Alla bör nog läsa
denna lilla skrift, som sammanfattar precis vad det är som gäller. Det känns som att det mesta som påstås i denna tråd är mer eller mindre fel ute.
Personligen anser jag att det här mest är ett politiskt utspel och inget annat. Allemansrätten fungerar utmärkt, även om det är vissa grupper som inte gynnas av den som tycker annorlunda. Det som stör och ställer till det är redan förbjudet. Ändringar och inskränkningar i allemansrätten kommer där inte att göra någon som helst skillnad, med mindre vi inför totalförbud att vistas på annans mark utan tillstånd - och det tror jag inte vi vill.
Undantaget är nog den traditionella rätten att organiserat och även kommersiellt plocka bär och svamp. Den verksamheten har fått en skala för vilken allemansrätten inte är dimensionerad, så ett område kan bli helt dammsuget.
Dock så är det nog ovanligt att det sker utan att det samtidigt är så pass mycket trafik av folk i området att det vållar skada - vilket fall det faktiskt inte är tillåtet enligt allemansrätten. Det finns, som ni kan läsa i skriften ovan, en dom i Högsta domstolen där en fastighetsägare fick förbjuda forsränning eftersom den orsakade skador när den skedde i kommersiell skala, även om det inte går att förbjuda forsränning överlag.
Grundprincipen är att man genom sitt utnyttjande av allemansrätten inte får vålla skada eller olägenhet för markägaren. Man får inte heller vistas på tomtmark. Definitionen av tomtmark är lite luddig, men landar vad jag kan se i princip på att man inte får störa markägaren i sitt utnyttjande av området kring bostadshuset. Vad detta innebär avgörs i praktiken av sådana saker som insynsskydd m m. Man kan gå på andra sidan bergklacken 10 meter från huset, men man kan inte gena över den anlagda parkens hörn 100 meter från huset, och det uppmanas till försiktighet då man utnyttjar allemansrätten på detta sätt.
En släkting till mig bodde väldigt fint till mot en sjö, han fick varje sommar tältare på sin tomt ner mot sjön, ofta tyskar men även andra.
Faller inte under allemansrätten. Tältning i anslutning till tomtmark är inte accepterat, eftersom det vållar olägenhet och hemfridsintrång.
Din släkting får i det fallet flytta på tältet om de vägrar göra det själva.
Tältning i grupp rekommenderas ske med markägarens tillstånd, oavsett om det är nära tomt eller inte.
inklusive eventuella tält, bilar och cyklar som stod parkerade på hans mark.
Parkering får endast ske i anslutning till väg. Det har antagits att uttryckliga parkeringsförbud måste respekteras, och parkering får inte ske mer än mycket tillfälligt på en sådan plats som markägaren själv har intresse att förfoga över. Då faller det under brottsbalken och den som parkerar kan bli fälld för egenmäktigt förfarande.
Sedan har vi ju fått tältlägren som bärplockarna slår upp, det ser ut som soptippar när dom drar vidare, bärplockarna stövlar gärna rakt igenom skogsplanteringar och trampar sönder också, vilket ju inte heller är så kul för markägaren.
Se ovan om tältning i grupp.
12 kap. 4 § brottsbalken skrev:
Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav,
dömes för tagande av olovlig väg” (till böter).
Olovlig väg är här allt utom befintliga stigar och vägar.
Bären i sig har jag inget emot att dom plockar, det är bara vad bärplockningen för med sig i övrigt som förstör.
Så, ja, jag är för att begränsa en av dom rättigheter som har gjort sverige så fantastiskt.
Exakt vad är det du vill förbjuda som inte redan är förbjudet?
Personligen tycker jag att påföljderna för att bete sig illa skall skärpas, men framförallt att samhället skall ta sådant på större allvar. Ringer man polisen idag om pågående brott i form av nerskräpning m m så ber de en förmodligen dra åt helvete för att de har jobb att göra... även om de kanske inte använder exakt de orden. Problemet är inte lagen utan genomdrivandet av den, och problemet kan alltså inte lösas genom strängare lagar.
Har själv en tomt med strandrätt (äger en bit ut i vattnet). Varje år så är det ett par gånger man får gå ner och fråga varför folk tror att det är ok att sätta sig på vår brygga (märkt privat) och ha picknick.
Inte alltför sällan så kommer det ett svar i stil med allemansrätt (känns som ett "get out of jail card" som man kan försvara vad som helst med).
Om man påpekar att det inte är en allmänning utan att det är privat mark, så har jag inga problem med att låta de som har picknick fika klart om det kommer ett "ursäkta, förlåt visste inte".
De har förmodligen rätt och du har fel. Att du får rätt att kalla hela fastigheten ända fram till stranden tomtmark är osannolikt, och då gäller allemansrätten. Folk får lägga till vid din brygga, så länge de inte hindrar dig från att använda den, och picknick borde falla under samma paraply.
