Toppnyheter
Senaste Nytt
Bevakningar
Ladda nerÖppna i app
TT
KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Ny beräkning kan leda till våg av miljöskatter – höjs med 700 procent
Trafikverket har i en ny beräkning höjt priset på koldioxidutsläpp med 700 procent, kan fPlus avslöja. Nu väntar rejäla smällar mot biltrafik, väginvesteringar, flyg och sjöfart. Flera experter misstänker att det ligger politik bakom. ”När vi står inför stora investeringar måste man kunna förklara varifrån den radikala ändringen kommer, men det kan man inte”, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
I ett slag chockhöjer Trafikverket priset på koldioxidutsläpp i sina kalkyler med 700 procent från drygt en till sju kronor. Det kan få stora konsekvenser eftersom ett högt koldioxidvärde sänker lönsamheten för väginvesteringar, sjöfarten men höjer den för järnvägsinvesteringar.
Den nya värderingen innebär också att personbilstrafik på landsbygden kan åka på en rejäl skattesmäll. Den är idag kraftigt överbeskattad men med Trafikverkets nya värdering av koldioxidutsläpp blir personbilstrafik istället kraftigt underbeskattad.
– Skulle de nya kalkylvärdena ligga till grund för bränslebeskattningen skulle det vara ett dråpslag mot boende i stora delar av landet där man är beroende av bilen för en fungerande vardag men också försämra Sveriges konkurrenskraft genom stigande transportkostnader för näringslivet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Även Magnus Jacobsson, Kristdemokratisk riksdagsman, ser med oro på vilka konsekvenser den nya värderingen av koldioxidutsläpp kan få för företag och människor på landsbygden.
– Risken är att detta kommer att innebära ännu ett slag mot landsbygden då förslaget missgynnar bil- och lastbilstransport samtidigt som det gynnar järnväg och cykel.
Gynnar utbyggnaden av höghastighetsbanan
Trafikverkets nya värdering riskerar även att få stora konsekvenser för vägtransporter, sjöfart och flyg eftersom deras samhällsekonomiska kostnader då skjuter i höjden. Det kan i sin tur få stor betydelse i samband med infrastrukturplanering och val av investeringsobjekt, uppger Tina Thorsell.
Tina Thorsell, Transportföretagen
– Nästa år väntar stora beslut om olika infrastruktursatsningar och om man då i grunden förändrar ett kalkylverktyg och ökar koldioxidvärderingen med 700 procent så får det så klart konsekvenser. Vägbaserade transporter och sjöfart kommer då att framstå som samhällsekonomiskt mycket dyra medan satsningar på till exempel tåg kommer att bli billigare.
Tina Thorsell och Magnus Jacobsson anser även att Trafikverkets nya sätt att räkna inte har stöd i den vetenskapliga forskningen.
– När vi står inför så här pass stora infrastrukturinvesteringar så måste man politiskt kunna förklara varifrån den här radikala ändringen i kalkylen kommer ifrån, men det kan man inte. Vi kan inte annat än misstänka att det finns tydliga politiska avsikter bakom detta. Detta ger ju till exempel uppenbarligen större skäl att gå vidare med höghastighetsbanan. Vi har inga problem med att investera i järnväg, men vi är inte med på att det ska ske på bekostnad av övriga trafikslag och att väg- och sjöinfrastruktur då får stå tillbaka, menar Tina Thorsell.
Magnus Jacobsson påpekar att EU-kommissionen nyligen rekommenderat en värdering om cirka en krona per kilo koldioxid i de samhällsekonomiska kalkylerna för att Parisavtalet ska följas. Något som majoriteten av EU-länderna också följer.
– All tillgänglig forskning pekar ju på att priset för ett kilo koldioxid ska ligga runt en krona. Trots det genomför man den här höjningen. Jag upplever det som att det finns en politisk agenda bakom det beslutet.
Även Rickard Engström, vd på branschorganisationen Svensk Sjöfart, sätter ett stort frågetecken framför Trafikverkets nya värdering.
