har ännu inte fått någon fjärris så jag är hypernervös nu när jag ska köra ut hojen i eftermiddag...
)
Kört ett gott spinningpass, är trött men passar på att åka förbi Preemmacken på Norr Mälarstrand i Sthl för att passa på att tanka hojen. Betalar med kort i anslutning till pumpen.
Åker hem och kör nerför den höga rampen till mitt garage hemma och parkerar.
Faaaaan - ryggsäcken står kvar bredvid pumpen!!!
Paniken infinner sig eftersom plånbok, mobil samt ett sekretessbelagt papper från jobbet mm låg där...
Paniken växer sig allt större och jag rusar fram till en taxichaffis som tvättar bilen i biltvätten i garaget. Han är snäll och lånar mig mobilen. Jag ringer min telefon och även till macken - inget svar... Sätter mig på hojen för att åka tillbaka, uppför rampen, måste stanna mitt i och dra i ett snöre och vänta på att porten öppnas. Lägger i växeln och med paniken i kroppen gör jag, i egenskap av nybörjare, något idiotiskt som att tappa balansen och hojen faller till marken. Hoppar av och där ligger hojen mitt i och det rinner massa bensin på marken...
Försöker lyfta hojen men jag halkar runt och får inget bra grepp. Paniken blir bara större och större och jag får typ en blackout och kan inte längre tänka klart. Står och hyperventilerar och rusar ner till taxikillen och ropar: Jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte vad jag ska göra...hojen har pajjat..Faaaaaaaaaaaaaaaan...
Han går uppför den långa rampen med bestämda steg och försöker lyfta den, men även han får inget bra grepp. Tillslut, jag vet inte hur, men får vi upp hojen tillsamman. Han håller emot bak på hojen och jag håller i handbromsen och vi backar ner den försiktigt längs den cirka 100 meter långa svängda rampen.
Han sköljer av min hoj, han kollar eventuellt läckage och berättar att han själv körde hoj förr. Jag står bara handfallen och vet inte vad jag ska göra.
Han säger: Åk nu till macken. Jag tror inte att din väska är kvar för det är tyvärr allt för lockande att inte ta den för många...
Han öppnar porten åt mig nerifrån med en fjärris och frågar varför jag stannar mitt i den branta backen med en livlig trottoar utanför då det finns fjärrkontroll.
Va? Det har de inte informerat mig om (fick garageplatsen den 1 maj med endast en nyckel)... Kände mig så fånig.
Kom fram till macken, parkerar utanför och ser ingen ryggsäck. Rusar in till macken och frågar tjejen som står där.
-Ja, polisen omhändertog väskan då vi misstänkte att det kunde vara en bomb i den!!!
Jag började asgarva hysteriskt. Fick låna telefonen och provade ringa nallen igen, utan resultat. Gick ut för att åka till polisstationen då tjejen rusar ut:
-Polisen ringde hit precis eftersom de såg att det ringde härifrån på din mobil, de kommer hit med din väska!
Fem minuter senare kom de och jag fick min väska och allt fanns kvar.
Grattis till a-behörigheten säger den ena, vi såg på lappen i plånboken att du fick den nyligen.
Om de bara hade vetat vad som hänt innan...och stackarna som fick rota bland mina rejält svettiga träningskläder
Jag åkte hem, helt genomsvettig med en härlig doft av bensin på händer och kläder, men med ett enormt brett leende på min blöta nyduschade hoj. Jag fann ett blåmärke på underarmen samt en liten skråma på utsidan av styret.
Vilka jäkla 75 minuter, bland de värsta! Jag skämdes för min hysteri, då jag annars brukar vara rätt lugn och sansad i jobbiga situationer, messade taxikillen ett jättetack och somnade hemma helt utmattad.
Mina änglar, vilka jag är evigt tacksam, var taxikillen - tjejen på macken och farbror blå.
Min lärdom och erfarenhet av denna helveteskväll blev följande:
Jag ska vända mig om och kolla så att inget är glömt, nu varje gång och inte bara ibland, samt skaffa en jävla fjärrkontroll på måndag!
Det finns verkligen änglar
(Har ännu inte fått någon fjärris så jag är hypernervös nu när jag ska köra ut hojen i eftermiddag...
)