Se det som att du fått rätt att använda en bit av den hett eftertraktade stranden för din privata brygga och därmed tillåtits göra ett intrång i strandskyddet. I gengäld får du acceptera att andra kan lägga till vid din brygga, så länge de inte hindrar dig från att använda den eller på annat sätt orsakar dig olägenhet eller skada.
Dock förstår jag dig, eftersom picknick idag verkar betyda att man lämnar skräp efter sig, lämnar engångsgrillen glödande, spiller ohämmat på bryggor, bänkar, bord eller vad det är utan att försöka göra rent efter sig och så vidare. Det är dock redan förbjudet - de får inte orsaka olägenhet.
Personligen skulle jag förmodligen kunna sätta mig på bryggan och ha picknick om jag inte kunde se hur det skulle störa. Kom du som ägare och började prata skulle jag dock göra det väldigt klart att det ögonblick då du tänker börja använda bryggan vore jag borta. Dessutom skulle du bli inbjuden till fika.
Att det efter avslutad picknick ser bättre ut än det gjorde innan (d v s även annat skräp som hittas bortplockat i den egna skräppåsen) ser jag som självklart.
Kommer däremot en ägare och är otrevlig, hänvisar till tomtmark, domderar och pekar på förbudsskyltar, kräver betalning och beter sig... då skulle jag kanske bli full i fan och läxa upp vederbörande om allemansrätten.
Lika illa är det med de som inte förstår skillnaden mellan "ostängslad mark" och tomt. På tomtmark gäller ingen allemansrätt.
Nej, det gör det inte. Dock kan man inte kalla mark tomt hur man vill. Du har däremot lagen på din sida. Sitter folk och glor på dig när du sitter och fikar i trädgården stör det din hemfrid och de är med största sannolikhet fel ute och kan inte åberopa någon allemansrätt. Ömsesidig respekt är det som får systemet att fungera. Tyvärr verkar det vara ont om den varan numera. Alla skall ta sig allt de inte är direkt och uttryckligen förbjudna att ta...
Folk missbrukar allemansrätten som fan, så rent allmänt förtjänar folk inte att ha den. Frihet under ansvar som sagt.
Folk missbrukar inte allemansrätten. De bryter mot lagen. Och är rikspuckon i största allmänhet, men det gäller tyvärr inte bara på det här området. Skall vi komma åt det är det fanimig avskjutning på vissa individer som gäller...
En annan tanke, undra hur folk skulle ställa sig om det kom in ett gäng och plockade av alla äpplen från ens träd, för att sälja dessa till ett musteri.
Polisanmälan för stöld tror jag är precis den inställning folk har, och skall ha? Plantering = inte allemansrätt. Med reservation för om det blir egenmäktigt förfarande eller något sådant - det är inte lätt att hålla rätt på vad som är vad inom juridiken.
Skulle allemansrätten avskaffas så undrar jag vilken effekt det skulle få? Ska polis tillkallas när man ser någon på sin mark? Vilken prio tror ni det får? Jag gissar att det är i samma härad som cykelstöld eller förberedelse till berusning på allmän plats.
Jag är övertygad om att det får precis samma prio som nedskräpning, skadegörelse på annans skogsfastighet och nedtrampade grödor/skogsplanteringar får. D v s det som de vill komma åt är redan förbjudet och inskränkningen ger ingen skillnad alls, förutom att något av det bästa med vårt samhälle blir kraftigt naggat i kanten i röstfiskesyfte.
Problemet är att äganderätten urholkas totalt i dagsläget. På våran gård råder 300m! strandskydd för det "rörliga friluftslivet" och det är ingen jävel som kanotar in i vassen där så det enda det gör är att vi som äger gården inte får göra ett piss på den.
Om inte strandskyddet fanns så skulle varenda meter strand inom tio mil från Stockholm, och de flesta andra större städer, vara en privat spa-anläggning. Det skulle finnas noll möjligheter kvar för friluftsliv längs vattnet. Du skulle ha dina metrar strand där du kunde vara, men du skulle inte kunna göra något annat någon annanstans. De som inte har egna metrar strand skulle få sitta på det offentliga badet hela sommaren.
Men det ger markägaren rätten att säga åt fuckona att dra åt helsike.
Resultatet blir att vi hamnar i USA. Det finns nationalparker, och det är enda jävla ställena där man kan komma ut i naturen. Där det bor mycket folk består de av en hektar skog genomkorsad av asfalterade gångar. Överallt annars är det "trespassers will be shot". Tycker
du det vore bättre med ett samhälle där
du endast får vandra på den egna markplätten, i nationalparker och på FortV:s fastigheter? Och vad skulle du tycka om du inte hade den egna plätten, för den händelse den råkar vara stor nog för fotvandring?
Ett av de stora problemen med allemansrätten är nog egentligen att det finns en väldig massa "rekommenderas", "antagligen", "brukar tolkas som" o s v. Det gör det svårt att som markägare veta vad man har rätt till. Kanske är det som behövs snarast en tydligare styrning? Ett sammanfattande dokument med precis vad det är som gäller enligt prejudikat i rätten snarare än luddiga hänvisningar till sedvanerätt?