Ceramic Coating, var finns det?

[Thorped]

Finns det något företag som sysslar med "ceramic coating", gärna i Göteborgsregionen?

Vad heter det på svenska förresten?

 

[Jóhnny Balle]

http://www.weirdperformance.se/weirdperformance/main.nsf/general/747291823540389AC12577E40033C862
Värmdö men webbshop

http://ceramicpro.se/produkter/ Mölndal

http://ysg.se/eoncoat-teknologi/ V Frölunda

 

[Boris JR]

Vad skall du kerambehandla? Ventiler och förbränningsrum eller lackerade prylar?

 

[Kodde89]

Boost 3 här på forumet gör ceramicbehandlingar, han har bla gjort mitt topplock och kolvtopp.

 

[Thorped]

Vad skall du kerambehandla? Ventiler och förbränningsrum eller lackerade prylar?

Nått så fånigt som stötdämparen, eller ja det finns väl bättre beläggningar...?

Läser som en kratta gör jag också, tror dom hårdanodiserade den

 

[Klubba]

kanske sprutmetallisering skulle vara nåt? ser rätt fräckt ut iaf, sett klipp där de metalliserar ett äpple med rostfritt stål och liknande

 

[Boris JR]

Nått så fånigt som stötdämparen, eller ja det finns väl bättre beläggningar...?

Läser som en kratta gör jag också, tror dom hårdanodiserade den

Stötdämpare brukar man anodisera aluminiumen ochs en PVD belägger man kolvstången för lägre friktion.

 

[Alatalo]

Jag känner inte till någon stötdämparkomponent som behöver kerambehandling. Som Boris säger, aluminiumdelar anodiseras. "Vanlig" anodisering på detaljer som ytbehandlas för utseende och korrosionsskydd, möjligtvis någon form av hårdanodisering med inblandning av teflon (Tufram, Kashima coating, med mera) på detaljer som utsätts för nötning. Ståldelar som ytbehandlas för utseende och korrosionsskydd kromas, kromateras, svartoxideras, förzinkas, galvas eller lackeras (beroende på prestandakrav vs budget). Ståldelar som utsätts för nötning kromas och PVD-behandlas.

 

[Thorped]

Jag känner inte till någon stötdämparkomponent som behöver kerambehandling. Som Boris säger, aluminiumdelar anodiseras. "Vanlig" anodisering på detaljer som ytbehandlas för utseende och korrosionsskydd, möjligtvis någon form av hårdanodisering med inblandning av teflon (Tufram, Kashima coating, med mera) på detaljer som utsätts för nötning. Ståldelar som ytbehandlas för utseende och korrosionsskydd kromas, kromateras, svartoxideras, förzinkas, galvas eller lackeras (beroende på prestandakrav vs budget). Ståldelar som utsätts för nötning kromas och PVD-behandlas.

Du glömde förnickling

 

[Boris JR]

Nu när vi har dig här i tråden så har jag längre undrat över Kashima coating. Det är ju fruktansvärt hett bland fjädringstrimmare i MX. Man skall lägga många tusen på att få sina ytterben i gaffeln och stötdämparkropp belagda med Kashima så får man fler cheyer och alla börjar älska en.

Jag har i min enfald alltid tänkt mig att majoriteten av friktionen i en framgaffel uppstår mellan innerbenet vs packbox samt innerben vs bussningarna monterade i ytterbenet. Bussningen belägen på toppen av innerbenet (USD) som glider mot ytterbenet har jag mer eller mindre negligerat ur friktionshänseende.

Spelar beläggningen på ytterbenen någon roll i praktiken eller duger den anodisering som sitter original utmärkt för alla som inte kör på den nivån att man hyr en fjädringstekniker från Öhlins?

 

[Thorped]

Nu när vi har dig här i tråden så har jag längre undrat över Kashima coating. Det är ju fruktansvärt hett bland fjädringstrimmare i MX. Man skall lägga många tusen på att få sina ytterben i gaffeln och stötdämparkropp belagda med Kashima så får man fler cheyer och alla börjar älska en.

