Telefoni?

[t-rex]

Ett PSTN-nät är som jag förstår det det "vanliga" telenätet, för taltelefoni och xDSL.

Vad är då ett ATM-nät? Skillnader/likheter? Målgrupp?

 

[abstruse]

Ett PSTN-nät är som jag förstår det det "vanliga" telenätet, för taltelefoni och xDSL.

Vad är då ett ATM-nät? Skillnader/likheter? Målgrupp?

Vet själv inte skillnaden, så jag blev nyfiken när du nämnde detta. Hittade en uppsjö sidor och det blev svårt att sålla. Har läst en del och bl a den här sidan verkar intressant. Den säger en del, men jag letar vidare för att få en bättre överblick och definition.

http://www.clock.org/~fair/opinion/atm-is-bad.html

 

[Fenix]

...

http://www.clock.org/~fair/opinion/atm-is-bad.html

Läste artikeln som länken pekade på:

Att nyttja ATM-teknik för annat än backbone är rätt obegåvat, förefaller som han missat poängen med fasta cell-längder. Fördelen är den att om man lämnar av till en ATM router med schysta paket så blir det istället väldigt lite overhead samt man konsumerar väldigt lite cpu för att stycka paket.

Det största skillnaden mellan PSTN och ATM är den att PSTN saknar möjligheten till QoS (quality of service). ATM besitter den begåvningen att man kan vikta trafiken på fler lager än NIVÅ 3 och uppåt, alltså inte bara fattigmans IP-service QoS utan redan Layer II, eller i t.ex. SNA-sammanhang kunna förse nätet med QoS.

ATM och den gamla PSTN-tekniken spänner musklerna mot varandra framförallt i VoiIP-sammanhang då det är av yttersta vikt att kunna garantera bärande kapacitet för röstsamtal utan att behöva reservera en massa bandbredd som riskerar att bli stående oanvänd, kontra ingen möjlighet till att kunna hantera peak'ar.

Gav det här något?

/S

 

[t-rex]

Ja och nej. Tekniken är (för mig) bara intressant när den påverkar det komersiella värdet, såtillvida att jag undrar om det ena kan ersätta det andra i främst xDSL sammanhang.

Alltså, är det ett reellt alternativ att mot privatpersoner/mindre företag använda ett ATM-nät för att leverera bandbredd? Vad är ATM rent fysiskt? Finns det i någon större utsträckning? Och i så fall, vem kontrollerar dem?

Jag är jurist, inte tekniker...

 

[Fenix]

Ja och nej. Tekniken är (för mig) bara intressant när den påverkar det komersiella värdet, såtillvida att jag undrar om det ena kan ersätta det andra i främst xDSL sammanhang.

Alltså, är det ett reellt alternativ att mot privatpersoner/mindre företag använda ett ATM-nät för att leverera bandbredd? Vad är ATM rent fysiskt? Finns det i någon större utsträckning? Och i så fall, vem kontrollerar dem?

Jag är jurist, inte tekniker...

ATM är idag den teknik som används i en mycket stor utsträckning hos flertalet större operatörer. Det nyttjas flitigt i inter-operatörssammanhang då mätbarheten av faktiskt nyttjande är väldigt hög och administrativt enkel.

Rent "fysiskt" har ATM egentligen inga större krav på "bärare", men traditionellt är det fiber som gäller, gammal hederlig koax/TP/seriellt funkar även det, men då ATM tekniken har behov router till router funktionallitet så är kopparbaserade bärare rätt ointressanta då avtånd kontra mostånd i kablaget rusar i taket.
På svenska: Det är fiber som gäller, allt annat vore sketadyrt i samband med sträckor över en mil.

Det är idag inte reellt/ekonomiskt försvarbart att nyttja ATM mellan en operatör/bredbandsleverantör och en mindre slutkund. Anledningen är helt enkelt den att ATM utrustning/komponenter kostar mer än PSTN-baserad utrustning. Ett flertal operatörer erbjuder ATMtjänster för den som vill köpa garanterad bandbredd mellan t.ex. två kontor. Bara för att gegga till terminologin ytterliggare så tillkommer det faktum att det backbone som man idag hyr in sig på i t.ex. norden vid namn Nordicom är i grund och botten frame-relay-baserat där operatörer betalar för sin peer'ing i detta samtrafiksnät. Exempel på peer'ing/samtrafik -kalkyler kan vara något abstrakta och en aningen svårtolkade om man är "ny" i branchen. Ofta blir det i praktiken en fråga om tjänster och gentjänster, typ, Telenor och Telia kommer överens om att all email mellan Oslo och Stockholm betalas av Telenor och i utbyte får dom all overhead "gratis" av Telia för deras ADSL/ftp trafik mot USA Internet-östkust ( logiskt va? ).

