Slopa hemläxorna för en rättvisare skola?

[Ankan]

Man kan fan fråga sig vad ungarna gör i skolan...
Redan på lågstadiet så är det läxor både högt och lågt och skulle man någon dag ha slarvat med denna förbannade läxa, så kommer det ju hem ett brev dagen efter där fröken läser lusen av en, och talar om vilken usel förälder man är. När man samtalar med nämnda fröken och frågar vad illbattingen lär sig dagtid i skolan med hänsyn till den minst sagt massiva läxläsningen som det förutsätts att jag skall ägna mig åt fem dagar i veckan, så blir svaret att klassen är så stor så hon har ingen möjlighet att hålla koll på om han gör något vettigt eller lär sig något under skoltid. Det förefaller ju därmed något oklart varför barn skall gå i skolan. Under dessa premisser kan man ju lika gärna bedriva all undervisning själv.

Man tar sig för pannan. Fast man borde väl inte vara förvånad över denna attityd hos en lärare som på första föräldramötet i nollan, säger att målsättningen är att barnen när de lämnar lågstadiet (alltså fyra år senare) inte skall kunna klockan i dess helhet utan bara kvartar.

 

[Harmon Rabb]

När man samtalar med nämnda fröken och frågar vad illbattingen lär sig dagtid i skolan med hänsyn till den minst sagt massiva läxläsningen som det förutsätts att jag skall ägna mig åt fem dagar i veckan, så blir svaret att klassen är så stor så hon har ingen möjlighet att hålla koll på om han gör något vettigt eller lär sig något under skoltid.

Hur många barn är det idag i en klass? Som jag kommer ihåg det var man ca 27 st elever i låg, mellan och högstadiet. Jag minns att lärarna redan på den tiden klagade över stora klasser. Vår klassföreståndare tillika lärare i samhälles kunskap, geografi och matte brukade vattna blommorna på lektionerna. Ett nervvrak som jag minns det.

Tror inte skolan har förändras särskilt mycket på de senaste 20- 25 åren. Det var länge sedan lärare var ett statusyrke. Att man infört så kallade friskolor tror jag inte har höjt kvalitén. Tvärt om har det dragit till sig investmentbolag som sett en affärsmöjlighet att dra till sig kommunala bidrag och effektivisera. Utan att föräldrarna skjuter till pengar i skolavgifter ser jag inte att dessa investmentbolag ska lyckas höja kvalitén på undervisningen. Vad man nu gjort är att man har försämrat skolan över hela linjen.

Några kommunala skolor får problem med att eleverna väljer de privata alternativen i tron att de är bättre. Om det finns fler platser än man kan fylla borde det inte leda till någon förbättring. Valfrihet blir ett tomt ord. Nu låter det säkert som jag är emot privatskolor, men så är inte fallet. Tvärt om, men man verkar inte ha tänkt igenom det här så bra när det i princip blev fritt fram att öppna en privatskola.

Man ska nog inte ta in Enskilda Gymnasiet i Stockholm, Gränna internatskola, Sigtuna Humanistiska Läroverket eller Lundsberg i ekvationen. Det är institutioner som funnits och är väletablerade och som dessutom varit granskade från skolmyndigheterna. Det jag talar om är de många nya privatskolor som öppnat under senare år. Har svårt att tro att skolmyndigheterna hinner granska alla nya skolor som växt som svampar. Vet knappat vad skolorna heter numera i min egen stad längre, bara att det är lite status att kunna säga att ens barn går på en "privat" skola, som i "bättre" skola.

Dessa personer vet inte vad en riktig privatskola är för något. Troligtvis har de inte råd att skicka sina barn till en sådan. En "privat" skola finansierad av staten och kommunerna är knappast privat i mina ögon. Men jag kanske har fel syn på det här.

 

[Palle71]

Du läser ju inte vad jag skriver.

Det handlar inte om att anpassa skolan efter eliten. Det handlar om att lägga upp det så att var och en får möjlighet att fokusera på det som den tycker är svårt.

2 medelmåttor till elever, där både kommer att gå ut med x betyg, och lägga y timmar på studier, är idag båda två garanterat ineffektiva, och förmodligen tycker båda att skolan till 80% är jäkligt trist också.

Låt då dessa två läsa några timmar matte. Den ena kommer sitta som ett frågetecken, medan den andre kommer att tycka att det var enkelt och vilja gå vidare.

Låt samma två läsa historia. Då är scenariot omvänt.

Ge då dessa två en Z timmar lång kurs i matte och historia. Och sen 3Z timmars "individuella studier". Lektionstid och undervisning som liksom idag kan vara statisk och formförberedd, men i lägre tempo för de som behöver mer hjälp. Hur var elev ska spendera sin tid bör sen avhandlas lärare, elev och föräldrar emellan.

För de som är högpresterande och förstår snabbt, kan de läsa in både historia och matte på Z-kurserna, och välja att fördjupa sig på sin "individuella tid". De skulle tom kunna läsa nästa Z-kurs för att börja tafsa på nästa steg och ex. läsa med äldre elever. På så sätt skulle förmodligen äldre elever också läsa om tidigare kurser de haft svårt för (precis som på uni där många sistaårs-studenter läser in grundkurser de missat under de första året/åren.)

