Bimota
Ny medlem
T.J.E.J.E.R. förstår inte varför folk säger att endurance är så jobbigt, vi svettades ju knappt i söndags.
Torsdag kl 23:00 startar ett trött men mycket förhoppningsfull Ducati REC team sin färd från Kungsholmen mot Falkenberg. Efter tidigare ”fel” vägval pga en GPS (säger vi) så lovar vi oss själva att denna gång ska vi inte köra små vägar fram till mål, så vi struntar i vad GPS säger o svänger av mot Göteborg i Södertälje. Denna gång kanske vi skulle ha litat på GPS som med envis röst försökte gång på gång få oss att vända om (vi stängde bara av ljudet på den efter si så där en halv time) Vi kom fram till vandrarhemmet i Falkenberg kl 05:45.
Fredag morgon 08:15 kommer vi fram till banan efter ca 1,5 timmes sömn o börjar lasta av. Jag börjar och körde ca 17min på träning, på en bana som ingen av oss 3 visste hur och vart den svängde, i ett långsamt dock mycket kontrollerat tempo ca 58-57 tider tills jag fick ett bakhjulssläpp som heter duga. Tänkte väl att jag pressade inte och gjorde inget fel direkt så tänkte glider in i depå och kollar hur däcken mår....det rök från hojen och bakdäcken hade så klart badat i olja.....
Plockade av kåporna och konstaterade att våran lagning av generatorkåpan med det berömda kemiskmetall inte var så perfekt som jag trodde + att oljetryckskontakten inte var tät... Efter mera kemiskmetall och en bruten oljetryckskontakt, som fixades med en lånad skruv (tack Martin), så gav sig Jay ut på träning o sniglade sig fram runt 1min tider. Han fick klara order från mig att inte vurpa eller "grilla" under vilka som helst omständigheter (det var en hoj som brann under träningen och det som var kvar var smällt plast o aluminium) men han tog mig lite väl för seriös. Jay kommer in efter 15-17 min och vi kunde konstatera att generatorkåpan fortfarande släppt igenom lite olja så mera kemisk metall...vänta...kemiskmetall...vänta.
Vi startade hojen på kvällen, varmkörde och kunde inte se att det kom mera olja…yes vi rockar! Mickel tyckte att det var lite väl för mycket portugisiskt fulmek över det hela för att kåpa ser inte snygg ut men det funkade hehehe.
Resten av kvällen spenderades med en mäktig hamburgarbuffé, ordnat av Alex i team 42, och ett medelmåttigt intag av det berömda grappa aka José´s terpentin och strategi diskuterades grundligt. Nämnas bör att Mattis avböjde snällt men bestämt att dricka grappan.
Lördag Oscar kommer förbi och lånar våran tankningsutrusttning till team Brimstone #291 för användning i REC racet.
För övrigt går vi mest runt o små snackar med folk samt tittar på REC racet
Söndag morgon kommer vi till banan, går på förarmöte och besiktigar hojen.
Tar det lugnt resten av tiden och preppar Eric mentalt till BoTT racet som han trots att aldrig ha kört banan innan denna helg lyckas kvala in på 3:e start plats och framför allt komma ner på en tid under 50sec sträcket.
Nu är det dags för REC kval jag går ut först och ska bara ta det lugnt och få en start tid…men det gick lite väl lugnt, hojen vägrar att varva över 7000varv fortsätter några varv och hoppas att den ska gå bättre men icke. Kommer in i depå och snackar med killarna, ser att trots alla våra ansträngningar fortfarande kommer olja från motor fast väldigt lite. Jay är lite ovilligt att ge sig ut och prova hojen men efter en stund ger han sig ut för att snabbt komma in igen och konstatera att hojen inte vill varva.
Vi kollar på BoTT-racet där Eric efter en bedrövlig start börjar jaga ikapp den klunga med 4 förare som fightas om 2 platsen. Han tar in på dem varv efter varv och ligger på stadiga 50 tider tills allt tar slut i första högern efter rakan.