– Det är klart att man blir fundersam när man ändrar värderingen med cirka 700 procent samtidigt som en av de stora samhällsfrågorna är om man ska lägga bortåt 300 miljarder på höghastighetsjärnväg och vi ser många andra stora infrastruktursatsningar som är på väg. Man kan konstatera att denna värderingen av koldioxid sticker ut väldigt mycket internationellt där man inte är i närheten av den höga siffran som blir resultatet efter höjningen.
”Vi kan hålla med om att värderingen är hög”
Gunnel Bångman är chef för den analysgrupp på Trafikverket som har räknat fram den nya värderingen. Hon försvarar resultatet med att forskningsläget inom området är svårtolkat och att man just därför istället tittat på politikens värdering av minskade koldioxidutsläpp.
– Det har alltid varit svårt att ta fram en korrekt värdering av de framtida kostnaderna för koldioxidutsläpp. Det finns vetenskapliga beräkningar, men de är oerhört osäkra eftersom sambanden är komplicerade, och det är svårt att förutse konsekvenserna av global uppvärmning. Vi kan hålla med om att det är en hög värdering av utsläppen, men vi anser det vara motiverat med tanke på den kraftigt skärpta klimatpolitiken. Ett exempel är målet om att utsläppen inom transportsektorn ska minska med 70 procent fram till 2030.
Hon menar även att det är bättre att ta i för mycket än för lite i klimatfrågan.
– Forskningen varnar bland annat för så kallade "tipping points". Det innebär att koldioxidutsläppen kan ge klimatförändringar som startar processer som inte längre går att stoppa. Från det perspektivet kan man tänka att det är bättre att ligga lite för högt än lite för lågt och då ha större chans att undvika en utveckling som kan få enorma konsekvenser för samhället.
När fPlus kontaktar infrastrukturminister Tomas Eneroth för en kommentar
Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
hänvisar pressavdelningen till hur ministern svarade i en interpellationsdebatt. Där konstaterar Tomas Eneroth att Sverige har en mycket ambitiös klimatpolitik och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
– De klimatmål som är uppsatta ska nås. I den senaste budgetpropositionen tydliggjorde regeringen dessutom att det av riksdagen beslutade klimatmålet för transportsektorn även ska utgöra ett etappmål i den transportpolitiska målstrukturen, sa Tomas Eneroth.
Han uttryckte därefter sitt fulla förtroende för Trafikverkets arbete med att fastställa de samhällsekonomiska kalkylvärdena.
– Hur den nya koldioxidvärderingen kommer att påverka utfallet av de samhällsekonomiska bedömningarna är för tidigt att uttala sig om. Jag vill avslutningsvis tydliggöra att de samhällsekonomiska kalkylerna är ett av de underlag som ligger till grund för besluten om vilka åtgärder som ska genomföras, fortsatte han.
Fakta:
När Trafikverket räknar på kalkylvärdena väger man de samhällsekonomiska kostnaderna mot storleken på skatterna. Så kommer man fram till det så kallade internaliseringsvärdet som ska ligga så nära 100 procent som möjligt för att vara optimalt.
Bensinbilar på landsbygden har idag internaliseringsvärdet 186 procent vilket betyder att de är kraftigt överbeskattade. Det värdet signalerar att skatterna borde halveras. Men med Trafikverkets nya värdering blir internaliseringsvärdet istället 40 procent vilket betyder att skatterna borde höjas kraftigt.
Flyget har idag ett genomsnittligt internaliseringsvärde på 118 procent. Med den nya värderingen hamnar flyget på 21 procent. Sjöfartens värde är på 37 procent idag och nio enligt den nya värderingen.
men man kan säga mycket utom "kvinnlig"; vilket av någon anlending är tvingande rekvisit i denna roll. De kanske borde ha minst TRE språkrör?
Nästan ett rätt iaf, alla har en mikro, men med lite annan design 
