Visst har viskositeten en ganska stor betydelse, men med pulserande last så är de polära egenskaperna väldigt viktiga. Mineraloljor har polära egenskaper och många tillsatta estrar ännu mer. Sedan har vi ju övriga friktionsmodifierare.
När det gäller vevstakslager så har vi ju också 'squeze' effekten som har stor inverkan. För att få maximal effekt bör oljan ha så lite luftbubblor som möjligt, dvs hög viskositet innebär ofta ökad halt luftbubblor. Hög viskositet innebär även högre lagertemperatur så den verkliga viskositeten i lagert blir lägre än man förväntar sig.
Ovanstående gäller speciellt bondfångarolja typ 5W/50.
Viskositeten som man mäter i en konventionell viskosimeter har ganska liten bäring på verkligt slitage. Man måste titta på varje enskild applikation. Det är därför de flesta tillverkare har egna oljor de provat ut och rekommenderar. Sedan måste man av legala skäl även acceptera oljor enligt någon standard. Det sistnämnda brukar ju nästan alltid funka, men jag har hört att man löst vissa designproblem med speciella tillsatser i oljan som man rekommenderar.