Av att inte kunna åka hoj 
Förra sommarn var lätt den bästa i mitt liv, Vakna tidigt på morgonen med fönstret öppet och bara känna doften av blommor, höra fåglarna sjunga och samtidigt känna fukten i luften av allt dagg. Perfekt hojväder var det första jag tänkte på!
Upp och ta en dusch, lite kaffe och förbereda sig litegrann. Dra på sig skydd och diverse andra attiraljer.
För att sedan gå ut i garaget och mötas av det vackraste som finns, en fulltankad och nyservad rääser hoj! Bara det ögonblicket är magiskt.
Man startar upp och låter den gå varm, på något sätt var jag alltid nervös inför en körning, speciellt när det var så nära "take off". Samma sak nu. En del av charmen tycker jag! När fjärilarna åker berg o dalbana i magen och man är alldeles knäsvag... aaah vilken känsla!
Gör en sista check för att se så allt är okej.. Sen är det dags att åka.
Visste inte riktigt vart jag skulle egentligen, ville bara bort. Lämna verkligheten för en stund. Kommer ut på en väg där jag aldrig varit förut, det är vassa kurvor och faktiskt rätt så ny asfalt.. Jag gör ett ordentligt nerlägg, för att sedan lägga av ett skönt skratt i hjälmen för mig själv. Jag lever! Ska aldrig slut åka hoj! Bestämmer mig för att åka någonstans där det finns lite vyer att titta på, hamnar på en strand. Vattnet är klart och solen står lågt, det är vindstilla.. som taget ur en saga! Stannar här en stund för att slappna av och faktiskt höra tystnaden! Nej nu är det hemfärd som gäller.
Det är sånt här jag saknar Just nu så känns det fan som att vår/sommar aldrig inträffar sig! Det är krävande att inte ha något o göra, att bara springa runt och längta hela tiden.
Hur mår ni där ute? Vad sysselsätter ni er med
Förra sommarn var lätt den bästa i mitt liv, Vakna tidigt på morgonen med fönstret öppet och bara känna doften av blommor, höra fåglarna sjunga och samtidigt känna fukten i luften av allt dagg. Perfekt hojväder var det första jag tänkte på!
Upp och ta en dusch, lite kaffe och förbereda sig litegrann. Dra på sig skydd och diverse andra attiraljer.
För att sedan gå ut i garaget och mötas av det vackraste som finns, en fulltankad och nyservad rääser hoj! Bara det ögonblicket är magiskt.
Man startar upp och låter den gå varm, på något sätt var jag alltid nervös inför en körning, speciellt när det var så nära "take off". Samma sak nu. En del av charmen tycker jag! När fjärilarna åker berg o dalbana i magen och man är alldeles knäsvag... aaah vilken känsla!
Gör en sista check för att se så allt är okej.. Sen är det dags att åka.
Visste inte riktigt vart jag skulle egentligen, ville bara bort. Lämna verkligheten för en stund. Kommer ut på en väg där jag aldrig varit förut, det är vassa kurvor och faktiskt rätt så ny asfalt.. Jag gör ett ordentligt nerlägg, för att sedan lägga av ett skönt skratt i hjälmen för mig själv. Jag lever! Ska aldrig slut åka hoj! Bestämmer mig för att åka någonstans där det finns lite vyer att titta på, hamnar på en strand. Vattnet är klart och solen står lågt, det är vindstilla.. som taget ur en saga! Stannar här en stund för att slappna av och faktiskt höra tystnaden! Nej nu är det hemfärd som gäller.
Det är sånt här jag saknar
Just nu så känns det fan som att vår/sommar aldrig inträffar sig! Det är krävande att inte ha något o göra, att bara springa runt och längta hela tiden.Hur mår ni där ute? Vad sysselsätter ni er med
.
).