Ett sådant upplägg skulle inte ens behöva kosta mkt mer än idag då tiden skulle spenderas mer effektivt och samma resultat skulle kunna uppnås på färre antal total-timmar.

Resultat: Mer lärartätt, mer engagerade elever -> högre resultat i grundskolan.


Jag är ju knappast ensam om att ha sumpat både grundskola och gymnasie pga stelbenheten och att jag blev drabbad av grav tristess.

Och ärligt talat är jag precis likadan idag som då. Långrandiga föreläsningar får mig att somna, med resultatet att jag måste lägga ännu mer tid på att läsa in allt sen för att jag inte orkar lyssna.

I grund och botten misstror vi ungdomarna, och idiotförklarar dem till viss del. En 10-åring som har lätt för matte tycker inte att det är kul, en annan som fasineras av historia får heller inte ut något av lektionerna. Låt dem då lägga energin på det som är svårt så att de kan få ett intresse för det också.

En naturlig funktion i oss är att vi intresseras av det vi förstår. Lär man sig om vin kommer det bli godare och roligt att läsa böcker om, lär man sig om fjärilar så är säkert det kul också va).

Nu är det så illa, att det är just det vi inte intresserar oss för och är tråkigt som vi måste lägga tiden på i grundskolan, vilket gör den jäkligt tråkig.

Om jag har lätt för matte, men inte historia, då är det självklart jag vill lägga min tid och gå vidare inom matematiken och blir därmed riktigt duktig på det! Men egentligen är det ju de andra ämnena jag skulle lagt tiden på. Trots allt så måste man matas med baskunskaper inom vitt skilda områden, även om man tycker det är rätt tråkigt.

Korvstoppning fungerar för övrigt superbra när man är en liten parvel. Sammanhangen, varför man fyllde hjärnan med det man upplevde som strunt, kommer senare. Men senare är det för sent att korvstoppa, för lagring av ren fakta är svårare och svårare ju äldre man blir.

Sedan vet jag inte om mitt svar har något att göra med vad du skrev, så risken är väl stor även jag får pekpinnen: Du läser ju inte vad jag skriver.

Två saker är iaf säkra. Statusen måste upp på läraryrket, och bort med sunkiga batikhäxor från läraryrket.

Under hela min grundskola+gymnasie så kan jag med handen på hjärtat säga att jag haft max 2 lärare som jag skulle ha anställt i min egen skola idag. Resten var bara människor som brunnit ut för längesen och bara jobbar kvar för att de inte kan nåt annat.

Du skulle säkert kalla henne för sunkig batikhäxa, men det är tack vare den lärarvikarien vi hade en termin som jag verkligen började förstå matematik i åttonde klass.

Så sunkiga batikhäxor FTW!

(Hepp! Det går ju hur bra som helst att generalisera. )

 

[Palle71]

Frågan är dock.. OM vi nu går in på det. Inte vilken ekonomisk nytta det gör. Utan om det är genomförbart och vad det skulle ge eleverna?

Ett mot-argument jag direkt kommer på är alla de (för det är nog en ansenlig del) som överhuvudtaget inte bryr sig om skolan. Som av olika anledningar förmodligen aldrig skulle göra det utifrån något skolan självt kan bidra med heller.

De flesta är nog dock rätt villiga att lära sig saker i skolan, få bra betyg och satsa på att som "stora" få bra jobb. Ganska få 13-åringar vill nog på allvar hellre jobba på Coop än som arkitekter eller jurister. Då är det fråga om att de får lära sig kämpa, något som verkar tabu för allt vänsterpack som yttrar sig i skolpolitiska frågor.

Som 13-åring har man nog ingen vidare bra koll på vad det verkligen innebär att jobba på Coop, eller som arkitekt, eller som jurist. Visst, någon kan säga att du tjänar massor av pengar, har bra status i de två sistnämnda yrkena, men vad bryr sig en 13-åring om det? Det är nog mer i gymnasiet man mognat så pass att man börjar få en föraning om vad man faktiskt vill arbeta med och kanske inte förrän du börjat plugga på universitet/högskola som du verkligen vet, om ens då?

Visste du när du var 13 att du ville läsa ekonomi, eller vad det nu är du pluggar?

Många går i sina föräldrars fotspår. Är mamma eller pappa arkitekt, då kan man nog räkna med att barnet kommer åtminstone läsa vidare, jämfört med om föräldrarna jobbar på Coop.

Hur som så får lyckligtvis alla chansen att läsa vidare i Sverige, vilket är bra.

 

[Agile]

Tror inte skolan har förändras särskilt mycket på de senaste 20- 25 åren. Det var länge sedan lärare var ett statusyrke. Att man infört så kallade friskolor tror jag inte har höjt kvalitén. Tvärt om har det dragit till sig investmentbolag som sett en affärsmöjlighet att dra till sig kommunala bidrag och effektivisera. Utan att föräldrarna skjuter till pengar i skolavgifter ser jag inte att dessa investmentbolag ska lyckas höja kvalitén på undervisningen. Vad man nu gjort är att man har försämrat skolan över hela linjen.

