Ninja-Lisa
Sporthojsnörd
eftersom mitt sommarjobb bor 2,3 kilometer härifrån och jag är snål, så bestämde jag för flera månader sen att jag skulle cykla till jobbet. jag visste att jag hade en cykel nånstans bland alla blomkrukor och vinterdäck där bakom huset under altanen mellan dom äckliga sniglarna.
där fanns den, och jag tvättade till den lite och pumpade däcken. och upptäckte att högerbromsen gick till bakbromsen. det var jag tvungen att åtgärda. det var i början av maj, tror jag. sen konstaterade jag att batterierna i cykeldatorn hade tagit slut sen jag använde cykeln sist för sådär tre år sen.
och eftersom batterier inte är det lättaste att fixa, och eftersom jag inte har jobbat nåt har det inte blivit av förns i helgen. men när jag väl fixat batterierna, så var såklart cykeldatorn spårlöst försvunnen. hittade den i tvättstugan under radion, efter att jag anklagat mamma tre gånger för att ha städat bort den.
jag la i batterierna, satte på luckan och försökte skruva i skruvarna som jag också hittade under radion. dom passade inte. och skruvmejslarna var borta för verktygslådan som ska stå i tvättstugan var också borta. pappa letade fram andra skruvar men råkade nästan skruva igenom hela cykeldatorn av misstag. dumma pappa.
och man kan ju aldrig veta att man ställt in den rätt om man inte testat. på med hjälm. hjälm. hjälm? varfan är min gröna hjälm som jag inte använt på tre år? happ, borta. tar väl mammas hjälm då. den ramlade ner i nacken. gick inte att spänna. letade fram en annan hjälm och sen orkade inte pappa vänta mer. vi nollställde och cyklade iväg.
hallååååå var är kopplingen, skriker jag. hur blinkar man? varfan är backspeglarna? dethär är ju jobbigt! JAG HAR ÅNGRAT MIG!
cykeldatorn fungerade iaf. jag har hittat en hjälm som duger. och letat fram ett lås. men jag har ångrat mig. jag vill inte cykla till jobbet. jag vill inte skriva om när jag körde bana förra veckan, utan skriver hellre om min jävla cykel. bara för att reta swedie. för att jag är så jävla korkad. för att jag är ett vårdbiträde. för att jag lyfter lama gamla kärringar (stig claesson). jag vill inte jobba.
jag vill ha en aprilia rs 250.

där fanns den, och jag tvättade till den lite och pumpade däcken. och upptäckte att högerbromsen gick till bakbromsen. det var jag tvungen att åtgärda. det var i början av maj, tror jag. sen konstaterade jag att batterierna i cykeldatorn hade tagit slut sen jag använde cykeln sist för sådär tre år sen.
och eftersom batterier inte är det lättaste att fixa, och eftersom jag inte har jobbat nåt har det inte blivit av förns i helgen. men när jag väl fixat batterierna, så var såklart cykeldatorn spårlöst försvunnen. hittade den i tvättstugan under radion, efter att jag anklagat mamma tre gånger för att ha städat bort den.
jag la i batterierna, satte på luckan och försökte skruva i skruvarna som jag också hittade under radion. dom passade inte. och skruvmejslarna var borta för verktygslådan som ska stå i tvättstugan var också borta. pappa letade fram andra skruvar men råkade nästan skruva igenom hela cykeldatorn av misstag. dumma pappa.
och man kan ju aldrig veta att man ställt in den rätt om man inte testat. på med hjälm. hjälm. hjälm? varfan är min gröna hjälm som jag inte använt på tre år? happ, borta. tar väl mammas hjälm då. den ramlade ner i nacken. gick inte att spänna. letade fram en annan hjälm och sen orkade inte pappa vänta mer. vi nollställde och cyklade iväg.
hallååååå var är kopplingen, skriker jag. hur blinkar man? varfan är backspeglarna? dethär är ju jobbigt! JAG HAR ÅNGRAT MIG!
cykeldatorn fungerade iaf. jag har hittat en hjälm som duger. och letat fram ett lås. men jag har ångrat mig. jag vill inte cykla till jobbet. jag vill inte skriva om när jag körde bana förra veckan, utan skriver hellre om min jävla cykel. bara för att reta swedie. för att jag är så jävla korkad. för att jag är ett vårdbiträde. för att jag lyfter lama gamla kärringar (stig claesson). jag vill inte jobba.
jag vill ha en aprilia rs 250.
