Så här ungefär. Palestina var ett brittiskt protektorat (dvs, koloni ungefär) från slutet av första världskriget, där framförallt araber bodde men också en liten men växande befolkning av judar, delvis beroende på att det judiska världssamfundet, i den mån det existerade på denna tid (alltså början av 1900-talet) allt mer hade börjat verka för att återupprätta den judiska staten, inom dess forna gränser. I de flesta fall bodde judar och araber relativt blandat med varandra.
Efter andra världskrigets slut fanns dels självklart en stor internationell sympati för det judiska folket, samtidigt som att britterna upplevde att Palestina inte var värt att behålla som protektorat, pga av växande interna spänningar och därmed stora ansträningnar, administrativt och ekonomiskt. 1947 beslöt därför FN att upprätta en judisk stat inom delar av det f.d. protektoratet Palestina.
Gränsdragningen var sådan att lite drygt hälften tilldelades den nya staten Israel och övrigt tillföll araberna/Palestina. Jerusalem skulle adminstreras av FN. Eftersom de arabiska ledargestaltarna i Palestina, stödda av samtliga muslimska länder, inte godtog uppdelningen ledde det till inbördeskrig, där den arabiska sidan stöddes av frivilliga från andra arabländer. Ganska snart lyckades dock de judiska styrkorna besegra sina motståndare, och utropade i samband med det staten Israel. Hundratusentals araber fördrevs i samband med detta från sina hem, från det judiska territoriet men många judar flydde också från palestinska områden till judiska.
De kringliggande arabstaterna försökte militärt ingripa för att stödja palestinierna men misslyckades. I samband med detta erövrade Israel ytterligare territorium, varpå ytterligare palestinier fördrevs från sina hem. Dessa landvinningar låg sedan till grund för de förhandlingar som slutligen avgjorde landet Israels gränser. Slutresultatet blev att Israel fick drygt en fjärdedel större territorium än vad FN-fördraget från 1947 hade angivit, medan gränsande arabländer annekterade övrigt territorium. Jerusalem delades upp mellan Israel och Jordanien. Dessa gränser är idag inget som något egentligen bestrider, däremot finns det fortfarande tvistemål kring de fördrivna palestiniernas rätt att återvända samt ägorätt till den mark de tidigare hade.
1967 angrep en koalition av arabländer Israel, i princip med avsikten att förinta Israel, eller åtminstone försvaga/förminska landet kraftigt. Återigen lyckades de israeliska styrkorna besegra sina motståndare och man erövrade i samband med det Gaza-remsan från Egypten, Västbanken från Jordanien (och i samband med det även östra Jerusalem) och Golan-höjderna från Syrien, i syfte att skapa en buffertzon mot framtida angrepp. I dessa områden anlade man sedan bosättningar för judar, för att starkare kunna hävda sin rätt till dessa områden. Ockupationen av dessa områden har aldrig erkänts av det internationella samfundet men Israel har trots det fortsatt att ockupera dessa områden (med undantag av Gaza-remsan som man lämnade 2005 men som de flesta internationella bedömare ändå anser att man de facto ockuperar i och med att man kontrollerar alla transporter till och från området).
Att Israel dessutom bygger en mur mot de ockuperade områdena, i syfte att förhindra terrorattacker, men som längs långa sträckor placeras långt in i de ockuperade områden (vilket anses vara ett sätt att "i smyg" tillskansa sig ytterligare territorium) är ytterligare en orsak till spänningar.
Vidare finns en stor mängd palestinska flyktingar i södra Libanon vilket är anledningen till att Hizbollah är starkt där (och angriper Israel med raketanfall därifrån), vilket har varit orsaken till Israels interventioner i södra Libanon.
I korhet är det alltså dels de palestinska flyktingarnas status i förhållande till staten Israel samt ockupationen av Västbanken och Golanhöjderna som är den huvudsakliga orsaken till de spänningar som finns. Från de kringliggande arabstaterna finns idag annars en politisk acceptans av Israels existens, och deras stöd går i huvudsak till den palestinska myndigheten, åtminstone officiellt.
(penisarna blir värre att lösa, men kör de bara sig nog trötta orkar de inte ogga över sådant heller).
