Efter de två senaste dödsolyckorna har jag helt tappat sugen och har svårt att se glädjen i att köra fast jag tycker det är askul med MC motorer styling m.m o allt som hör till, för det är ju så mycket mer än bara körningen.
Man har hela tiden varit medveten om att det är farligt och att man är väldigt utsatt, Röris träffade jag på en bussresa till årets "På två hjul" , vi pratade lite vid ett stopp på vägen hem. När det kommer så nära, en peron man träffat o snackat med så känns det riktigt jävligt, det är först då jag verkligen förstår att det är farligt och det skördar faktiskt liv.
Just nu tänker jag mycket fram o tillbaka, jag har en son på fem år, det är inte meningen att jag skall hålla på med detta nu, sen o andra sidan jag måste oxå få göra det jag tycker är kul. Skall man lägga det på is tills barnen blivit vuxna? Hur jag än resonerar så kommer jag inte fram till nått vettigt. Varje gång man vrider på rullen så tror man att man gör det på rätt ställe, men det finns aldrig några rätta ställen igentligen, bara mindre dåliga kanske.
Inte nått bra substitut till MC-åkning som hobby har jag lyckats komma på.......
Nä nu är det bara jobbigt
Sköt om er alla där ute
Vila i frid alla ni som inte kom hem igen . . . . . . .