Efter tre blodprov med för höga PEth-värden förlorade Mikael Larsson både körkort och jobb. Professor Olle Lundin är kritisk till Transportstyrelsens agerande. ”Det här uppfyller knappast kravet på legalitet”, säger han.
Mikael Larsson, 35, hade varit trött en period, det hade varit mycket på jobbet. Han började därför söka vård för utmattning 2023. Läkaren ville att han skulle ta blodprover för att se om han hade någon brist. Kanske var det därför han var så energilös?
Under ett halvår tog han regelbundet blodprover. Så en dag sa läkaren att hon skulle skicka in hans PEth-värden till Transportstyrelsen.
– Det var prat om sköldkörteln bland annat, men ingenting om något alkoholvärde. Det fick jag veta sista gången, när hon sa att jag kunde bli av med körkortet, säger han.
Tre av hans prover hade visat ett värde över 0,3 mikromol per liter. Då ska sjukvården meddela Transportstyrelsen, som kan dra in körkortet som följd.
– Jag hade inte hört om det här tidigare. Jag blev livrädd, säger Mikael Larsson.
För snart ett år sedan kom brevet.
”Vår utredning visar att du vid någon tidpunkt har uppfyllt kriterierna för
diagnosen beroende av alkohol”, står det i föreläggandet.
Där står även att Mikael Larsson har en psykisk sjukdom. Han har diagnostiserats med bipolaritet men tar medicin för det och mår enligt läkare bra.
Till en början sa han att han blivit av med körkortet på grund av fortkörning. Han skämdes.
Som maskinförare blev han av med sitt jobb direkt. Det var hans drömjobb. Nu har någon annan tagit över hans tjänst.
– Jag sitter arbetslös, går på a-kassa och har fått dra ned på allt. Livet är åt helvete just nu, säger Mikael Larsson.
För att få tillbaka körkortet måste han bevisa för Transportstyrelsen att han inte har något missbruk. Det genom att ta fyra tester under en halvårsperiod och mäta under gränsvärdet på samtliga. Kallelserna kan komma helt oväntat, och provtagningen bekostas själv. Priserna varierar men ligger runt en tusenlapp per testtillfälle.
– Jag får ut 7 300 i månaden av a-kassan att driva runt familj och hus på. Det är det knepigaste, att man ska bekosta testerna själv när inkomsten försvunnit, säger Mikael Larsson.
Han har överklagat beslutet men fått avslag.
Testerna har lett till debatt den senaste tiden och allt fler politiker vill se över regelverket. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) skriver i en kommentar till SvD att Transportstyrelsen genomför ett arbete för att uppdatera reglerna.
På måndagen skrev Ebba Busch (KD) på
X att ”ingen ska behöva få sitt körkort indraget på lösa grunder.”
Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen, och menar att bestämmelserna grundar sig i att alkohol utgör en trafikfara. Hon säger att det inte är ett krav att läkare anmäler patienter.
”Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.”
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att det i regel råder sekretess inom sjukvården, men att det finns sekretessbrytande bestämmelser. En sådan står i körkortslagen.
– En läkare ska meddela om det finns några medicinska åkommor som kan påverka möjligheten att ha körkort, så sjukvården gör inget fel här. Däremot kan man fråga sig om Transportstyrelsen verkligen kan dra tillbaka ens körkort på så lösa grunder, säger han.
Han hänvisar till förarbetena till lagen, som säger att en återkallelse av körkort kan bli aktuell om en person exempelvis omhändertagits av polis på grund av berusning eller dömts för rattfylleri.
–Här handlar det snarare om att någon varit på semester eller druckit några öl för mycket i soffan. Det uppfyller knappast kraven på legalitet och förutsägbarhet, vilket är grunden i en rättsstat, säger Olle Lundin.
Med förutsägbarhet menar Olle Lundin att gemene man ska kunna läsa i lagboken och förstå vad som kan leda till en återkallelse av körkortet.
– Att bli av med körkortet kan vara katastrof, det lamslår människor. Pratar man om sådana ingripanden ska man ha tydligt stöd i lagen. Min uppfattning är att man inte har det här, säger han.
I en protestgrupp på Facebook, som snabbt vuxit till över 11 000 medlemmar, skriver flera att de kommer att undvika att söka vård framöver. Transportstyrelsen uppger att man inte har tagit det i beaktning i sin konsekvensanalys.
”Nej vi har inte konsekvensbedömt detta då det är en del i vårdens ordinarie uppgift att fatta beslut som har stor påverkan på individers livssituation”, skriver enhetschef Katarina Norén.
Även Mikael Larsson kommer att undvika att ta blodprover.
– Jag kommer inte att lämna en droppe om det inte är riktigt illa. När jag berättar för bekanta om det här säger de också att de inte kommer att göra det. Det är inte värt det.