Några kommunala skolor får problem med att eleverna väljer de privata alternativen i tron att de är bättre. Om det finns fler platser än man kan fylla borde det inte leda till någon förbättring. Valfrihet blir ett tomt ord. Nu låter det säkert som jag är emot privatskolor, men så är inte fallet. Tvärt om, men man verkar inte ha tänkt igenom det här så bra när det i princip blev fritt fram att öppna en privatskola.


*Text*

"Skolverket publicerade den 24 januari en rapport som studerade effektiviteten i svenska grundskolor med dataomslutningsanalys (DEA). Resultaten indikerade bland annat att konkurrens med fristående skolor har en positiv effekt på betygsresultaten i de kommunala skolorna (kontrollerat för kommunens grundskolebudget) och att en hög andel lärare med pedagogiskhögskoleutbildning inte ökar dessa. Efter att lärarfacken och skolministern kritiserat dessa slutsatser drogs rapporten tillbaka, vilket senare ledde till att skolministern KU-anmäldes. Enligt hemsidan kommer en ny version publiceras före midsommar.

Händelsen illustrerar Keynes berömda påstående. Fakta sparkar och försvårar en demokratisk process där det ändå kan vara svårt att förena stridande viljor och intressen. En skolminister måste balansera många sådana:
Skolverkets uppgift är att utöva kvalitetskontroll. Lärarfacken har som
andra kårer ett intresse av att slå vakt om behörighetskraven. Många kommuner prioriterar kostnadskontroll framför kvalitet och är måttligt entusiastiska över friskolor."

// Lars Hultkrantz (Professor i nationalekonomi)


Frågan om friskolor har blivit en ideologisk hållpunkt. Men vilka har kollat på fakta?


Personligen kommer jag sätta mina kottar i friskola främst av anledningen att de då kommer ha klasskompisar vars föräldrar åtminstone bryr sig nog mkt för att inte gå på det av kommunen anvisade..

Föräldrarnas engagemang banar för mer städade hemförhållanden, högre mål i skolan, mer konkurrens -> högre resultat -> gladare lärare -> gladare elever -> bättre betyg -> gladare föräldrar (moi). Skulle en kommunal skola ha elever vars föräldrar överlag var engagerade och "bra" föräldrar hade jag inte tvekat på det heller. Men så ser ju inte verkligheten ut.

 

[Lou siffer]

Samma här, i alla ämnen utom matte som jag hade svårt för upp till högstadiet ungefär, där hörde jag till dom 10% som behövde alla jävla upprepningar.

Men jag tyckte synd om dom som hade lätt för matte som satt och väntade på oss trögskallar, men sen hände nåt i sexan, vi hade en lärarstudent som praktiserade hos oss och just matte var hans favoritämne, han påstod att han också hade haft svårt för det så han tog oss trögskallar på sidan och hjälpte oss med sin pedagogik.

Hela gruppen trögskallar kom ikapp på ett läsår, en av trögskallarna läste senare till civilekonom...

Alla ska med, men i olika takt och i olika grupper!

Angående det senaste förslaget här, det kommer från en kommunist, det är inget att bry sig om, som vanligt....

Håller helt med om din slutsats, jag hade det lite tvärt om, jag har lätt för matte men suger på humanistiska ämnen egentligen, men har alltid haft bra SO lärare som fått det intressant. Men däremot varigt tvungen att stå ut med upprepningen på matten så jag va aldrig där, skumma bara igenom kapitlet veckan innan provet, funka fint fram till slutet av matte c.

Angående läxorna va det de dummaste jag hört, jag kommer inte från en akademiker familj, har i princip aldrig fått hjälp med läxorna och så här i efterhand kan jag inte påstå att de va speciellt betungande, oftast gjorde man dem på lektionen.

Om nått hade hjälpt min skolgång så hade det varigt mer diseplin (kan inte ens stava till det ) och högre ambitioner.

 

[Agile]

Som 13-åring har man nog ingen vidare bra koll på vad det verkligen innebär att jobba på Coop, eller som arkitekt, eller som jurist. Visst, någon kan säga att du tjänar massor av pengar, har bra status i de två sistnämnda yrkena, men vad bryr sig en 13-åring om det? Det är nog mer i gymnasiet man mognat så pass att man börjar få en föraning om vad man faktiskt vill arbeta med och kanske inte förrän du börjat plugga på universitet/högskola som du verkligen vet, om ens då?

Visste du när du var 13 att du ville läsa ekonomi, eller vad det nu är du pluggar?

Många går i sina föräldrars fotspår. Är mamma eller pappa arkitekt, då kan man nog räkna med att barnet kommer åtminstone läsa vidare, jämfört med om föräldrarna jobbar på Coop.

Hur som så får lyckligtvis alla chansen att läsa vidare i Sverige, vilket är bra.

