Svetsa tunnplåt med migsvets

[Bearing]

Nej, det gör den inte alls det. Effektutvecklingen blir spänningsfallet över dioden medan den leder (dvs 0,6-1 v) * strömmen. Det blir alltså inte så att den effekt som "försvinner" utvecklas i dioden. Den är nämligen inget motstånd (då hade det stämt).
Det blir istället så att svetsen kommer att gå halvvågslikriktad, därav den lägre späningen (som för övrigt bara är lägre i genomsnitt).
Men jag tror å andra sidan att svetsen i bästa fall kommer att fungera som en påse nötter.

"Tänkte inte på de'"
Såklart blir det så, om dioden sätts innan likriktningen. Jag tänkte av någon anledning att den skulle sättas efter likriktningen.

Mina råd:
1. En trefasssvets är våldsamt bättre än en enfasare. Tyvärr är prisskillnaden ungefär lika stor. Jag har nyligen bytt upp mig till en trefas Kemppi och det är som natt o dag och då är ändå den gamla som jag jämför med en Kemppi, dock en enfasare.

Vad är det som gör trefasen bättre? är det för att spänningen varierar mindre och snabbare efter likriktningen?

 

[Bearing]

Nu när jag skaffat 0,6 mm-tråd visar det sig att jag redan hade 0,6. Det var märkningen på munstycket som fick mig att tro att det är 0,8 mm-tråd. Läste instruktionsboken och enligt den ska munstycket tydligen vara 0,8 när tråden är 0,6.

Testade att svetsa 0,9 mm plåt och det var lika svårt som jag minns det. Enda sättet att inte få det att bränna hål är att dra ner matningen så mycket att tråden bildar "kulor" som släpper ungefär 1 gång/sekund. Tar dock lång tid att svetsa på det sättet, är väll inte så en MIG ska användas heller. Märkligt är att det är den matningshastigheten instruktionsboken rekomenderar. Jag brukar köra dubbelt så fort.

Svetsen är en Esab Miggy 125.

 

[RedTop]

Nu när jag skaffat 0,6 mm-tråd visar det sig att jag redan hade 0,6. Det var märkningen på munstycket som fick mig att tro att det är 0,8 mm-tråd. Läste instruktionsboken och enligt den ska munstycket tydligen vara 0,8 när tråden är 0,6.

Testade att svetsa 0,9 mm plåt och det var lika svårt som jag minns det. Enda sättet att inte få det att bränna hål är att dra ner matningen så mycket att tråden bildar "kulor" som släpper ungefär 1 gång/sekund. Tar dock lång tid att svetsa på det sättet, är väll inte så en MIG ska användas heller. Märkligt är att det är den matningshastigheten instruktionsboken rekomenderar. Jag brukar köra dubbelt så fort.

Svetsen är en Esab Miggy 125.

Kör du med så lite trådmatning (=ström) så att tråden smälter droppvis så är det för lite. Blir det för varmt så finns det några andra trix att prova:

Du kan också reglera strömmen lite med hur mycket utstick du har på tråden. Kör du längre ifrån så minskar strömmen. Se upp bara att du inte kommer så långt ifrån så att gasskyddet slutar fungera.

Om du lutar pistolen med eller mot riktningen du för den framåt har också betydelse för inträngningen. För att köra lite kallare ska du använda frånsvetsning, dvs du ska hålla pistolen med samma lutning som en vänsterhänt person håller pennan när han skriver (texten är då den färdiga svetsen).

Ett annat tips som jag tor ingen annan nämnt är att inte lägga plåten kant-i-kant utan ha ett litet överlapp. Det blir mycket lättare att svetsa och lägger du tillräckligt litet överlapp kommer det att bränna igenom så du inte ser någonting av det på insidan iallafall.

Funkar inget annat får du köra intermittent som folk föreslagit tidigare i tråden. Har du ingen funktion för det på svetsen får du själv svetsa några cm och låta det svalna emellan. Finns funktionen på svetsen är det bättre eftersom den inte stryper gasen utan bara spänning och trådmatning. Gasen fortsätter då att strömma ut och hjälper till att kyla mellan svetsperioderna.

/RedTop

 

[Robban_C]

... Vad är det som gör trefasen bättre? är det för att spänningen varierar mindre och snabbare efter likriktningen?

Vet inte vad men jag upplever att den är "stabilare". Kan möjligen vara att andra saker är mer påkostade, saker som inte ryms inom den budget som en billigare enfasare har.
Det går ex vis att vrida på alldeles på tok för mycket matning (relaterat ström) om man vill "fylla" mycket utan att skapa för mycket värme, detta utan att svetsen protesterar eller att smältan "spottar". Sånt har inte gått på nån av de enfasare jag har haft. Det har alltid resulterat i att smältan spottar (dvs att tråden "studsar" i smältan) men med den här går det faktiskt. Jag har dock ännu inte haft tillfälle att prova på tunnt material, i detta fallet handlade det om fyllning av en fog mellan 6 mm och 12 mm gods. Fyllde i mitten av fogen och brände sen på med pinnmaskinen från båda sidorna eftersom MIG:en inte klarar tillräckligt höga strömmar. Jaja, allt har sin begränsning.


