Hur bli av med olustkänsla?

[StyxXx]

Vet hur du känner, har gått omkull två gånger nu... en med crossen och en med landsvägs hojen.
Bästa var att gränsla igen och "visa vem som bestämmer"
Ge inte upp, ofta kan ett "agg" uppstå om du lämnar det och bli mer och mer osäker eller hur jag ska uttrycka det med tiden. Kändes bäst för mig iaf att hoppa upp och gasa direkt.

 

[Araikaj]

Tiden läker alla sår även dessa mentala efter en krasch.

Det gjorde de för mig och kommer att göra så för dig med. Jag blev allmänt mörbultad och slog av vänster nyckelben. Första ggr efter olyckan var jag svinrädd inför varje vänsterkurva.

Det tog ca. 1-2 månader innan det försvann sen är man som vanligt igen fram till nästa krasch antar jag.

Kör mycket och träna gärna extra vi någon avskild plats typ nedlagt flygfält...

 

[roke]

..Och bara njut

Jag var ute ca 3 veckor efter min senaste vurpa. Foten såg förjävlig ut fortfarande, men såna bakhjulsbombningar som jag laddade på då har jag aldrig gjort (eller jo, men du fattar..)
Lite oroskänslor hade jag inför första wheelien eftersom det var ett överslag på bakhjulet som orsakade sista kraschen med bruten for som resultat, men efter den satt klockrent så släppte allt
Så ge fan i att oroa dig så mycket.

Alltså, foten på bilden..
FYFAN vad det ser ut att göra ont.

Vet hur du känner, har gått omkull två gånger nu... en med crossen och en med landsvägs hojen.
Bästa var att gränsla igen och "visa vem som bestämmer"
Ge inte upp, ofta kan ett "agg" uppstå om du lämnar det och bli mer och mer osäker eller hur jag ska uttrycka det med tiden. Kändes bäst för mig iaf att hoppa upp och gasa direkt.

Jag tror du har rätt i att det är bäst att åka så snart det går att åka igen.

Tiden läker alla sår även dessa mentala efter en krasch.

Det gjorde de för mig och kommer att göra så för dig med. Jag blev allmänt mörbultad och slog av vänster nyckelben. Första ggr efter olyckan var jag svinrädd inför varje vänsterkurva.

Det tog ca. 1-2 månader innan det försvann sen är man som vanligt igen fram till nästa krasch antar jag.

Kör mycket och träna gärna extra vi någon avskild plats typ nedlagt flygfält...

Du har verkligen (som många andra härinne) råkat bra mycket värre ut än min lilla vurpa.
Starkt att komma igen

 

[marben]

Jag vurpade i våras blev kryckor i ca 1 månad, hoppade upp på hojen direCt när jag kunde, alla jag pratat med sa vill du fortsätta åka hoj upp fort som fan.

Men jag vill lova att det tar tid innan man börjar känna sig trygg igen, var stel och styrde emot ist för att följa med hojen, men efter att ha åkt sen jag blev så bra att jag kunde köra så har det släppt den senaste månaden, nu går det bara bättre och bättre för var gång! så mitt tips ut och åk mycket !

Mvh Rikard.

 

[wdac]

va har du för färg på hojen roke? omlackad gixxer till gulsvart ?

 

[roke]

va har du för färg på hojen roke? omlackad gixxer till gulsvart ?

Nä.
En helt vanlig helt orginal gsx 750, svart utan kåpor.
Likadan som de har i roslagens trafikskola.
(Fast min är egentligen en sleeper som går SOM SATAN när jag vrider på..... )

 

[morsan]

svart gul gixxer som gasa omkull på rörken i söndags?

Nej, roke gjorde en sådan där fin omkulläggning man helst vill slippa

http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?p=3132205#post3132205

 

[K-Man]

Tack alla för all feedback!
Nu har jag varit ute med kartan på en 10 milarunda och utforskat en ny rutt.
Lugnt tempo och knaggligt i början, men efter 30-40 km och ett par sköna kända partier börjar det släppa lite i alla fall.
På slutet var tempot behagligt och körningen ganska okritisk....
Jag tror att körglädjen kan börja komma tillbaka, det känns så i alla fall.

Bra att du är uppe i sadeln igen! Det är det enda som hjälper. Ju fortare desto bättre!

Jag tappade nästan allt förtroende för hojen efter en lowside i depåkurvan på Gelleråsen 2001 eftersom det släppte helt utan förvarning (jag hade för högt tryck i ett Michelindäck - inte bra ) och det tog nog 2-3 år innan jag hade tempo igen, framförallt i högerkurvor. Ändå var jag ut och körde ett pass till samma dag (efter att ha tömt luftburken på grus och tejpat kåporna )

Jag tror att många skulle 'komma upp på hästen igen' mycket fortare om man bara förberedde sig mentalt på att vurpa.
- Alla ni som inte haft nån 'lärovurpa' än; tänk tanken att "en vacker dag kommer jag att klota med hojen. Vad gör jag då?" så är ni mycket mer förberedda när det händer och chocken och rädslan kommer bli mycket mindre.
Rent statistiskt är det ju väldigt få som kör hoj eller bil ett helt liv utan en enda incident, så att tänka igenom en del jobbiga scenarion förbereder oss rätt bra OM det skulle hända.

-mina fem ören..

