Feminism i ett nötskal

Fixa skolorna i Afrika, så kommer IQn börja stiga där med varje generation.
Kloka ord från din sida!
Fast främst är det just IQ-värdet så som det mäts som skulle öka, behöver inte egentligen betyda att folk har blivit bättre på att tänka.
IQ mäts oftast med en test som heter WAIS och ca. 50% av den är rätt mycket "skolkunskaper" eftersom vi i väst anser det vara ett utslag av begåvning och en förutsättning för att lyckas i vårt samhälle. Så hade inte de skillnaderna som rapporterats dykt upp så hade det varit fel på testen...

Man har t.ex funnit att äldre som börjar utmana sin hjärna med att lösa korsord kan öka rätt många IQ-poäng. Hjärnan svarar helt enkelt på träning.
Så tolkning av studien ska nog tas med både en och två skopor salt!
 
IQ mäts oftast med en test som heter WAIS och ca. 50% av den är rätt mycket "skolkunskaper" eftersom vi i väst anser det vara ett utslag av begåvning och en förutsättning för att lyckas i vårt samhälle. Så hade inte de skillnaderna som rapporterats dykt upp så hade det varit fel på testen...

Då borde kvinnor ha högre IQ än män eftersom de toppar alla skolresultat? :banana
 
Då borde kvinnor ha högre IQ än män eftersom de toppar alla skolresultat? :banana
Ambitionen när man standardiserar testen är att både män och kvinnor ska ha 100 i snitt så finner man något annat så är det dags för varningsflagga... Om det sedan är rätt eller inte är en annan femma.

Dessutom finns det inte en chans i världen att du skulle kunna skilja på några som låg 10 IQ-poäng ifrån varandra, troligen inte ens 20, så de små skillnaderna man hittar mellan grupper mest av akademiskt snarare än praktisk betydelse.

Det man normalt hävdar är dock att män har större variation. Fler högbegåvade, fler korkade.

(Bara för nördar: å andra sidan uppstår denna större spriding som ett statistiskt resultat av att man i stor utsräckning testar "manliga" intelligenser. Hade man istället laddat mer på t.ex. EQ hade det blivit tvärtom.)

Så för att summera lite enkelt: testen testar bara det testen testar, det är inte säkert att testen testar det vi vill att testen ska testa eller tro att det testar. Testresultatet speglar därför bara hur bra du är på att testa det teseten testar!
 
Ambitionen när man standardiserar testen är att både män och kvinnor ska ha 100 i snitt så finner man något annat så är det dags för varningsflagga... Om det sedan är rätt eller inte är en annan femma.

Dessutom finns det inte en chans i världen att du skulle kunna skilja på några som låg 10 IQ-poäng ifrån varandra, troligen inte ens 20, så de små skillnaderna man hittar mellan grupper mest av akademiskt snarare än praktisk betydelse.

Det man normalt hävdar är dock att män har större variation. Fler högbegåvade, fler korkade.

(Bara för nördar: å andra sidan uppstår denna större spriding som ett statistiskt resultat av att man i stor utsräckning testar "manliga" intelligenser. Hade man istället laddat mer på t.ex. EQ hade det blivit tvärtom.)

Så för att summera lite enkelt: testen testar bara det testen testar, det är inte säkert att testen testar det vi vill att testen ska testa eller tro att det testar. Testresultatet speglar därför bara hur bra du är på att testa det teseten testar!

Kuligt från wiki:

[TABLE="class: wikitable"]
Current Wechsler (WAIS–IV, WISC–IV, WPPSI–IV) IQ classification [TR]
[TH]IQ Range ("deviation IQ")[/TH]
[TH]IQ Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]130 and above[/TH]
[TD]Very Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Borderline[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Extremely Low[/TD]
[/TR]
[/TABLE]