Båda mina föräldrar jobbade på Coop (typ ). Jag ville bli studiomusiker när jag var 13 (och tafsade faktiskt på det ett tag). Att ekonomi med allt vad det innebär var kul insåg jag runt 26 när jag jobbade som säljare och mina kunder var ekonomichefer, samt att en större del av min arbetstid spenderades med excel byggandes mer och mer komplexa ROI-kalkyler. Helt plötsligt insåg jag att jobbet på andra sidan bordet också var kul.

En annan anekdot är från lågstadiet. När jag, ganska begåvad redan då , hade räknat ut nästan hela matteboken på egen hand en tisdagkväll. Kom till skolan och stolt visade upp min prestation, den stoltheten vändes till ett långvarigt förakt mot skolan när knäckehäxan till lärare suddade ut allt jag gjort som inte ingick i läxan med hänvisning till att barn ska lära sig följa instruktioner.


Den händelsen drog igång en rätt lång process mellan skolan och mina föräldrar samt min morfar som var lärare. Det tog sen dess (-90) tills nu (2009) innan jag tyckte att det var kul att plugga. Det späddes sen på av en klassföreståndare på gymnasiet som stolt förklarade redan första dagen att läroplanen sa en sak, men det tänkte han inte lära ut för det var fel. En gråsosse av rang som då föll i mina unga, nyliberala ögon.

 

[Palle71]

Båda mina föräldrar jobbade på Coop (typ ). Jag ville bli studiomusiker när jag var 13 (och tafsade faktiskt på det ett tag). Att ekonomi med allt vad det innebär var kul insåg jag runt 26 när jag jobbade som säljare och mina kunder var ekonomichefer, samt att en större del av min arbetstid spenderades med excel byggandes mer och mer komplexa ROI-kalkyler. Helt plötsligt insåg jag att jobbet på andra sidan bordet också var kul.

En annan anekdot är från lågstadiet. När jag, ganska begåvad redan då , hade räknat ut nästan hela matteboken på egen hand en tisdagkväll. Kom till skolan och stolt visade upp min prestation, den stoltheten vändes till ett långvarigt förakt mot skolan när knäckehäxan till lärare suddade ut allt jag gjort som inte ingick i läxan med hänvisning till att barn ska lära sig följa instruktioner.


Den händelsen drog igång en rätt lång process mellan skolan och mina föräldrar samt min morfar som var lärare. Det tog sen dess (-90) tills nu (2009) innan jag tyckte att det var kul att plugga. Det späddes sen på av en klassföreståndare på gymnasiet som stolt förklarade redan första dagen att läroplanen sa en sak, men det tänkte han inte lära ut för det var fel. En gråsosse av rang som då föll i mina unga, nyliberala ögon.

En person utgör inget statistiskt underlag. Hur som så märkte du att det tog lite tid innan du visste vad du ville bli. Du har om inget annat studiomusikerdrömmen att falla tillbaka på ifall du tröttnar på Excel-arken.

Håller med dig att skolan i mångt och mycket tar död på den kreativitet barn i mångt och mycket har. Tyvärr. Jag gillade inte heller skolans inrutade värld. Borde finnas utrymme för både struktur och kreativitet.

Jag antar att skolplanen du läste efter var utformad under ett sossestyrt Sverige? Borde inte din liberala ståndpunkt därmed höja din gråsosselärare till skyarna som frångick den? Kanske dock inte till den milda grad att du skulle få en ny idol och själv bli gråsosse, men näst intill?

 

[Kottsson]

Skaffa fram lärare som får elever att bli intresserade istället. Då kommer inte elever behöva sitta i flera timmar med läxor hemma.

"Detta hemarbete ingår i vår " läxfria skola " utifrån de mål som varje elev ska uppnå:

Högläsning hemma varje dag ca.10-15 min. Eleven läser för en vuxen."

Källa: http://www.upplands-bro.se/1/barn-o.../finnstaskolan/om-var-skola/laxfri-skola.html

En fråga, Vilken 10-16 åring vill läsa högt för sina föreldrar i en bok?
Jag känner då inte många.

 

[Harmon Rabb]

Personligen kommer jag sätta mina kottar i friskola främst av anledningen att de då kommer ha klasskompisar vars föräldrar åtminstone bryr sig nog mkt för att inte gå på det av kommunen anvisade..

Föräldrarnas engagemang banar för mer städade hemförhållanden, högre mål i skolan, mer konkurrens -> högre resultat -> gladare lärare -> gladare elever -> bättre betyg -> gladare föräldrar (moi). Skulle en kommunal skola ha elever vars föräldrar överlag var engagerade och "bra" föräldrar hade jag inte tvekat på det heller. Men så ser ju inte verkligheten ut.

Gick på en av de privatskolorna som jag nämnde i förra inlägget och har gått i kommunal skola så jag är väldigt medveten om skillnaderna. Jag skulle också skicka mina barn till en bra privatskola om ekonomin tillåter det och barnet är mentalt redo för det. Däremot är det så att jag föredrar en bra kommunal skola framför en mindre bra privatskola. I grunden tycker jag att det är viktigt att det finns en bra kommunal skola där alla kan få samma möjligheter. Du håller säkert med om att det finns både bra och dåliga kommunala skolor. Ofta beroende på i vilket område de befinner sig i och därmed även vilken typ av elever som går där. Privat eller kommunal skola, det är inte där kvalitén avgörs alla gånger.