 

[Cnas]

Åt själv asfalt två gånger den här säsongen, upp och åk så tidigt du kan... enda tipset.

 

[wonderwizard]

lånar tråden lite


12 juni smällde jag ett rådjur med hojen i ganska hög hastighet
åkte i backen & bröt både det ena & det andra

efter att gipset kom av & hojen sattes ihop, så har jag väl hunnit med ca: 60 mil.... Under dessa mil, så har min blick INTE varit där den skall, PÅ VÄGEN utan flackandes sida till sida, avsökande för fler rådjur.

HUR fan får man bort detta ? känns jävligt otryggt att köra där det finns skog, eller snårliknande buskage för rädslan att ett ska hoppa ut igen.

Igår när vi var ute & körde, så frågade killen bakom mig, när vi stannade om huvudet spökade... o jag trodde inte att det skulle vara SÅ tydligt, men det var det visst

KAN blixten slå ner 2 ggr på samma ställe ? jag vill inte TRO det.

 

[Pitbuell]

Drog omkull (i låg hastighet) i Thailand i somras. Det visade sig att jag inte bara skulle ha okulärbesiktigat däcken (som hade helt OK mönster), utan känt på dem också – de var som bakelit. I en skarp kurva så tappade framdäcket helt sonika fästet. Pang och krasch!

När jag se'n kom hem märkte jag, precis som du, att jag inte vågade lägga ner min egen hoj lika mycket som innan vurpan. I bakhuv'et fanns tanken att mina däck skulle släppa lika lätt som de thailändska hårdplastdäcken. Men som tur är har dessa "tvångstankar" försvunnit efter en och en halv månad (och närmare hundra mil) på min egen hoj.

Slutsats: Ut och kör för böfvelen! Om du avslutar säsongen nu så kommer du säkert gå och älta det här fram i vår, och då kör du ännu krattigare.

 

[roke]

lånar tråden lite


12 juni smällde jag ett rådjur med hojen i ganska hög hastighet
åkte i backen & bröt både det ena & det andra

efter att gipset kom av & hojen sattes ihop, så har jag väl hunnit med ca: 60 mil.... Under dessa mil, så har min blick INTE varit där den skall, PÅ VÄGEN utan flackandes sida till sida, avsökande för fler rådjur.

HUR fan får man bort detta ? känns jävligt otryggt att köra där det finns skog, eller snårliknande buskage för rädslan att ett ska hoppa ut igen.

Igår när vi var ute & körde, så frågade killen bakom mig, när vi stannade om huvudet spökade... o jag trodde inte att det skulle vara SÅ tydligt, men det var det visst

KAN blixten slå ner 2 ggr på samma ställe ? jag vill inte TRO det.

Fan vad jobbigt.
Ska man köra fort säkert och avslappnat så ska man vara omedveten om riskerna?
Det blir ju bara så jobbigt, och man beter sig gärna fel, (reptilgärnan) när man blir påmind om det som kan göra ont.

 

[roke]

Drog omkull (i låg hastighet) i Thailand i somras. Det visade sig att jag inte bara skulle ha okulärbesiktigat däcken (som hade helt OK mönster), utan känt på dem också – de var som bakelit. I en skarp kurva så tappade framdäcket helt sonika fästet. Pang och krasch!

När jag se'n kom hem märkte jag, precis som du, att jag inte vågade lägga ner min egen hoj lika mycket som innan vurpan. I bakhuv'et fanns tanken att mina däck skulle släppa lika lätt som de thailändska hårdplastdäcken. Men som tur är har dessa "tvångstankar" försvunnit efter en och en halv månad (och närmare hundra mil) på min egen hoj.

Slutsats: Ut och kör för böfvelen! Om du avslutar säsongen nu så kommer du säkert gå och älta det här fram i vår, och då kör du ännu krattigare.

Vilket semesterminne(?) du har åsamkat dig.
Jag lyder ditt råd
Jag har börjat köra och jag tycker jag gör framsteg

 

[Pitbuell]

Vilket semesterminne(?) du har åsamkat dig.
Jag lyder ditt råd
Jag har börjat köra och jag tycker jag gör framsteg

OT: Ja det var ju ett mindre lustigt inslag. Hojen blev ju dessutom lite... sargad (var iofs inte direkt fräsch innan). Det löste sig genom att jag inhandlade en rulle eltejp och en tub svart silikon på Tesco/Lotus, och mekade lite på resortens parkering.

Eftersom det inte finns nå'n försäkring får man ju ersätta skador efter vad uthyraren anser skäligt = en rysare. Men efter min vansinnigt seriösa handpåläggning blev hojen som ny, och uthyraren märkte inget.

Rätt roligt att åka omkring på en sunkig CB 400 med slipon och se thailändarnas reaktioner. De tyckte verkligen att det var en "big bike" och i princip ALLA vred på huv'et när man kom glidande. Hojen var dock trött som en jag-vet-inte-vad, men det var kanske lika bra med tanke på skicket.

Uthyraren hade en V-Max också som vi funderade på att hyra. Men om CB:ns lama prestanda kändes farlig med tanke på skicket, så måste V-Maxen ha varit en kamikaze-maskin!


Kompisens hyrhoj, ser ju schysst ut... på håll


Min hoj, INNAN jag hyrde den. Eltejp verkar vara en väl använd produkt bland MC-mekar i Thailand.