---

IQ scores can vary for the same person, so a person does not always belong to the same IQ score range each time the person is tested. (IQ score table data and pupil pseudonyms adapted from description of KABC-II norming study cited in Kaufman 2009.[SUP][12][/SUP]
[TABLE="class: wikitable sortable jquery-tablesorter"]
IQ scores can vary for the same person, so a person does not always belong to the same IQ score range each time the person is tested. (IQ score table data and pupil pseudonyms adapted from description of KABC-II norming study cited in Kaufman 2009.[SUP][12][/SUP]) [TR]
[TH="class: unsortable"]Pupil[/TH]
[TH="class: headerSort"]KABC-II[/TH]
[TH="class: headerSort"]WISC-III[/TH]
[TH="class: headerSort"]WJ-III[/TH]
[/TR]
[TR]
[TD]Asher[/TD]
[TD]90[/TD]
[TD]95[/TD]
[TD]111[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Brianna[/TD]
[TD]125[/TD]
[TD]110[/TD]
[TD]105[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Colin[/TD]
[TD]100[/TD]
[TD]93[/TD]
[TD]101[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Danica[/TD]
[TD]116[/TD]
[TD]127[/TD]
[TD]118[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Elpha[/TD]
[TD]93[/TD]
[TD]105[/TD]
[TD]93[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Fritz[/TD]
[TD]106[/TD]
[TD]105[/TD]
[TD]105[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Georgi[/TD]
[TD]95[/TD]
[TD]100[/TD]
[TD]90[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Hector[/TD]
[TD]112[/TD]
[TD]113[/TD]
[TD]103[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Imelda[/TD]
[TD]104[/TD]
[TD]96[/TD]
[TD]97[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Jose[/TD]
[TD]101[/TD]
[TD]99[/TD]
[TD]86[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Keoku[/TD]
[TD]81[/TD]
[TD]78[/TD]
[TD]75[/TD]
[/TR]
[TR]
[TD]Leo[/TD]
[TD]116[/TD]
[TD]124[/TD]
[TD]102[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
 
Med stor sannolikhet stämmer din tes, vilket också Hernstein påvisar i sin bok, om än att han inte göra kopplingen åt samma håll. Han länkar IQ till hur framgångsrika människor är, ekonomiskt, socialt osv, samt menar att högt IQ leder till fördelar på samtliga punkter. Med den statistiken kan man ju naturligtvis också säga att IQ är bundet till just socioekonomiska förhållanden så till vida att människors IQ ökar under goda sådana.

Jo, precis. Han vänder på orsak och verkan.

Men det förklarar ju inte varför IQ stadigt ökar. Varje generation klarar IQ-testet en smula bättre än föregående. Din generation är smartare än min, om man mäter med IQ-testet (den bjuder jag på!).

IQ-testet mäter ju vissa specifika kvaliteter. Kvaliteter som just tränas i skola när vi läser språk, matematik med mera. En utbildad förälder hjälper också till. Det är min förståelse för hur det funkar.

Lever du ett liv utan utbildning alls, kanske håller på med primitivt jordbruk, så utvecklas inte hjärnan på ett sätt som främjar IQ:n. Som jag har fattat det är hjärnan enormt flexibel och anpassar sig efter det liv den lever.

Går vi tillbaka till jordbruksbygden (eller skogsbygden om du så vill) på 1700-talet i Sverige så var inte pöbeln så jädra smart. Inte för att man mätte IQ på den tiden men...

Hur som helst, varje generation har blivit smartare så länge vi mätt IQ, men inte mer framgångsrik.

Ett faktum som Hernstein förbiser.

PS: Noterar nu att Bonny förklarar och undervisar... så jag kan lägga ner. Men jag stöter allt som oftast på den där IQ-statistiken på nätet. Oftast som kuriosa, men även något slags "rasister" som får "vatten på sin kvarn". Just för att "orsak och verkan" inte klockrent egentligen kan fastställas kanske?
 
Last edited:
Men jag stöter allt som oftast på den där IQ-statistiken på nätet. Oftast som kuriosa, men även något slags "rasister" som får "vatten på sin kvarn". Just för att "orsak och verkan" inte klockrent egentligen kan fastställas kanske?

"Lynn writes that there are several theories regarding such differences. Structuralism and discrimination theories assert that those with power maintain their dominance by discriminating against subordinate races.[52] However, notes Lynn, Japanese, Chinese and Jewish immigrants all suffered from discrimination, yet rose above the other communities in Brazil, Britain, Canada, the Netherlands and the United States. Cultural value theorists argue for factors such as work ethic, "achievement syndrome"[53] and an ability to delay gratification. Human capital theories argue that groups secure dominant positions through investments in education."
 
"Lynn writes that there are several theories regarding such differences. Structuralism and discrimination theories assert that those with power maintain their dominance by discriminating against subordinate races.[52] However, notes Lynn, Japanese, Chinese and Jewish immigrants all suffered from discrimination, yet rose above the other communities in Brazil, Britain, Canada, the Netherlands and the United States. Cultural value theorists argue for factors such as work ethic, "achievement syndrome"[53] and an ability to delay gratification. Human capital theories argue that groups secure dominant positions through investments in education."

Tack! Då är jag humankapitalteoretiker!! Tänka sig!! Det hade ett namn! :tummenupp
 
Kuligt från wiki:

[TABLE="class: wikitable"]
Current Wechsler (WAIS–IV, WISC–IV, WPPSI–IV) IQ classification [TR]
[TH]IQ Range ("deviation IQ")[/TH]
[TH]IQ Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]130 and above[/TH]
[TD]Very Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Borderline[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Extremely Low[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Kul!
Men fel...

