Att skapa en diamant av sitt barn ?

[purjo84]

Blir diamanten större ju mer aska?
Jag känner ett par lasbilschaufförer

2049576 Tror iofs det kostar bra mycket mer att skapa diamanten än vad du får ut om du skulle försöka sälja den.... Så i slutänden hade du nog tjänat på att sälja krukan med aska.

GLÄDJEDÖDARE!

 

[-Rosen-]

2049549 Självklart ska den avlidnes önskan avgöra vad som ska göras med kroppen. På samma sätt vore det oerhört hänsynslöst att behålla askan av någon anhörig för att göra någon diamant till sig själv om resten av släkten/familjen vill ha en "utspridnings-cermoni" i en minneslund eller så...

Jag stället mest mina frågor ur ett hypotetiskt perspektiv för att se om folk enbart svarar rent instinktivt eller om de har några egentliga argument för sin ståndpunkt. Vill således bara ha en rent filosofisk diskussion utöver de blixtsnabba "ryggmärgs-svaren"...

aha då förstår jag. men om jag tänker efter så har jag nog ingen bra förklaring till varför jag känner som jag gör, som du säger så beror det nog mycket på samhällets syn på rätt och fel

 

[honkiie]

jag ser då inget sjukt i det.

 

[AxlySM]

Har svårt att tänka mig någon nära anhörig idag i diamantform, men jag tycker att det inte borde vara så mycket att tjaffsa om (för dem som vill) så länge man visar den respekt man kan vänta sig vid någons bortgång. Vet inte hur mycket bättre det är att bränna, frysa eller låta någon ruttna än att låta personen i fråga bli något "närmare" än så. Tillsist slutar man väl ändå som en diamant någon gång när jorden har gjort sitt.

Mina organ är iaf bara att plocka om det finns användning av dem. Fast helst skulle jag vilja leva för evigt, eller åtminstone kunna se vad som händer med världen efter döden.. Blahblah.

 

[korvgubbe]

2049593 aha då förstår jag. men om jag tänker efter så har jag nog ingen bra förklaring till varför jag känner som jag gör, som du säger så beror det nog mycket på samhällets syn på rätt och fel

Det behöver inte vara så "hårt" som att något är rätt eller att något annat är fel men om man tänker efter så är det ju egentligen det enda vi känner till.

"- Tjenare, grabben, välj nu, begravas på kyrkogård eller kremeras, det är dina alternativ! Så har det alltid varit och så har vi alltid gjort! Välj nu, du kanske är död i morgon"

Med tanke på hur känslomässigt det är med död och och sorgearbete så är det nog inte så underligt att vi är väldigt konservativa. På samma sätt som det vid bröllop nästan alltid är den där vita klänningen som gäller på bruden och brudmarsch när de går längs gången.

Vid de stora brytpunkterna i livet väljer man de säkra alternativen.

Fast det förståss.. min farsa vägrade låta mig döpas i en sån där tradionell dräkt som alla ungar har oavsett kön:
"- Min son ska inte döpas i nån jävla klänning!" var hans kommentar varpå min gode farmor gjorde någon Crossover av en pytteliten vit sjömanskostym(är det mindre gej?) fast med långa ben så det ändå blev lite häng å släp på den..

Nåja, nog om detta... i slutänden lär väl jag med välja att bli uppheldad å utspriden i nått buskage i nån minneslund..

 

[-Rosen-]

2049679 text..

precis det jag menar. fan om man inte skulle gå och slänga ihop ett testamente nu direkt.

btw, varför konfirmerade du dig? var det föräldrarna eller är det först senare som du har börjat fundera på om gud finns?

 

[korvgubbe]

2049718 precis det jag menar. fan om man inte skulle gå och slänga ihop ett testamente nu direkt.

btw, varför konfirmerade du dig? var det föräldrarna eller är det först senare som du har börjat fundera på om gud finns?

Skrev jag någonstans att jag konfirmerade mig?


...men okej då... Jag är konfirmerad. Som för många andra var det där med presenter och kompisar en bidragande faktor men faktiskt funderade jag en hel del kring Gud och religion och om det möjligen fanns någon högre makt när jag var i den åldern.

Mina föräldrar ser sig själva som troende även om de "aldrig" går i kyrkan själva. men likväl påstår de sig tro på gud så fenomenet har väl nämnts en del för mig som barn.

När det var dags för konfirmation så funderade jag kring det hela och tyckte att konfiormationen var ett bra sätt att få bättre inblick. Med facit i hand så var det början till slutet för den eventuella lilla tro som jag någonsin haft. Med början där försvann min tro allt mer och numera ser jag mig som ateist/agnostiker. I mina ögon finns det bara ett rätt i det kyrkliga och det är orden:
- "Av jord är du kommen, av jord skall du åter varda"

För det är huvudet på spiken. Livet är inget annat än ett kretslopp där meningen med livet är att föra det vidare. Det går inte ut på att leva för någon gud eller för att få en plats i något nirvana eller annat mumbojumbo efteråt..



Nu ska jag pallra mig iväg och äta middag med min übersuperkristna vän och hans lika troende fru. Inte helt omöjligt att det blir kvällen samtalsämne som så många gånger förr även om deanser att jag är bortom all räddning(ur deras kristna synvinkel)

 

[-Rosen-]

2049747 Skrev jag någonstans att jag konfirmerade mig?


...men okej då... Jag är konfirmerad. Som för många andra var det där med presenter och kompisar en bidragande faktor men faktiskt funderade jag en hel del kring Gud och religion och om det möjligen fanns någon högre makt när jag var i den åldern.

