Banåkning är inte min grej...

Videon har jag sett en gång ... :)

Kört? På bana? Jisses .. det vet jag inte hur många ggr som jag gjort det :D


Aha, jag trodde du menade CSS. Kört på bana? Japp "några gånger" men du är ju äldre (tror jag) så då har ju du naturligtvis kört mer (du vann :D) men "några" gånger har det blivit sedan 1987.
 
Kan mycket väl vara så att banåkning inte är någonting för dig. Alla kan ju inte tycka om det bara för att många tycker det är roligt eller någonting av det roligaste man kan göra på två hjul.

Men jag tycker nog du ska ge det några chanser till innan du avfärdar tanken helt på att köra bana igen. Efter endast några varv kan det vara svårt att få in den rätta känslan. Man kanske har för mycket att tänka på för att man ska inse det roliga och vilken underbar känsla det kan vara att få in flytet och känna att man ökar lite i taget tills det känns som om man flyger fram, hittar bättre spår, lär sig slappna av, körteknik, använda blicken på rätt sätt osv. När det mesta börjar falla på plats efter ens egna förutsättningar, kan det bli en riktig "kick". En bra utbildning med duktiga instruktörer, som många redan skrivit, kan få dig att ändra uppfattning. Dessutom är bankörning ett ultimalt sätt att lära "känna" sin hoj bättre och du kan ta med dig mycket av det du lär dig under bankörningen när du kör ute i trafiken.

Bara det att du tog dig till banan och körde ut, visar att det någonstans fanns/finns ett intresse. :)

Mycket bra och Nyanserat svar till nån som har kallat dej o de flesta på sporthoj för, "autister och andra lite speciella personer":pannkyss .
Trevligt att ett sånt surtråkigt inlägg som trådskaparen inledde med ändå skapat en så trevlig tråd som tar uppp livets goda, dvs knäskrap, fokusering, förarutvecklig,mm:) . Det visar ju att banåkare är positiva o glada människor o inte alls några, "autister och andra lite speciella personer":tummenupp
 
Att jag testade berodde mest på att möjligheten fanns, plus att jag kan ju inte spy galla utan att testa, eller?

Som jag skrivit tidigare, självklart är en bana rätt ställe för att förfina sin teknik.
Det jag inte begriper, och som är kärnan i min fundering, är tanken på samma kurvor om och om igen. Bra i studiesyfte, trist -i mitt tycke- som nöje.
 
Att jag testade berodde mest på att möjligheten fanns, plus att jag kan ju inte spy galla utan att testa, eller?

Som jag skrivit tidigare, självklart är en bana rätt ställe för att förfina sin teknik.
Det jag inte begriper, och som är kärnan i min fundering, är tanken på samma kurvor om och om igen. Bra i studiesyfte, trist -i mitt tycke- som nöje.

Jag skulle tro att skillnaden mot de som kör väldigt mycket bana och tycker det är kul reflekterar inte över att det är just samma kurvor varje varv. Fokus är mer på hojen och hur man ska göra för att kunna köra fortare hela tiden och närma sig den berömda gränsen. Då sitter man inte o tänker så mycket på "den här kurvan har jag sett förut, usch va tråkigt" utan fokus är på helt andra saker. Men visst finns det partier/kombinationer på banor som man gillar olika mycket. Personligen kör jag mycket för tävlingsmomentet, men det är en helt annan femma.

Men visst, banåkning är ett intresse och det vore ju konstigt om alla skulle tycka om det!! (även om jag knappt träffat på någon som provat och inte tyckt om det förrän nu):)
 
Last edited:
Att jag testade berodde mest på att möjligheten fanns, plus att jag kan ju inte spy galla utan att testa, eller?

Som jag skrivit tidigare, självklart är en bana rätt ställe för att förfina sin teknik.
Det jag inte begriper, och som är kärnan i min fundering, är tanken på samma kurvor om och om igen. Bra i studiesyfte, trist -i mitt tycke- som nöje.

Fast i ärlighetens namn sker väl den mesta körning på samma vägar och i samma kurvor om och om igen.....
Folk är vi ju olika, personligen gillar jag att kunna köra på gränsen till vad jag och hojen i kombination klarar och det går inte på landsväg på grund av alla faktorer som spelar in på en trafikerad väg.
Jag kör inte bana med huvudinställningen att förfina min teknik utan för att köra och pressa mina gränser och det går inte på andra ställen.
 
Som jag skrivit tidigare, självklart är en bana rätt ställe för att förfina sin teknik.
Det jag inte begriper, och som är kärnan i min fundering, är tanken på samma kurvor om och om igen. Bra i studiesyfte, trist -i mitt tycke- som nöje.
Det är väl det som skiljer vinnarna från övriga, förmågan, motivationen och orken att nöta samma kurva om å om å om igen, tills man får allt perfekt. Sen fortsätter man med nästa kurva, å nästa kurva.
 
Jag är ingen "vinnare" i den bemärkelsen, nej. Har hela min "karriär" jobbat på att vara lite halvbra på många grejer (lyckats bra med det enligt mig själv). Det är väl ett par saker som jag sticker ut på och är ovanligt bra på, men där har övandet hela tiden varit skitkul.

Men är det inte en jävla tur att folk är olika?
Jag hade en upplevelse på banan där som skilde sig en hel del från den "gängse uppfattningen" om banåka, och skapade en tråd om det. I tråden håller det nu på en skitintressant diskussion.
Bra.
 
Varje ny bana är en ny utmaning.
Inte minst när du är i det läget när du på 3x20 min. att lära en ny bana + köra så fort att du kvalificerar dig till racet. Har flera ggr varit i det läget att nästan hälften ska sållas bort och du är på en okänd bana och du behöver kvala in för att inte behöva låna pengar till bensinen hem :o)
 
Back
Top