IQ har en standardavvikelse på 15 vilket också är det man använder för de olika gränserna. Så normalbegåvning är mellan 85 och 115. Där hamnar knappt 70% av befolkningen. Med tanke på felmarginaler så finns det ingen mening med mer exakt uppdelningen än så.
Borderline är dessutom en personlighetsdiagnos inte en beskrivning av begåvning.


Inlägget är rent nörderi och kan tas med en axelryckning om man vill!
 
Borderline är dessutom en personlighetsdiagnos inte en beskrivning av begåvning.


Inlägget är rent nörderi och kan tas med en axelryckning om man vill!

Borderline reagerade tom jag med på, men den var med på flera skalor så trodde mer på min okunnighet vad engelskfolket klassade borderline som.

http://en.wikipedia.org/wiki/IQ_classification

Current Wechsler (WAIS–IV, WISC–IV, WPPSI–IV) IQ classification

[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]IQ Range ("deviation IQ")[/TH]
[TH]IQ Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]130 and above[/TH]
[TD]Very Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Borderline[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Extremely Low[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Psychologists have proposed alternative language for Wechsler IQ classifications.[SUP][30][/SUP][SUP][31][/SUP] Note especially that the term "borderline", which implies being very close to being intellectually disabled, is replaced in the alternative system by a term that doesn't imply a medical diagnosis.
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]Corresponding IQ Range[/TH]
[TH]Classifications[/TH]
[TH]More value-neutral terms[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]130+[/TH]
[TD]Very superior[/TD]
[TD]Upper extreme[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[TD]Well above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High average[/TD]
[TD]High average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low average[/TD]
[TD]Low average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Borderline[/TD]
[TD]Well below average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Extremely low[/TD]
[TD]Lower extreme[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Stanford-Binet Intelligence Scale Fifth Edition

Main article: Stanford-Binet Intelligence Scales
The current fifth edition of the Stanford-Binet scales (SB5) was developed by Gale H. Roid and published in 2003 by Riverside Publishing.[SUP][24][/SUP] Unlike scoring on previous versions of the Stanford-Binet test, SB5 IQ scoring is deviation scoring in which each standard deviation up or down from the norming sample median score is 15 points from the median score, IQ 100, just like the standard scoring on the Wechsler tests.
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]IQ Range ("deviation IQ")[/TH]
[TH]IQ Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]145–160[/TH]
[TD]Very gifted or highly advanced[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]130–144[/TH]
[TD]Gifted or very advanced[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Borderline impaired or delayed[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]55–69[/TH]
[TD]Mildly impaired or delayed[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]40–54[/TH]
[TD]Moderately impaired or delayed[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Woodcock-Johnson Test of Cognitive Abilities

Main article: Woodcock–Johnson Tests of Cognitive Abilities
The Woodcock-Johnson III NU Tests of Cognitive Abilities (WJ III NU) was developed by Richard W. Woodcock, Kevin S. McGrew and Nancy Mather and published in 2007 by Riverside.[SUP][24][/SUP] Note that the WJ III classification terms are not applied to the same score ranges as for the Wechsler or Stanford-Binet tests.
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]IQ Score[/TH]
[TH]WJ III Classification[SUP][34][/SUP][/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]131 and above[/TH]
[TD]Very superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]121 to 130[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]111 to 120[/TH]
[TD]High Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90 to 110[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80 to 89[/TH]
[TD]Low Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70 to 79[/TH]
[TD]Low[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Very Low[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Kaufman Tests

The Kaufman Adolescent and Adult Intelligence Test was developed by Alan S. Kaufman and Nadeen L. Kaufman and published in 1993 by American Guidance Service.[SUP][24][/SUP] Kaufman test scores "are classified in a symmetrical, nonevaluative fashion",[SUP][35][/SUP] in other words the score ranges for classification are just as wide above the median as below the median, and the classification labels do not purport to assess individuals.
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]130 and above[/TH]
[TD]Upper Extreme[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Well Above Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]Above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Below Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Well Below Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Lower Extreme[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Main article: Kaufman Assessment Battery for Children
The Kaufman Assessment Battery for Children, Second Edition was developed by Alan S. Kaufman and Nadeen L. Kaufman and published in 2004 by American Guidance Service.[SUP][24][/SUP]
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]Range of Standard Scores[/TH]
[TH]Name of Category[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]131–160[/TH]
[TD]Upper Extreme[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]116–130[/TH]
[TD]Above Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]85–115[/TH]
[TD]Average Range[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–84[/TH]
[TD]Below Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]40–69[/TH]
[TD]Lower Extreme[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Cognitive Assessment System

