Precis, först kollar jag om fordonet går, fixar om det är lönt. Sedan börjar kosmetikan. Inte tvärt om, såklart! Det vet alla som skruvat med mer än ett gammalt fordon.Det här förvånar mig mer än något annat i dagens byggtrend:
Man vet inte vad man håller på med.
Man köper vilken jävla hoj som helst, river ner helt besinningslöst och ger upp... ...well, inte halvvägs direkt.
Varför byta packningar på något man inte vet om det ens går?
Och vad är "de flesta packningar i motorn"?
Skall vi gissa på transkåpa, generatorlock och ventilkåpa...? De intesåläskiga ställena att öppna.
Handen på hjärtat och med forumets samlade erfarenhet av japansk passning: brukar en sådan operation göra typ till eller från...?
Själva konceptet med att bygga om en främmande hoj man inte kört är så avlägset för mig.
Vilka egenskaper har man hunnit tröttna på? Vilka beteenden hos hojen har man identifierat som problematiska, eller rent av potentiellt farliga? Vilka kan man komma till rätta med? Var skall man hitta 10 hästar till?
Hur kan man bygga om en hoj man inte har en relation till?
...eller, som i det här fallet - inte vet om den ens startar.
En generationsfråga? Kanske.
...vilket får mig att fundera över vår framtid.









Anar ju möjligheter att bygga när man ser alla sitsar under uthuset , köpa ett gäng fina hojar -kapa bakänden och bulta fast voilà en special edition 