Mina föräldrar ser sig själva som troende även om de "aldrig" går i kyrkan själva. men likväl påstår de sig tro på gud så fenomenet har väl nämnts en del för mig som barn.

När det var dags för konfirmation så funderade jag kring det hela och tyckte att konfiormationen var ett bra sätt att få bättre inblick. Med facit i hand så var det början till slutet för den eventuella lilla tro som jag någonsin haft. Med början där försvann min tro allt mer och numera ser jag mig som ateist/agnostiker. I mina ögon finns det bara ett rätt i det kyrkliga och det är orden:
- "Av jord är du kommen, av jord skall du åter varda"

För det är huvudet på spiken. Livet är inget annat än ett kretslopp där meningen med livet är att föra det vidare. Det går inte ut på att leva för någon gud eller för att få en plats i något nirvana eller annat mumbojumbo efteråt..



Nu ska jag pallra mig iväg och äta middag med min übersuperkristna vän och hans lika troende fru. Inte helt omöjligt att det blir kvällen samtalsämne som så många gånger förr även om deanser att jag är bortom all räddning(ur deras kristna synvinkel)

jag pluggar till psykolog på fritiden så jag kollade din ålder och vad du har skrivit i dina inlägg och kom fram till att du är konfirmerad.

eller så är jag hemma och är så pass sjuk så att jag blandade ihop döpt med konfirmerad

fråga dem vad de anser om evolutionsteorin (eller vad det nu heter)

 

[Nollvision]

Själv funderade jag på att bli hoppressad som sylta och lagras på konservburk. Kan man ha namnet och en bild på burken. Födelsedatum blir tillverkningsdatum och bäst före blir dödsdatum, och så innehållsförteckning på baksidan.

Innehåll:
Inälvor och ben.
Kött och senor.
Ytterst lite fett.
Lite muskler.
Minimalt med hjärna.
Diverse miljögifter.
Ej lämpligt för förtäring.

 

[exiteme]

Har inte artikeln tagits in i tidningen en dag för tidigt...?

 

[Rocky]

2049439 Jag vet ett par jag kan tänka mig göra diamanter av!

Då är vi två.


Skicka PM om du vill ha hjälp av en liktänkande broder.

 

[Jonathan]

2049494 Eh?! Tror du någon skulle komma på tanken att göra en diamant av en anhörig för att sedan ge bort den till någon utomstående?!!?

Du som är ett Aftonbladet/Expressen freak bör väl om någon veta att det finns folk till allt. Allra helst när det handlar om pengar, och att tjäna nåt.

Vaffan, kan folk cutta pungen för ett vad så kan man väl sälja sin fru/bror whatever till nån som betalar tillräckligt.

 

[heimdal]

annars kan man ju göra så att man pressar nån till diamant, som man sedan begraver.. för då vet man att personen i fråga inte ruttnar bort i jorden, utan ligger där under stenen i evighet

jag som f-ö- inte har barn tycker de skulle kännas lite suspekt å gå med en diamant av mina barn runt halsen.. men man kanske får en annan syn på det när man får kottar antar jag

 

[Jonathan]

2050556 annars kan man ju göra så att man pressar nån till diamant, som man sedan begraver.. för då vet man att personen i fråga inte ruttnar bort i jorden, utan ligger där under stenen i evighet

jag som f-ö- inte har barn tycker de skulle kännas lite suspekt å gå med en diamant av mina barn runt halsen.. men man kanske får en annan syn på det när man får kottar antar jag

Får nån pundare/gangzta reda på att det ligger en diamant nergrävd under jorden så tvivlar jag på att den kommer ligga kvar särskilt länge

 

[heimdal]

2050561 Får nån pundare/gangzta reda på att det ligger en diamant nergrävd under jorden så tvivlar jag på att den kommer ligga kvar särskilt länge

men ändå..
man får väl se till att de inte får reda på det då

får väl gravera in nått i den också.. eller gjuta in den i betong

 

[Jonathan]

2050568 men ändå..
man får väl se till att de inte får reda på det då

får väl gravera in nått i den också.. eller gjuta in den i betong

Jo jag förstår vad du menar, och jag håller med till fullo

Men vad jag menar nu är att hur ska man få behålla en diamant under jorden om man inte ens kan parkera och lämna hojen i fem minuter på stan mitt på dagen..

 

[Coola Ola]

Känns lite slit och släng att ha en anhörig som ett smycke. Ska man alltid ha det smycket eller bara vid högtidliga tillfällen? Får lite samma känsla av detta som folk som fryser ner sig för att bevaras till eftervärlden.

 

[heimdal]

2050579 Jo jag förstår vad du menar, och jag håller med till fullo

Men vad jag menar nu är att hur ska man få behålla en diamant under jorden om man inte ens kan parkera och lämna hojen i fem minuter på stan mitt på dagen..

man får gräva djupt

bollar lite ideer med dig bara

 

[Peaceinn]

Nu är det inte diamanter dom blir utan cubik zirkonier "stavning" och en sån är ju inte värd att gräva så ruskigt djupt för.
Det är en konstgjord Diamant som inte har ett högt värde.