Edit: Det är ju möjligt att trådmatning etc arbetar mjukare om transformatorn är en tvåfasare, då skulle ju tredje fasen bli kvar till trådmatning och styrelektronik. Med en sån konstruktion skulle tråd och elektronik inte påverkas lika mycket av spänningsfall i ledningar etc eftersom dessa delar inte matas av samma parter i kabeln. Jag vet dock inte om så är fallet, det är bara spekulationer från min sida.
//Edit.



Och du, det blir samma sak vad gäller förlusteffekten (spänningsfallet x strömmen, dock på hela tiden, inte halva) i dioden även om den sitter efter likriktaren (dock inte vad gäller reduceringen av effekt och det var väl det du for efter antar jag )

 

[Robban_C]

Bearing:
Kom att tänka på en sak, du skrev om svårigheter att få det tätt. TIG (och gas) är lättare att få helt tätt än MIG eftersom man har mer kontroll över smältan.
Missförstå mig inte nu, min rekommendation är fortfarande MIG av de skäl som jag nämnt tidigare men jag tänkte att det kunde vara bra att veta.
Och jag har faktiskt reparationssvetsat ångpannor med pinne, då går det att MIGga så att det blir tätt också.

Och för övrigt är lång båge (nu pratar vi inte om hjulbas på din mc! ), dvs det du beskriver att du får med låg matning (men kanske inte fullt så låg) ett sätt att öka kontrollen på smältan. Eller i alla fall göra det lättare att svetsa så det blir tätt eftersom man hinner få mer smälta efter uppstart innan nytt material kommer ner där gamla svetsen slutade.

Ett annat sätt att säkerställa att fogen hela tiden blir tät är att svetsa "baklänges". Nu menar jag inte frånsvetsning (se RedTops inlägg ovan) utan jag menar så här:
Svetsa en snutt. Kyl. Gå fram nån/några centimeter _framför_ avslutningen på fogen, starta där och svetsa "baklänges" in mot fogen och ca 1/2 centimeter upp på fogen där du nyss avslutade (innan du kylde). Kyl på nytt, gå fram en bit _framför_ asvlutningen osv.
Just genom att du har full värme i smältan när du kommer tillbaks till där du nyss avslutade så ökar hopbränningen och risken för läck minskar markant.

Tänk på att effekttillskottet är någorlunda konstant över tid medan mängden material i smältans omedelbara närhet är större vid avslut enligt ovan och mindre vid uppstart. Alltså gör denna metod att du lättare når rätt smälttemp på det ställe där du annars skulle påbörja svetsen och då ha lägsta temp + största volym att värma = sämre förutsättningar. Gick det att förstå det där?

Detta kan man ha nytta av vid andra tillfällen också, om möjligt så börjar man alltså alltid där fogen kyls minst (ex vis ute vid en kant eller där materialet är tunnare) och slutar där materialet kyls mest (ex vis där flera fogar möts eller där flera detaljer sitter ihop).
Den som betvivlar detta kan ta två skrotplåtar (1 eller 1,5 mm) och svetsa ihop dessa kant-mot-kant. Dels genom att börja mitt på och sluta ute på kanten (slutar ofta med insmältning i kanten), dels genom att börja i kanten och avsluta mitt på (då slipper man oftast insmältningen).

Sen kan det finnas andra orsaker till att börja på "fel ställe" (ex vis vertikal svetsning), orsaker som så att säga väger tyngre och då är det ju bara så.


Vad mycket det blev, säkert till ingen större nytta.

 

[Bearing]

Vad mycket det blev, säkert till ingen större nytta.

Jo, det var bra tips. Särskilt det med att svetsa "baklänges" in i tidigare svets.

I går gjorde jag en "minipipa" för att testa dina och redtops tips. Långt utstick, låg matning och frånsvetsning intermittent "baklänges".
Där stingern vanligtvis börjar svetsade jag ihop istället. Sedan fyllde jag den med vatten. Resultat: 3 hål. (Två av dessa visste jag egentligen om eftersom svetsen börjat hacka där, men jag orkade inte slipa bort och svetsa om då det var sent. Det var alltså bara ett litet hål som inte borde varit där.) Tidigare har jag fått gå tillbaka och täta vid varje skarv i princip, så det var en stor förbättring.

 

[Robban_C]

Till tätning av såna hål är en TIG idealiskt. Minst en av oss har TIG.
(bara retas lite, det går alldeles utmärkt med MIG också. )

Jag har en känsla av att hål som är så små att de inte syns om man inte tittar synnerligen nära inte spelar nån roll för funktionen.
Det är ju dock trist om det läcker ur 2t-olja här och var förstås.