Main article: Cognitive Assessment System
The Das-Naglieri Cognitive Assessment System test was developed by Jack Naglieri and J. P. Das and published in 1997 by Riverside.[SUP][24][/SUP]
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]Standard Scores[/TH]
[TH]Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]130 and above[/TH]
[TD]Very Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Superior[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]High Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Low Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Below Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]69 and below[/TH]
[TD]Well Below Average[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Differential Ability Scales

Main article: Differential Ability Scales
The Differential Ability Scales Second Edition (DAS–II) was developed by Colin D. Elliott and published in 2007 by Psychological Corporation.[SUP][24][/SUP] The DAS-II is a test battery given individually to children, normed for children from ages two years and six months through seventeen years and eleven months.[SUP][39][/SUP] It was normed on 3,480 noninstitutionalized, English-speaking children in that age range.[SUP][40][/SUP] The DAS-II yields a General Conceptual Ability (GCA) score scaled like an IQ score with the median standard score set at 100 and 15 standard score points for each standard deviation up or down from the median. The lowest possible GCA on the is DAS–II is 44, and the highest is 175.[SUP][41][/SUP]
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]GCA[/TH]
[TH]General Conceptual Ability Classification[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]≥ 130[/TH]
[TD]Very high[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]High[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]Above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Below average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Low[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]≤ 69[/TH]
[TD]Very low[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
Reynolds Intellectual Ability Scales

Reynolds Intellectual Ability Scales (RIAS) were developed by Cecil Reynolds and Randy Kamphaus. The RIAS was published in 2003 by Psychological Assessment Resources.[SUP][24][/SUP]
[TABLE="class: wikitable"]
[TR]
[TH]Intelligence test score range[/TH]
[TH]Verbal descriptor[/TH]
[/TR]
[TR]
[TH]≥ 130[/TH]
[TD]Significantly above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]120–129[/TH]
[TD]Moderately above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]110–119[/TH]
[TD]Above average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]90–109[/TH]
[TD]Average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]80–89[/TH]
[TD]Below average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]70–79[/TH]
[TD]Moderately below average[/TD]
[/TR]
[TR]
[TH]≤ 69[/TH]
[TD]Significantly below average[/TD]
[/TR]
[/TABLE]
 
Borderline reagerade tom jag med på, men den var med på flera skalor så trodde mer på min okunnighet vad engelskfolket klassade borderline som.
Problemet med psykologi är att det ofta är en massa ord, en massa teorier och en massa teoretiker som vill ha med sitt namn på en eller annan skala/diagnos/test. Rörigt och ger ett oseriöst intryck.

Om vi ska vara helt ärliga vad f-n gör det om man kallar en med 116 i IQ för över genomsnitt, lite extra över genomsnittet eller kanske superduper smart?
 
Problemet med psykologi är att det ofta är en massa ord, en massa teorier och en massa teoretiker som vill ha med sitt namn på en eller annan skala/diagnos/test. Rörigt och ger ett oseriöst intryck.

Om vi ska vara helt ärliga vad f-n gör det om man kallar en med 116 i IQ för över genomsnitt, lite extra över genomsnittet eller kanske superduper smart?

Fråga den på 115....
 
Men hur "fungerar" smarthet.??

Vad är det som styr att vissa människor greppar saker bättre än andra. Eller kan tyda sammanhang. Eller bara lixom inte är "korkade".

Sitter det i hjärnans uppbyggnad. Eller är det en träningssak. Kan alla "träna" sin hjärna till smarthet. Eller är vi uppdelade i winners and losers!?

//M
 
Men hur "fungerar" smarthet.??

Vad är det som styr att vissa människor greppar saker bättre än andra. Eller kan tyda sammanhang. Eller bara lixom inte är "korkade".
Sitter det i hjärnans uppbyggnad. Eller är det en träningssak. Kan alla "träna" sin hjärna till smarthet. Eller är vi uppdelade i winners and losers!?

Egentligen handlar det om epistemologi, eller "kunskap om kunskap". Alltså, hur kan du veta det du vet?
Det finns ett gäng metafysiker(filosofer) som fastslagit fullständigt kontrasterande slutsatser på ämnet. Rent objektivt kan man fastslå att vi vet så mycket att vi inte vet.

Hjärnforskning kan komma att ge vissa svar, men då kvarstår frågan om all kunskap är beroende av erfarenhet. Detta är ett utav ämnena som har varit hetast inom metafysiken, just om kunskap bara kan bero på erfarenhet. Till exempel så skiljer Immanuel Kant (en utav de mer vetenskapliga metafysikerna) på analytiska och syntetiska propositioner, där syntetiska propositioner kan vara a-priori.