Din fina modell ger en väldigt förenklad bild av verkligheten. Om du bara visste hur mycket sociala problem det finns i "fina" familjer. Då skulle du nog inte tänka i de banorna du gör. Sedan har du givetvis rätt i att det är bättre om barnet får växa upp i en miljö med ordnade förhållande runt omkring sig utan stora yttre sociala problem. Sedan skadar det aldrig om barnet får en nyanserad bild av verkligheten redan i ett tidigt stadium så att de inte blir något av en bortskämd "Östermalms bratt" som ser ner på allt och alla som inte har det som dom. I grund och botten för att de har dåligt självförtroende och försöker passa in i gemenskapen som har vissa hierarkier. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Glöm aldrig det.

 

[Agile]

En person utgör inget statistiskt underlag. Hur som så märkte du att det tog lite tid innan du visste vad du ville bli. Du har om inget annat studiomusikerdrömmen att falla tillbaka på ifall du tröttnar på Excel-arken.

Håller med dig att skolan i mångt och mycket tar död på den kreativitet barn i mångt och mycket har. Tyvärr. Jag gillade inte heller skolans inrutade värld. Borde finnas utrymme för både struktur och kreativitet.

Jag antar att skolplanen du läste efter var utformad under ett sossestyrt Sverige? Borde inte din liberala ståndpunkt därmed höja din gråsosselärare till skyarna som frångick den? Kanske dock inte till den milda grad att du skulle få en ny idol och själv bli gråsosse, men näst intill?

Excel är KUNG

När en lärare uttryckligen säger att han inte kommer att ge den enligt läroplanen nyanserade bilden av svensk politik, utan berätta vad som är "rätt" (enligt honom)... Då finns det skäl att reagera oavsett om han är mongo-sosse, knök, liberal eller ny-nazist.

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

Som du håller med om i mitten där uppe..

Skolans högsta syfte är att förbereda barnen inför den framtid de kommer att möta. Samhället ställer allt högre krav på flexibilitet och kvalificerat folk. De få okvalificerade jobb som finns kommer snart få konkurrens utifrån.

Skolan bör fungera så likt verkligheten så långt det är möjligt. Något "skola 2000" trevade efter redan på 90-talet (jag gick i en skola som var med i pilotstudien). Men liksom arbetslivet bör skolan utmana, begåvade elever blir ofta oroliga och röriga, mest sannolikt beroende på understimulens, allt enligt de som brukar yttra sig med auktoritet. (säker källa ?)

Lika tragisk som att vissa inte lär sig läsa eller lösa enkla ekvationer, är det att potentiella forskare sabbar betygen pga tristess och slutar som kollega till ovan nämnda på Coop.

 

[Agile]

Gick på en av de privatskolorna som jag nämnde i förra inlägget och har gått i kommunal skola så jag är väldigt medveten om skillnaderna. Jag skulle också skicka mina barn till en bra privatskola om ekonomin tillåter det och barnet är mentalt redo för det. Däremot är det så att jag föredrar en bra kommunal skola framför en mindre bra privatskola. I grunden tycker jag att det är viktigt att det finns en bra kommunal skola där alla kan få samma möjligheter. Du håller säkert med om att det finns både bra och dåliga kommunala skolor. Ofta beroende på i vilket område de befinner sig i och därmed även vilken typ av elever som går där. Privat eller kommunal skola, det är inte där kvalitén avgörs alla gånger.

Din fina modell ger en väldigt förenklad bild av verkligheten. Om du bara visste hur mycket sociala problem det finns i "fina" familjer. Då skulle du nog inte tänka i de banorna du gör. Sedan har du givetvis rätt i att det är bättre om barnet får växa upp i en miljö med ordnade förhållande runt omkring sig utan stora yttre sociala problem. Sedan skadar det aldrig om barnet får en nyanserad bild av verkligheten redan i ett tidigt stadium så att de inte blir något av en bortskämd "Östermalms bratt" som ser ner på allt och alla som inte har det som dom. I grund och botten för att de har dåligt självförtroende och försöker passa in i gemenskapen som har vissa hierarkier. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Glöm aldrig det.

Jag vet vad du menar.. Och jag gick i en skola med en mörk tjej, och en mörk kille. Båda adopterade! 2 av 350 elever bodde i lägenhet osv..

Och du bekräftar nästan min tes. Visst kan en kommunal skola vara lika bra som en privat, men hur mäter man inför valet? Ett rätt tunt beslutsstöd, tycker du inte?

Jag skulle nog tveka inför att sätta kottsen på Lundsberg eller Sigtuna, mest för att jag inte vill bli av med dem, och få hem dem som muterade mini me´s av Paris Hilton.

-En dyr skola väljs med stor sannolikhet av de som har råd.

-En kommunal skola väljs inte alls, utan tilldelas.

