Rapport:
07:12 startade jag från Högdalen city. Tog mig ut till E4 via Örby och Älvsjö. Svängde av i Södertälje N. och tankade. Sen satt jag där och brummade för mig själv. Kallt som fan, var det. Så illa att jag inte kunde åka så fort som jag hade önskat. Tänk er det! Stannade för att tina upp mig lite i [stället där det står en kanon uppe på berget, kommer inte ihåg vad det heter]. Sen gav jag benet söderut igen. Klockan 08:52 anlände jag till Linköpings motorstadion. Det är inte en käft där. Genast infann sig känslan av att ha åkt dit på fel dag...
Ganska precis klockan 09:00 kommer Cralle med anhang susande. De förklarar att de blev lite sena, eftersom de fått tanka två gånger på vägen ner. Efter ytterligare några minuter kom skåpbilen som innehöll min discohonda och ex-Cralle R6:an. Kvart över nio är Hondan urrullad ur bussen och jag rullar ut på banan. Åker ut och kör några varv och kommer in in det hela. In i depå, snacka skit i två minuter och sen ut igen. Den här gången åker jag runt tills soppan (utom reserven) tar slut. Hondan skrämmer mig på rakan genom att sluta dra mitt i knicken. Jag tror ju direkt att den har rasat och kopplar ur och rullar utmed högerkanten för att inte drälla olja i "spåret". Tittar bakåt, men ser ingen rök. Rullar in i depå, och väl där är allt som vanligt med motorn. Inga missljud eller nåt. Ut igen och åker tills soppan (se ovan) är slut.
Iväg och tanka. Tillbaka igen. Istället för att korsa banan åker jag direkt ut och kör en massa varv igen. In i depån, skryta om fotpinneskrap, dricka vatten och äta banan. Ut igen. Kör tills soppan är slut. När den väl är slut har nästan alla åkt iväg för att äta lunch. Jag gör likadant, och passar på att tanka hojen igen. Tillbaka till banan, äter min McSalad Shaker meny (gay!), och åker sen ut på banan igen. Den här gången åker jag 55 varv på raken, det är ALL bensin i tanken, det. 11,7 mil i ett svep. Fan, jag borde bli GP-förare. Jag får soppatorsk-känningarna i utgången av esset, ochc börjar fundera på närmaste väg att putta tillbaka hojen. Genom att luta hojen åt vänster på rakan går den dock, om än knackigt. Jag svängde av i rondellen och tog bakvägen in i depån. Jag tog av mig hjälmen och satte mig för att dricka lite vatten. Då kommer Stiffy med ex-Cralle R6-an och gör konstiga handsignaler. "Vill du prova" betydde de visst efter lite feltolkningar och skrik. Först tvekade jag eftersom den har felvända växlar, men sen tänkte jag "ähvafan" och hoppade på. Den var jättehög och jättehård jämfört med min deluxe-soffa-honda.
En putt och lite hopp på sadeln senare var den igång och jag åkte iväg ut på banan. Den var MYCKET exaktare och mer distinkt än soff-hondan. Och HÖG! Jag hade nog knäna en meter ifrån marken, minst. Åkte ett varv försiktigt och tänkte noga på åt vilket håll jag skulle växla. Jag åkte nästan av på innern i böjarna, eftersom jag tog soffhonda-tag i styret. Efter lite acklimatisering försökte jag gasa lite. Ut ur esset kändes det plötsligt konstigt i styret och jag släppte gasen. Genast dunsade framhjulet ner igen. Ahaa, den går på bakhjulet! Provade samma sak ut ur torparen, som jag tog på ettan av misstag. Den hjulade, men dunsade ner i mycket lägre fart än jag väntat mig. Sticker in foten under växelpedalen och ska peta i tvåan. I samma tusendel kommer jag ihåg att jag borde trampa ner för att växla upp, men försent. Tur att jag redan åkte på ettan och bara möttes av stum pedal... Hade jag gjort sallad av toppen på den hojen hade jag fått stryk. Petade i alla fall i tvåan precis när det börjar gå nerför och får äntligen åka på bakhjulet av misstag igen. Petar i växel efter växel, och hela tiden skakar hojen på sig som om den helst ville kasta av mig. Försöker hålla stumt genom knicken men törs inte, i och med styrfladdrandet. Växlar ner okänt antal växlar och går in i bergskurvan. Växlar upp ett hack och går in i sviestadböjen. Ungefär vid mållinjen går den på varvstoppet... Jag åkte på tvåan istället för trean, till ägarens stora förtret. Inser detta och åker in i esset utan att växla ner. Den här gången lutade det säkert 30 grader! Åkte ett par varv till utan missöden och lämnade sen över den till Stiffy igen. Han pep nåt om att jag inte skulle åka på tvåan ut på startrakan. Mesigt. Han åkte ut och körde 57-or bara sådär, på en Mattias-misshandlad hoj. Jag ska nog hålla mig till soffhondan, då kan jag i alla fall skylla på hojen när det går för sakta...
Ni som funderade på att åka dit men inte gjorde det: BIG MISTAKE! Man kunde ha åkt nonstop i sju timmar om man hade önskat. Man kunde ha fått åka bakpå Cralle. Man kunde ha fått bli visad vägen runt av Cralle eller nån av hans mekar. Man kunde ha fått bli omkörd av en bakhjulsåkande Cralle när man själv maxar soffhondan nerför rakan. En grymt kul dag, helt enkelt.
Åh, visst ja! Nånstans mitt i allt ovanstående fick jag åka lite ZX6R-03 också. På bakhjulet, förstås.
Fast Det hade ju varit perfekt att ha köpt hojen dagen innan istället och tagit den nya bågen till Sviestad och fått bekanta sig med den på bästa möjliga sätt.