A-priori syntetisk kunskap är enligt Kant kunskap som inte kräver erfarenhet.

En analytisk proposition är till exempel; en ek är ett träd. En syntetisk propostion är till exempel alla ekar är höga. Den syntetiska propositionen kan bara vara "sann" eller "falsk" utifrån ett genemsamt ramverk.

Ett exempel på en A-priori syntetisk proposition är 5+5=10, där svaret 10 är en a-priori syntetisk kunskap. M.a.o. om du vet att 4+4=8 så vet du också att 5+5=10, därför att du förstår det gemensamma ramverket addition.

Så vad har det här med "smarthet" att göra? Jo, i slutändan vet vi inte om Kant eller någon annan filosof gubbe har rätt. Beroende på hur kunskap fungerar så vet vi inte ens vad "smarthet" är. Vi vet så mycket att vi inte vet.
 
Men hur "fungerar" smarthet.??

Vad är det som styr att vissa människor greppar saker bättre än andra. Eller kan tyda sammanhang. Eller bara lixom inte är "korkade".

Sitter det i hjärnans uppbyggnad. Eller är det en träningssak. Kan alla "träna" sin hjärna till smarthet. Eller är vi uppdelade i winners and losers!?

//M
Ska jag försöka svara?? Utan att bli långrandig!?

Till viss del är det medfött men, inom rimliga gränser, så kan man träna upp förmågan. Det är kanske få förunnat att träna upp sig till att förstå kvantmekanik och annat superavancerat men å andra sidan är ju inte det något vi behöver i allmänhet.
Precis som med muskler kan du träna hjärnan och göra den effektivare, minskar även risken för demens och en del annat oönskat. Fast bäst är att välja smarta föräldrar!

Inom normalfallet är alltså inte skillnaderna så stora och där handlar det mycket om du investerar din tid i att läsa en blogg om väskor eller tittar på dokumentärer på tv.
IQ handlar som sagt mycket om inlärda kunskaper. Kostnadseffekivaste testen är att kolla ordförråd.

Vill du verka smartare än du är (ingen pik!) så finns det knep. Ett effektivt är att lära in ett par krångliga ord som kan vara bra att kasta ur sig lite då och då. Ett annat att vara fåordig (Gud vad jag bryter mot det!) och att välja samtalsämne. Även om du ställer frågor om ett ämne så tror folk att du är smart. Tänk Härenstam i Jeopardy. Visst verkar han smart och kunnig?!
 
Problemet med psykologi är att det ofta är en massa ord, en massa teorier och en massa teoretiker som vill ha med sitt namn på en eller annan skala/diagnos/test. Rörigt och ger ett oseriöst intryck.

Om vi ska vara helt ärliga vad f-n gör det om man kallar en med 116 i IQ för över genomsnitt, lite extra över genomsnittet eller kanske superduper smart?

Borderline betyder ju gränslinje och är ju inte bara en diagnos utan också ett engelskt ord... låt mig gissa att om man hamnade i denna kategori så är man i gränslandet till att vara förståndshandikappad?

Eller något annat men mycket svårare än så tror jag inte det är.

Sedan tycker jag ju att den listan som var extra super duper på att dela in i smala kategorier (Stanford-Binet Intelligence Scale Fifth Edition) är den listan jag skulle använda om jag ville ställa mig in hos patienten... bra att ha om man driver privatklinik i USA. Nästan alla kategorier låter ju förträffliga...
 
Last edited:
Nyheter
Kurviger – Appen som hittar vägarna du inte visste att du ville köra

Att köra motorcykel handlar...

Nya europeiska riktlinjer ska höja kvaliteten på avancerad MC-utbildning

I samband med MotoGP-racing...

SMC med och höjer MC-säkerheten i Europa

Sveriges MotorCyklister (SM...

Norton Motorcycles siktar på fyra nya modeller till 2026

Norton Motorcycles förbered...

TILLSTÅND KLART: GGN 2.0 KÖRS I HEJDEBY 2025

Nu är det klart att världen...

Norton Motorcycles siktar på fyra nya modeller till 2026

Norton Motorcycles förbered...

GB350S i fokus på Wheels and Waves 2025

Honda var tillbaka i Biarri...

En hyllning till mästaren!

Pressrelease från MV Agusta...

Vinnarhoj från Custom Bike Show

I nästa nummer av Allt om M...

Testhoj hämtas från Sulas MC

Vi åkte till Strängnäs för ...

Back
Top