-En friskola på hemorten (eller nästgårds) väljs av de som engagerat sig nog för att börja grotta i det, men som kanske inte har råd med Lundsberg.

I mina ögon är den sociala biten jämställt dåligt mellan kommunal skola och elitskolorna. Etiketten är bättre, men jag tvivlarna på de värderingar som kommer in i bilden när 16-åringar släpps iväg på internat, dessutom medvetna om att de går på en elitskola.

En "normal" friskola är i praktiken som vilken kommunal skola som helst, men där en betydande del av föräldrarna bryr sig och förmodligen är mer engagerade i sina barns välmående och framgång än på den kommunala. Om mina barn delar klass med barn till börsbolags-VDar eller ICA-kassörskor är för mig irrelevant. Däremot vill jag att de ska bry sig om barnen och försöka efter förmåga. Något jag tror träffsäkerheten för är högre i friskolorna.


Men... Jag har bara läst i kommunal skola och på uni. Jag hör dock skillnad på mina fellow students (ord?) som gått i friskola och övriga i hur hemförhållandena verkar vara.

Allt ovan är naturligtvis grova generaliseringar och enligt Palle lögner .. Men vad har vi för beslutsunderlag då? Ge ungarna samma grund vi själva fick, oavsett vilken för vi vet ju att det gick bra?

 

[Ankan]

Hur många barn är det idag i en klass? Som jag kommer ihåg det var man ca 27 st elever i låg, mellan och högstadiet. Jag minns att lärarna redan på den tiden klagade över stora klasser. Vår klassföreståndare tillika lärare i samhälles kunskap, geografi och matte brukade vattna blommorna på lektionerna. Ett nervvrak som jag minns det.

Det förefaller vara oförändrad storlek mot på din tid. Jag börjar tro att de stora klasserna är utmärkta förklaringar när lärare skall exculpera sig för sina tillkortakommanden, förmodade såväl som verkliga. Här finns ju något klockrent att skylla på som de inte kan påverka själva. Perfekt tycks det.

Sen tror jag inte ett ögonblick på att de friskolor som det numera går tretton på dussinet av, generellt skulle vara bättre än den kommunala skolan. Just kommunaliseringen är dock förmodligen det största övergrepp den svenska skolan utsatts för någonsin och därtill ett monumentalt misslyckande. Tack för det Göran Persson! Jan Björklunds första åtgärd borde ha varit att förstatliga skolan igen.

Och att föräldrar till barn i friskolor skulle bry sig mer.....?!?

 

[Harmon Rabb]

Och du bekräftar nästan min tes. Visst kan en kommunal skola vara lika bra som en privat, men hur mäter man inför valet? Ett rätt tunt beslutsstöd, tycker du inte?

Ofta hör man ju från andra hur bra olika skolor är. Är den kommunala skolan bra finns det ingen anledning att sätta dem på ett privat alternativ och betala för det. Att barn sänds till internatskolor som Gränna, Sigtuna och Lundsberg har många gånger fullt giltiga förklaringar. Många gånger föräldrar som arbetar eller är bosatta utomlands och vill ge barnen en svensk anknytning. Har du uppfostrat dina barn väl och gett dem sunda värderingar att stå på så är behöver du inte oroa dig för att din dotter ska bli en Paris Hilton kopia eller att din sons högsta dröm är att bli en stekare på stureplan och för att imponera på kompisarna gör han av med 20 tusen kronor på en kväll med ditt kreditkort. Långt ifrån alla imponeras av sådant. Inte ens på elitskolorna.

Jag tycker att det har gått inflation i friskolor, vilket framgått av tidigare inlägg. Idag skulle jag vara ännu mer noga med vilken skola jag satte mina barn på.

Många sätter ju sina barn i samma skolor som de själva gått i. Men det blir ju svårt nu när kommunerna lagt ner skolor och sålt av fastigheterna och privata alternativ har dykt upp på ställen där det inte funnits någon skola förr.

Sen tror jag inte ett ögonblick på att de friskolor som det numera går tretton på dussinet av, generellt skulle vara bättre än den kommunala skolan. Just kommunaliseringen är dock förmodligen det största övergrepp den svenska skolan utsatts för någonsin och därtill ett monumentalt misslyckande. Tack för det Göran Persson! Jan Björklunds första åtgärd borde ha varit att förstatliga skolan igen.

Och att föräldrar till barn i friskolor skulle bry sig mer.....?!?

Är helt överens med dig. Nu vill man dessutom sätta ut skolk på betygen. Egentligen är det väl inget fel att hålla koll på frånvaron och genom att det kommer att stå kvar i betyget kanske en och annan skärper till sig. Tyvärr tror jag inte att det kommer att ha någon som helst betydelse. Barn med sociala problem hemma kommer fortsatt att ha hög frånvaro. Det är väl dessa man egentligen vill komma åt och det gör man inte genom att skriva ut frånvarotimmar på ett betyg. Hög frånvaro återspeglas redan idag i betygen. Dyker man inte upp på en hel termin på fysiken lär man inte få MVG eller hur skalan ser ut idag. Man lär inte ens på godkänt på grund av hög frånvaro även om man klarar proven. Känns som ett spel för gallerierna.