Jag har i min enfald alltid tänkt mig att majoriteten av friktionen i en framgaffel uppstår mellan innerbenet vs packbox samt innerben vs bussningarna monterade i ytterbenet. Bussningen belägen på toppen av innerbenet (USD) som glider mot ytterbenet har jag mer eller mindre negligerat ur friktionshänseende.

Spelar beläggningen på ytterbenen någon roll i praktiken eller duger den anodisering som sitter original utmärkt för alla som inte kör på den nivån att man hyr en fjädringstekniker från Öhlins?

...Och är det totalförbjudet att anodisera om ytterbenen, jag hade gärna gjort mina rosa.

 

[Alatalo]

Nu när vi har dig här i tråden så har jag längre undrat över Kashima coating. Det är ju fruktansvärt hett bland fjädringstrimmare i MX. Man skall lägga många tusen på att få sina ytterben i gaffeln och stötdämparkropp belagda med Kashima så får man fler cheyer och alla börjar älska en.

Jag har i min enfald alltid tänkt mig att majoriteten av friktionen i en framgaffel uppstår mellan innerbenet vs packbox samt innerben vs bussningarna monterade i ytterbenet. Bussningen belägen på toppen av innerbenet (USD) som glider mot ytterbenet har jag mer eller mindre negligerat ur friktionshänseende.

Spelar beläggningen på ytterbenen någon roll i praktiken eller duger den anodisering som sitter original utmärkt för alla som inte kör på den nivån att man hyr en fjädringstekniker från Öhlins?

Din analys av framgaffelfriktionen är korrekt. En enkel betraktelse av momentförhållandet mellan övre och nedre bussning visar att den största lasten helt klart hamnar på den nedre bussningen. Således skapas mer friktion i den nedre bussningen.

Därmed inte sagt att den övre bussningen är betydelselös. Jag vet att hela konceptet med övre bussning monterad på innerrör som glider i ytterrör har orsakat många sena timmar hos ett antal fjädringstillverkare. Jag jobbar inte själv med MX-fjädring, men mitt personliga intryck är att det initiala bussningsglappet (diametern på innerröret vs bussningen vs glidytan), rundningen av bussningens kanter (dess så kallade "crowning shape") samt slipningen / poleringen av glidytan har MYCKET större betydelse än det exakta valet av ytbehandling.

Den rena friktionsskillnaden mellan vanlig anodisering, hårdanodisering eller hårdanodisering med inblandat smörjmedel (t.ex. Kashima eller Tufram) är mycket liten och jag skulle bli mycket överraskad om någon kan särskilja eller ens mäta dessa skillnader på en komplett framgaffel. Däremot tror jag att hårdanodiseringar med inblandat smörjmedel kan göra skillnad på nötningen i en framgaffel som kommer att användas under mycket lång tid. Smörjförhållandet för den övre bussningen är inte optimalt. Att "bygga in" smörjmedel i BÅDE bussning (den lär ha stor beståndsdel teflon) och ytterbenets glidyta kan således ge en längre livslängd för båda ytor.

Kashima har fått ett gigantiskt genomslag i media tack vare att det ingår i många framgafflar och stötdämpare som produceras för mountainbikes. Inget märkvärdigt och framförallt inget nytt. Ungefär samma sak och samma princip som den i Sverige och Tyskland vanligt förekommande Tufram, med några små molekylära skillnader i själva smörjmedlet.

Min personliga summering skulle nog vara följande - om din produkt levereras från fabrik med Kashima coating eller motsvarande - mycket bra. Men att låta diverse eftermarknadsaktörer belägga redan existerande och framförallt redan använda (begagnade) produkter - mycket tveksamt. Mycket tveksamt både vad gäller kostnadseffektivitet och kvalitet på själva jobbet.