Den gemensamma nämnaren för alla "streetmotorer" är väl att de - jämfört med de sporthojar de är besläktade med - brukar ha lite mildare kamaxlar, insugstrattar såväl som avgassystem avstämda för lägre varvtal samt bränslemapp och tändning för just detta. Man försöker helt enkelt flytta vridmomentkurvan nedåt i varvtalsregistret, för att få en mer användarvänlig motor vid gatkörning. BMW S1000R är väl praktexemplet på detta. Jag har för mig att den har snudd på identisk vridmomentkurva som S1000RR, men tvåtusen varv lägre. Därav 160 istället för 180 hk på topp.
Detta koncept gäller i mindre eller större utsträckning för samtliga japaner och även för alla europeer (oavsett vad Aprilia påstår om Tuono). Mig veterligen har ingen byggt en "streethoj" med exakt samma motor som sporthojen, det blir helt enkelt inte en lika bra "streethoj".
Ingen R1:a före 2015 har producerat några 187 hk och det har inte heller någon FZ1:a gjort. En helt original 2004-2006 R1:a prickade ganska precis 150 hk i en trovärdig Dynojet-bänk (153-155 hk med ett bra slip-on, 160-165 med ett riktigt bra helsystem och därför avsedd mappning). En FZ1:a klämmer ur sig runt 135 hk i samma bänk.
FZ1 är dock en mycket kompetent hoj och jag tycker också att det är synd att den fått stryka på foten.