Tack! vad snällt sagt!
Ja man kan väl kalla det fodervärd. Enkelt sagt så var det när Ronia avlivats som Jessies uppfödare sa att hon hade en hund som hon trodde skulle passa mig. Jag hade endast sett Jessie då och var mer förtjust i en (två) av hennes andra hundar. Jag tyckte inte ens Jessie var särskilt söt när vi träffades första gången

. Hon tydde sig till mig på en gång och man kan inte tycka att hon är annat än bedårande!
Jag är glad att Jessie fick valpa hos oss, att uppfödaren gick med på att komma hit och assistera när det var dags, istället för att Jessi skulle behöva åka iväg igen.
Visst är det tråkigt att vi kanske inte får behålla nån(alla!) av valparna (särskilt som de börjar bli små hundar!), men viktigast är att Jessie får vara kvar hos oss, nu när hon fått sin sista kull.