Det blir lunch uppehåll (tack Alex, igen, för den goda pastan!) och vi tar o kollar alla möjliga elkontakter, bränsleslangar m.m på 748:an utan att kunna hitta något uppenbart fel förutom det som Mattis påpekade att kontakten till dator inte riktig satt som den skulle. Trycker in denna och startar men hojen låter fortfarande som den ibland bara går på en cylinder.
Vi bestämmer oss för att ta starten + 1 eller 2 varv för att få start poängen och sen försöka kolla efter lite mera möjliga fel under race och i värsta fal går ut 5min innan race slutet för att kunna ta målflagga och poäng för avslutat race också.
Springer och kollar tiderna från kvalet och till min förvåning ligger vi inte sist! Jag lyckades tydligen köra runt på 1:01 på kvalet och då får Alex och hennes team starta efter oss.
Jag håller i hojen och Jay springer drar på startmotor och efter mycket övertalande går motorn igång. Jay får slira på kopplingslammellerna ordentlig får att få hojen att börja snigla sig fram i riktning till första böjen. Vi må ha problem med motor men bromsarna funkar fint vilket Jay på ett utomordentlig sätt utnyttjar för att plocka några placering i slutet av rakan. Han skulle bara ta ett flygande varv efter starten så vi får en tid registrerad och sen direkt in i depå för att meka men fortsätter ytterligare några varv till. Detta gör team-chef för Alex team röd av ilska, nästan hoppar på mig och anklagar mig för att mörka, eftersom vi faktiskt har tagit placeringar och hojen verkar gå bra!
Men…men lyckan varar bara i några få varv, tillslut kommer Jay in o säger att hojen går dåligt igen. Söker o söker o söker utan att hitta några direkta fel som vi kan se.Vi tar det lugnt i 3,5 tim hjälper lite Alex team med depå tavlan, pratar runt med glada ducatister som kom för att se BoTT o REC och när det är 15min kvar av race lyckas jag övertala Jay att köra ut hojen och ta mål poäng. Det skulle vara jag som skulle göra det men känner att jag inte riktigt är förberedd för det så Jay offrar sig o kör ut dem sista 5 min med en hoj som inte alls går bra.
Vid första passering på rakan ser jag inte själv hojen men hör att den bluddrar igen och jag tänker shit han måste orka ta sig runt 2-3varv tills jag kommer fram till depåmuren och Eric säger till mig att Jay övervarvade lite på rakan, vad!!!!! Den går alltså nu bra
helt plötsligt i 3-4 fyra hela varv…
Vi något av dessa varv så fick Jay nöjet att visa en rakframraket av japansk härkomst att du kan köra om mig med ca 2-3 hojlängder på slutet av rakan, för att sen köra om honom direkt på inbromsning till första böjen hehehehe. Gissa hur mycket jag och Eric skrattade av lycka över denna korta men mycket sevärda demonstration av DuccePower.
Den gröna ducati (som Mansén Alandia racing #88 kallade 748:an) visade under en kort men intensiv tid i slutet av race i form av mycket körsäkra 55tider, bra kurvhastighet och fina bromsar att den kan man inte räkna bort i kommande REC race om våran otur till slut ger med sig o slutar spöka.
Tack till alla som hjälpte oss under denna helg på Falkenberg.
#42 Team Sorelle Diaboliche för superb mat och depåhjälp. BoTT:arna #33 Martin och #96 Henrik med flera för lån av material och verktyg.. Alla glada Götelaborgare från Ducceklubben med flera för glada tillrop och tips. Ordis Charlotta som kommer med klubbtält, espressomaskin och tilltugg. Jay tackar ordis speciellt för ”hålldäckenpåmarken”-minipriset och Eric blev glatt överraskad av ett pris från BoTT utlottningen i form av en superkedja som kommer att sänka varvtider med ett par sekunder.
T.J.E.J.E.R.
Team chef/förare
José Gomes
www.sdc-r.se

