Don Quixote
Nordic BoTT 2010
Satt och bläddrade lite i mina memoarer (dvs. boken om Don Quixote av La Mancha) och hittade detta. Allt går mao som det är nedskrivet att det ska gå. Tänker närmast på den skamfilade Rosinante med sne bakram och den bittra DQ själv:
"- Tyst, min vän, svarade Don Quixote, krigslyckan är föränderlig och dessutom tror jag fullt och fast att det var trollkarlen Freston, han som stulit hela min bokkammare, som förvandlat jättarna till väderkvarnar för att beröva mig äran av att ha besegrat dem. Men till slut ska i alla fall hans trollkonster inte kunna uträtta något mot mitt goda svärd!
- Ja, det give Gud! utropade Sancho och hjälpte sin herre att åter sitta upp på Rosinante, som också var alldeles ledbruten.
- Ske himlens vilja, men var god och sitt lite rakare i sadeln, ty ni sitter snett och det antar jag beror på de skador ni fick i striden mot väderkvarnarna.
- Jo, så är det nog, svarade Don Quixote, men det anstår inte en vandrande riddare att klaga över sår, även om så inälvorna rinner ut genom dem.
"
Så är det! Man biter ihop och kommer igen!
"- Tyst, min vän, svarade Don Quixote, krigslyckan är föränderlig och dessutom tror jag fullt och fast att det var trollkarlen Freston, han som stulit hela min bokkammare, som förvandlat jättarna till väderkvarnar för att beröva mig äran av att ha besegrat dem. Men till slut ska i alla fall hans trollkonster inte kunna uträtta något mot mitt goda svärd!
- Ja, det give Gud! utropade Sancho och hjälpte sin herre att åter sitta upp på Rosinante, som också var alldeles ledbruten.
- Ske himlens vilja, men var god och sitt lite rakare i sadeln, ty ni sitter snett och det antar jag beror på de skador ni fick i striden mot väderkvarnarna.
- Jo, så är det nog, svarade Don Quixote, men det anstår inte en vandrande riddare att klaga över sår, även om så inälvorna rinner ut genom dem.
"
Så är det! Man biter ihop och kommer igen!