Amen.
Där har vi 70% av vårdens problem. Resten är logistiska och strukturella i huvudsak.
Någon som hängt på en akut och kollat vad det är för lirare som upptar platserna?
Jodå, och det är HÄR det går fel i vården...
Skadeplatsprioritering var nåt man lärde sig redan i lumpen. Dvs att inventera skadade och ge dem med störst behov vård först.
På den civila s.k "akuten" (där f.ö ordet akut känns som sadistisk komik) sitter massa pajsare som lika gärna hade kunnat plåstra om sig själva...men sjukvården tar in alla i tur och ordning i alla fall... allt i kö-faschismens hemland Sverige´s anda att: En kö bryter man djävlar inte!
De flesta svenssons skulle aldrig drömma om att åka till en vårdinrättning vilken som helst i onödan, och när man till yttermera visso dessutom blir tvungen att ta sig till AKUTEN så är det....*trumvirvel* akut.
På riktigt.
Att då få sitta bland alla som inte ens kan ta hand om ett vanligt sår själva, eller alla dessa "vårdnarkomaner" vars enda sociala kontakt är just vården, och där de tillbringar sina liv nästan som en hobby, det känns kränkande.
Jag har kommit in med patienter som jag kört själv som har haft:
- blodpropp
- stora andningssvårigheter
- kärlbristningar
- öppna benbrott
- avslitna fingrar
- brännskador
- you name it
Varsågoda och sitt, (i flera timmar) så tar vi emot när det är er tur...
Fatta hur frustrerande detta är!
Vården måste alltså på ett bättre sätt SE och prioritera.
Det är ingen djäkla demokratisk rättighet att få komma in i tur och ordning!
Jag tror att alla accepterar detta.
Att då se personalen gå förbi för femtielfte gången i ett till synes oupphörligt korridorspring utan att utföra vård, eller fyra fem personal bara stå innanför glaset utan tillsynes någon direkt vårdande uppgift, eller se patienter med bagatellskador läggas om för tredje gången, det är en skymf mot själva grundide´n med en akutmottagning.
Sist jag var på akuten roade jag mig med att föröka beräkna dödtiden för personalen. Men det var förståss omöjligt. Men den faktiska tiden som det utfördes vård på "oss" när vi var där var i storleksordningen en halvtimma av tio... dvs 5% effektiv tid, där det var väntan väntan väntan mellan varje steg i raketen.
Självfallet är det ledtider på varje moment + efterföljande analyser av provtagningar och röntgen...men inga tio timmar.
Hade vården istället vårdat "klart" i ett svep, så hade de ju frigjort sängar i en rasande takt 0 få pat. inne samtidigt = mindre spring fram och åter som ju bara är dödtid.
Dvs vården hade inte behövt jobba MER eller HÅRDARE, utan bara smartare.
Som det var nu så stackades patienter upp i alla vrår som den underbemannade personalen kunde finna.
Tro fan att det känns stressande för personalen oxå!
Ruljangsen är för dålig helt enkelt.
Provsvar som dröjer..provsvar som blir liggande... Oj! jaså är ni kvar!? Jaha, har ni inte fått provsvaret ännu? Neej... Ja jag ska gå och titta... Ja, här var det... osv osv.
Å sen vårdens sjuka hierarki... - Jamen det måste vara en läkare som tittar på detta... (fast man vet att sjuksyrrorna ofta är bättre och har mer rutin än alla nybakade fjunisar som fått skitpassen mitt i natten på akuten..)
Eller tvärtom: Nej det här är inte min grej att gipsa, det får ni vänta på tills syster x är ledig...men hon assisterar just nu på annat håll.
Jag trodde hierarkin var hård och pyramidformad i det militära...men icke!
Där har uppdragstaktik rått sedan sent 80-tal.
D.v.s man tilldelar uppgifter och resurser till undersställd personal, och sen får DE lösa uppgiften efter eget huvud.
Ingen toppstyrning, inga långa beslutsvägar. Ingen behöver sitta och vänta på att en "chef" måste ta beslut... Ingen rädsla för egna initiativ, och därmed ingen handlingsförlamning som ytterligare ökar väntetiden/vårdtiden.
I sjukvården däremot bibehåller man denna hämsko, och nästan komiska titelsjuka med olika nivåer på personal och doktor hit och doktor dit) som lägger sordin på alla de effektiviseringar man hade kunnat gjort om de som ändå kör mjölken, dvs utför det handgripliga arbetet (SK, USK, Vbitr), oxå bara hade kunnat få resurser att få göra det som de vill och kan.
Riv (förtusan) pyramiderna i sjukvården!