Varken det borgerliga eller socialdemokratiska blocket verkar ha en bra plan för skolan som är långsiktigt gångbar. Man blidkar väljarna med olika alternativ och beslut. Friskola lät bra på pappret, men genomförandet var ju inget att hänga i granen. Uppföljning och kvalitetskontrollen saknas. Sedan får myndigheter och politiker säga vad de vill för att skydda något som i grunden genomfördes på fel sätt.

 

[Palle71]

Excel är KUNG

När en lärare uttryckligen säger att han inte kommer att ge den enligt läroplanen nyanserade bilden av svensk politik, utan berätta vad som är "rätt" (enligt honom)... Då finns det skäl att reagera oavsett om han är mongo-sosse, knök, liberal eller ny-nazist.

Aha. Trodde det var en lärare i de naturvetenskapliga ämnena.

Skolans högsta syfte är att förbereda barnen inför den framtid de kommer att möta. Samhället ställer allt högre krav på flexibilitet och kvalificerat folk. De få okvalificerade jobb som finns kommer snart få konkurrens utifrån.

Skolan bör fungera så likt verkligheten så långt det är möjligt. Något "skola 2000" trevade efter redan på 90-talet (jag gick i en skola som var med i pilotstudien). Men liksom arbetslivet bör skolan utmana, begåvade elever blir ofta oroliga och röriga, mest sannolikt beroende på understimulens, allt enligt de som brukar yttra sig med auktoritet. (säker källa ?)

Visst är understimulans dåligt. Vad ska man göra resten av de tio minuterna ifall man gjort färdigt det man varit anvisad att göra? Självklart är det ingen som sitter och stirrar in i väggen den tiden.

Läraren borde ha extramaterial med extra kluriga uppgifter att lägga framför de barn som redan klarat av de som finns i boken.

Och du bekräftar nästan min tes. Visst kan en kommunal skola vara lika bra som en privat, men hur mäter man inför valet? Ett rätt tunt beslutsstöd, tycker du inte?

Högst betygssnitt vinner! Det vet ju alla att det måste bero på just den skolans överlägsenhet.

Men... Jag har bara läst i kommunal skola och på uni. Jag hör dock skillnad på mina fellow students (ord?) som gått i friskola och övriga i hur hemförhållandena verkar vara.

Aj, aj. Hur har du ens kunnat ta dig hela vägen till universitetet efter kommunal skola? Imponerande!

Allt ovan är naturligtvis grova generaliseringar och enligt Palle lögner .. Men vad har vi för beslutsunderlag då? Ge ungarna samma grund vi själva fick, oavsett vilken för vi vet ju att det gick bra?

Jag har väl inte sagt att något ljugit?

Och ja, det har ju trots allt gått bra för de flesta som tragglat sig genom en kommunal skola, men på min tid fanns det inte friskolor, så då hade man liksom inget val.

Håller för övrigt med Ankan, att staten borde stå för skolorna och inte kommuner.

 

[Agile]

Håller för övrigt med Ankan, att staten borde stå för skolorna och inte kommuner.

Håller med, typ.

Läroplanen och direktiven kommer ju från centralt håll oavsett om det drivs statligt, kommunalt eller privat. Skolpengen är väl också densamma oavsett var skolan ligger? Eller bestäms den av kommunerna individuellt?

Vad det handlar om är att kunna släppa skolorna lite i form, samt ställa krav på resultat. En skola i Tensta där 85% av eleverna har rätt pissiga förutsättning kräver inte samma saker som en skola i ett "bättre" medelklassområde där de flesta har ordnade hemförhållanden och drygt hälften akademiker i familjen.

<<<<<<<<

Och Palle.. Hade jag inte gått i en stel, kommunal skola så kanske jag hade börjat plugga vidare lite tidigare. Istället för att sitta här som seniorstudent med klasskompisar så unga att det skulle kännas olagligt att stoppa snoppen i dem.

 

[Palle71]

Håller med, typ.

Läroplanen och direktiven kommer ju från centralt håll oavsett om det drivs statligt, kommunalt eller privat. Skolpengen är väl också densamma oavsett var skolan ligger? Eller bestäms den av kommunerna individuellt?

Har inte en aning ifall skolpengens storlek bestäms av varje kommun, eller centralt. Troligtvis på kommunnivå. Dock är skolan något som angår landet som helhet och borde därför vara statlig.

Om ändå läroplan och en massa direktiv kommer från staten, varför då ha skolan i kommunal regi?

Vad det handlar om är att kunna släppa skolorna lite i form, samt ställa krav på resultat. En skola i Tensta där 85% av eleverna har rätt pissiga förutsättning kräver inte samma saker som en skola i ett "bättre" medelklassområde där de flesta har ordnade hemförhållanden och drygt hälften akademiker i familjen.