Vad det gäller nyttjande av ATM i xDSL sammanhang ur en opertörssynpunkt så finns det en klar nytta av dess QoS teknik i samband med sammanlänkning/backbone av själva bredbandstjänsten och självklart finns det mindre företag som vill ha möjligheten till garanterad bandbredd för sina tjänster ut mot internet.

Vad det gäller ägandeskap av ATM så är tekniken allmän kännedom, den hårdvara som nyttjas i de flesta sammanhang inhandlas vanligtvis av Cisco, Juniper, Nortel och de andra oliglopolen.
Det finns lösa ATM-kort från Intel m.fl. som kan monteras i en vanlig PC, har själv lekt lite med det i Linuxvärlden och det har funkat bra så självklart skulle man kunna sy ihop en en embedded-lösning för ringa pengar. Vad det gäller ägande av ATM-nät så finns det som alltid delar, det nordiska stamnätet vid namn Nordicom samägs av en ekonomisk samfällighet, både statlig och kommersiell. Nordicom är i sin tur kopplat till det europeiska organet/nätet som ansluter till det globala. ATM-näten är en del av Internet på samma sätt som Internet är en del av ATM-näten, lite hönan och ägget över det hela.

Klart som korvspad, eller hur?

Om du har något roligt på G är det bara att PM'a mig. Är alltid intresserad av att "hjälpa till".

 

[t-rex]

*tar till mig, antecknar och analyserar*


Tackar och bockar. Håller på och analyserar Telias monopolbeteende mot bakgrund av den nya EkomL. Återkommer om det blir mer tekniskt!

 

[Fenix]

*tar till mig, antecknar och analyserar*


Tackar och bockar. Håller på och analyserar Telias monopolbeteende mot bakgrund av den nya EkomL. Återkommer om det blir mer tekniskt!

Det luktar x-jobb, vilken inriktning?

 

[Coola Ola]

Såvitt jag vet är dock ADSL-standardaden ATM-baserad hela vägen fram till ADSL-adaptern hemma hos slutkund. För de som har haft Bostreams Xstream så är anledningen till att Xstream-adaptrarna bara funkar på Xstream-noder att de använder sig av Ethernet-protokollet mellan nod o adapter medans den offciella ADSL-standarden specificerar ATM som dataprotokoll. Det är som redan sagts dyrare och VDSL (ev. också ADSL2) använder sig av Ethernet för att bli billigare att driva.

Är dock inte hundra på ovanstående, Fenix lär väl komma med en rättelse eller två här

 

[Fenix]

Såvitt jag vet är dock ADSL-standardaden ATM-baserad hela vägen fram till ADSL-adaptern hemma hos slutkund. För de som har haft Bostreams Xstream så är anledningen till att Xstream-adaptrarna bara funkar på Xstream-noder att de använder sig av Ethernet-protokollet mellan nod o adapter medans den offciella ADSL-standarden specificerar ATM som dataprotokoll. Det är som redan sagts dyrare och VDSL (ev. också ADSL2) använder sig av Ethernet för att bli billigare att driva.

Är dock inte hundra på ovanstående, Fenix lär väl komma med en rättelse eller två här

App,app,app!
(skämtar bara)

I Bostreamscenariot kör dom i ATM-celler som logisk bärare från deras POP till Telias accessnät. Alltså ADSL nyttjar till vissa delar ATM-protokollet för bl.a. dess möjlighet till "encapsulation". Över accessnätet körs fortfarande PSTN, men undantaget som förgyller regeln är den att förekommer nyttjande av "torrkabel"/non-relay som man kör t.ex. Ethernet över, det förutsätter dock korta sträckor mellan station och slutkundens terminal/uttag.

Känner mig som en riktig besserwiesser

 

[Fenix]

Ola, fan vi borde starta firma!