Ofrivillig långtouring eller "Ash cloud Tour 2010"

Snöandet tilltar och vattnet på vägen börjar se tjockt ut, det känns som en dålig repris av kvällen innan. Med bara en mil kvar till rastplatsen övergår snön i regn igen och hoppet om att kunna köra sista sex milen tänds.

Vi kopplar från släpet och jag hoppar in i skåpet och byter om. Tio minuter senare är jag redo att rulla och nu är det uppehåll!

De sista sex milen hem avverkas snabbt utan problem, nollgradigt med vattensprut från lastbilar och enstaka snöflingor anses av den här motorcyklisten inte som något att bry sig om.


Äntligen hemma!
 
:krama skönt att du är hemma!
Där fick du för att du körde så lite gata förra året, :7peta nu när du har övat på det kansk vi kan åka mer i år :rolleyes:

Nä det är tur att man har lärt känna MC folk så bra, att man vågar fråga dem om hjälp, för jag tyckte du hade plågats nog!

:Bugar Mr. S är en :angel

Men så där ska en riktig hojåkare vara...regn rusk och flera mil!:tummenupp
 
Last edited:
Om du sätter dig på Fazern och kör hem den till UK åt mig så ska jag rekommendera dig som coach.

Betala mat, soppa, boende och flyg hem så har du en deal. ;)

Inte gjort för mkt galenskap det senaste året bortsett från året runt körning i skåneland, så känner att det är dax igen

Bott i UK, korsat australien, och en hel del andra kreativa långkörningar bland annat i mexico under bältet, mc kort de senaste 10 åren.

Grymt impad över din bedrift gällande hemvägen. Det är där det sållas agnar från vetet. Genomföra eller ge upp, viljan att ta det hela vägen.

Respekt ! ! !

Svar genom PM kan kanske vara att föredra.
 
Visade den här tråden för några kollegor igår och fick då läsa igenom den igen nu nästan tre år senare. Den kan stundtals verka överdriven men ärligt talat höll jag tillbaka med hur jävligt det var när jag skrev för att inte oroa familjen allt för mycket:

Jag satt och rörde på fingrar och axlar konstant i timmar i sträck för att dom inte skulle domna bort helt och för att jag inte skulle bli för stel för att kunna sköta reglagen.

Bitvis var jag så stel att jag inte kunde vrida huvudet och jag välte en gång när jag stannade för att tanka eftersom jag inte klarade av att lyfta foten av fotpinnen. Dom följande stoppen fick jag se till att röra lite på benen innan jag stannade.

När jag skulle stanna i Ljungby var det 5cm nysnö på avfarten och hela vägen till hotellet. Det var bitvis uppförsbacke så det gällde att hålla farten uppe för att inte få stopp i snön men samtidigt köra så pass långsamt att sladdarna gick att parera.


När jag kom hem låg jag i badet och sängen bra länge innan kropp och huvud började funka normalt igen men igår insåg jag att det fortfarande finns en liten isklump någonstans längst in mot ryggraden som aldrig riktigt tinat.
När jag 2004 körde en skabbig gammal lastbil 310 mil utan sovpaus och därmed var vaken i över två dygn så trodde jag aldrig att jag skulle göra en värre resa men detta slog den trippen med hästlängder.
 
Följdfrågan är ju, hur fick du tillbaka moppen ?
 
Följdfrågan är ju, hur fick du tillbaka moppen ?

Fotografen CSS anlitar körde hem den senare under sommaren efter vi hade hållit kurs i Sverige. Det är ju inte så långt om man tar färjan Esbjerg-Harwich.
 
Josef: Jag har som rellativt ny forummedlem suttit som fastnålad och läst om ett fantstiskt äventyr i en nästan 3 år gammal tråd! Dessutom mycket bra skriven. Tack för dessa minuter av spännande läsning. Ditt sätt att skriva på och beskriva resan gjorde att till och med jag frös! :-)

Magnus
 
Visade den här tråden för några kollegor igår och fick då läsa igenom den igen nu nästan tre år senare. Den kan stundtals verka överdriven men ärligt talat höll jag tillbaka med hur jävligt det var när jag skrev för att inte oroa familjen allt för mycket:

Jag satt och rörde på fingrar och axlar konstant i timmar i sträck för att dom inte skulle domna bort helt och för att jag inte skulle bli för stel för att kunna sköta reglagen.

Bitvis var jag så stel att jag inte kunde vrida huvudet och jag välte en gång när jag stannade för att tanka eftersom jag inte klarade av att lyfta foten av fotpinnen. Dom följande stoppen fick jag se till att röra lite på benen innan jag stannade.

När jag skulle stanna i Ljungby var det 5cm nysnö på avfarten och hela vägen till hotellet. Det var bitvis uppförsbacke så det gällde att hålla farten uppe för att inte få stopp i snön men samtidigt köra så pass långsamt att sladdarna gick att parera.


När jag kom hem låg jag i badet och sängen bra länge innan kropp och huvud började funka normalt igen men igår insåg jag att det fortfarande finns en liten isklump någonstans längst in mot ryggraden som aldrig riktigt tinat.
När jag 2004 körde en skabbig gammal lastbil 310 mil utan sovpaus och därmed var vaken i över två dygn så trodde jag aldrig att jag skulle göra en värre resa men detta slog den trippen med hästlängder.

Jag tror dig. Min värsta resa var blott 50 mil lång i hällregn i temperaturer 2-7 grader. Det räckte. Att ta 210 mil i snöfall och skit lär vara rätt jobbigt.
 
*/ ?>
Nyheter
Nytt från Halvarssons: Mora V2

Halvarssons nya Mora V2 är ...

Upprop mot hojförbudet på Nürburgring Nordschleife

Efter att motorcyklar förbj...

Upprop mot hojförbudet på Nürburgring Nordschleife

Efter att motorcyklar förbj...

BMW R 12 G/S – ännu bättre med Wunderlich

Tysk precision möter äkta G...

Vinn en batteriladdare från CTEK

I samarbete med CTEK har vi...

Video: KTM 1390 Super Adventure S EVO!

Super Adventure och Teide ...

Bokningar pågår till Gotland Ring Bike Week!

Boka sommarens härligaste b...

Gotland Ring GPE Circuit i konkurs, verksamheten räddad!

Bolaget bakom den dagliga d...

Besöksstorm till MC-mässan på Elmia

Den svenska mc-mässan har v...

MC-mässan startar idag

Med start idag, den 23 janu...

Back
Top