En kille på min gata hade gått i en kommunal skola i ett område som inte precis innehöll samhällets överklass, eller ens medelklass. Hans familj var invandrare och det var typ även alla andra på skolan. Att plugga var inget någon prioriterade, men däremot stod hitta på jävelskap högt i kurs.

Han bytte skola när de till sist flyttade från området, med mer blandat folk från olika socialgrupper, invandrare och infödda svenskar, och hans studieresultat förbättrades avsevärt, samt hans inställning till vidare studier. Han blev civ.ing. till sist.

En bättre blandning i samhället och skolorna är med andra ord nog bra, där vi får chansen att lära oss om varandras olika förutsättningar. Det skapar troligtvis ett samhälle med mer empati, mindre egoism och färre vattentäta skott mellan olika grupper i samhället. Dessutom säkert bättre skolmiljö och resultat.

Och Palle.. Hade jag inte gått i en stel, kommunal skola så kanske jag hade börjat plugga vidare lite tidigare. Istället för att sitta här som seniorstudent med klasskompisar så unga att det skulle kännas olagligt att stoppa snoppen i dem.

Skyll inte det på den kommunala skolan. Skyll på dina försök att förverkliga drömmen att bli studiemusiker istället.

Efter min gymnasieutbildning i kommunal regi var det vissa som pluggade vidare direkt, andra väntade, andra hade inte ambitioner att göra det någonsin. Troligtvis skulle samma mönster finnas ifall jag gått med samma klass i en så kallad friskola.

 

[imaster]

Det handlar inte om att på grundskolan välja en inriktning mot matte, kemi eller något SO-ämne.

Men att lägga upp lektionerna så att det är "informationsmatning" av rang. Och sedan ha gott om timmar som eleverna själva får prioritera själva, eller i samråd med lärare, hur de vill disponera mellan de olika ämnena.

Nuvarande kollektivistiska upplägg ÄR, hur man än vänder på det, ett sjukt ineffektivt system för i praktiken alla elever.

Du har både Vittra och Kunskapsskolan att vända dig till för sådana upplägg. Det funkar bra för en del, mindre bra för andra men det som finns där är en flexibilitet som baserar sig i vad eleverna faktiskt kan. Jag skulle inte tveka en sekund att sätta mina ev. barn i en sådan skola.

 

[Agile]

Du har både Vittra och Kunskapsskolan att vända dig till för sådana upplägg. Det funkar bra för en del, mindre bra för andra men det som finns där är en flexibilitet som baserar sig i vad eleverna faktiskt kan. Jag skulle inte tveka en sekund att sätta mina ev. barn i en sådan skola.

Precis, och möjligheten att göra det valet ifrågasätts av flera i tråden vilket i mina ögon luktar Stalin.

En kille på min gata hade gått i en kommunal skola i ett område som inte precis innehöll samhällets överklass, eller ens medelklass. Hans familj var invandrare och det var typ även alla andra på skolan. Att plugga var inget någon prioriterade, men däremot stod hitta på jävelskap högt i kurs.

Han bytte skola när de till sist flyttade från området, med mer blandat folk från olika socialgrupper, invandrare och infödda svenskar, och hans studieresultat förbättrades avsevärt, samt hans inställning till vidare studier. Han blev civ.ing. till sist.

En bättre blandning i samhället och skolorna är med andra ord nog bra, där vi får chansen att lära oss om varandras olika förutsättningar. Det skapar troligtvis ett samhälle med mer empati, mindre egoism och färre vattentäta skott mellan olika grupper i samhället. Dessutom säkert bättre skolmiljö och resultat.

På min gata, i staaaaan...
[Irony mode: off]

Vilket stämmer rätt bra överens med vad jag menar också!

Den avgörande sociala faktorn för individen är den kollektiva prestationen. Det är oerhört svårt för NÅGON att prestera i en klass/skola där den allmänna uppfattningen är att det är nördigt att plugga, coolt att kalla läraren hora och där "karriär" definieras "knarkkung".

Min poäng är, att de barn vars föräldrar som gör sig besväret att aktivt välja skola åt eller med sina barn, är mer fokuserade på att lära sig nåt och mer större sannolikhet än kommunens "medelvärde" har föräldrar som faktiskt finns där för läxläsning mm.

Om sedan ex. Kunskapsskolans pedagogik skulle falla mig i smaken för att jag kunde tro att det skulle ge mitt barn bäst förutsättningen.. Vem fan har rätt att ifrågasätta det?

Än så länge är statistiken ynklig och lite ihålig. Men det pekar ändå åt att friskoleelever presterar bättre i vidare studier än andra. Vilket bör vara det närmsta måttet som är relevant.

 

[Harmon Rabb]

Skola riskeras att vräkas

På tal om friskolor...

"Ingen el, vatten, värme eller mat och varken fungerande toaletter eller datorer.
Så har eleverna på Doctus gymnasium på Värmdö haft det i över en vecka. Nu riskerar skolan att vräkas.
- Lärarna säger ingenting och man får ont i huvudet av att inte kunna äta eller dricka, säger Jennie Yttring, 17."

http://www.expressen.se/nyheter/1.2432997/jennies-skola-kommer-att-vrakas