Torsdag kl 23:00 startar ett trött men mycket förhoppningsfull Ducati REC team sin färd från Kungsholmen mot Falkenberg. Efter tidigare ”fel” vägval pga en GPS (säger vi) så lovar vi oss själva att denna gång ska vi inte köra små vägar fram till mål, så vi struntar i vad GPS säger o svänger av mot Göteborg i Södertälje. Denna gång kanske vi skulle ha litat på GPS som med envis röst försökte gång på gång få oss att vända om (vi stängde bara av ljudet på den efter si så där en halv time) Vi kom fram till vandrarhemmet i Falkenberg kl 05:45.
Fredag morgon 08:15 kommer vi fram till banan efter ca 1,5 timmes sömn o börjar lasta av. Jag börjar och körde ca 17min på träning, på en bana som ingen av oss 3 visste hur och vart den svängde, i ett långsamt dock mycket kontrollerat tempo ca 58-57 tider tills jag fick ett bakhjulssläpp som heter duga. Tänkte väl att jag pressade inte och gjorde inget fel direkt så tänkte glider in i depå och kollar hur däcken mår....det rök från hojen och bakdäcken hade så klart badat i olja.....

Plockade av kåporna och konstaterade att våran lagning av generatorkåpan med det berömda kemiskmetall inte var så perfekt som jag trodde + att oljetryckskontakten inte var tät... Efter mera kemiskmetall och en bruten oljetryckskontakt, som fixades med en lånad skruv (tack Martin), så gav sig Jay ut på träning o sniglade sig fram runt 1min tider. Han fick klara order från mig att inte vurpa eller "grilla" under vilka som helst omständigheter (det var en hoj som brann under träningen och det som var kvar var smällt plast o aluminium) men han tog mig lite väl för seriös. Jay kommer in efter 15-17 min och vi kunde konstatera att generatorkåpan fortfarande släppt igenom lite olja så mera kemisk metall...vänta...kemiskmetall...vänta.
Vi startade hojen på kvällen, varmkörde och kunde inte se att det kom mera olja…yes vi rockar! Mickel tyckte att det var lite väl för mycket portugisiskt fulmek över det hela för att kåpa ser inte snygg ut men det funkade hehehe.

Resten av kvällen spenderades med en mäktig hamburgarbuffé, ordnat av Alex i team 42, och ett medelmåttigt intag av det berömda grappa aka José´s terpentin och strategi diskuterades grundligt. Nämnas bör att Mattis avböjde snällt men bestämt att dricka grappan.
Lördag Oscar kommer förbi och lånar våran tankningsutrusttning till team Brimstone #291 för användning i REC racet.
För övrigt går vi mest runt o små snackar med folk samt tittar på REC racet
Söndag morgon kommer vi till banan, går på förarmöte och besiktigar hojen.
Tar det lugnt resten av tiden och preppar Eric mentalt till BoTT racet som han trots att aldrig ha kört banan innan denna helg lyckas kvala in på 3:e start plats och framför allt komma ner på en tid under 50sec sträcket.

Nu är det dags för REC kval jag går ut först och ska bara ta det lugnt och få en start tid…men det gick lite väl lugnt, hojen vägrar att varva över 7000varv fortsätter några varv och hoppas att den ska gå bättre men icke. Kommer in i depå och snackar med killarna, ser att trots alla våra ansträngningar fortfarande kommer olja från motor fast väldigt lite. Jay är lite ovilligt att ge sig ut och prova hojen men efter en stund ger han sig ut för att snabbt komma in igen och konstatera att hojen inte vill varva.

Vi kollar på BoTT-racet där Eric efter en bedrövlig start börjar jaga ikapp den klunga med 4 förare som fightas om 2 platsen. Han tar in på dem varv efter varv och ligger på stadiga 50 tider tills allt tar slut i första högern efter rakan.

Det blir lunch uppehåll (tack Alex, igen, för den goda pastan!) och vi tar o kollar alla möjliga elkontakter, bränsleslangar m.m på 748:an utan att kunna hitta något uppenbart fel förutom det som Mattis påpekade att kontakten till dator inte riktig satt som den skulle. Trycker in denna och startar men hojen låter fortfarande som den ibland bara går på en cylinder.
Vi bestämmer oss för att ta starten + 1 eller 2 varv för att få start poängen och sen försöka kolla efter lite mera möjliga fel under race och i värsta fal går ut 5min innan race slutet för att kunna ta målflagga och poäng för avslutat race också.
Springer och kollar tiderna från kvalet och till min förvåning ligger vi inte sist! Jag lyckades tydligen köra runt på 1:01 på kvalet och då får Alex och hennes team starta efter oss.

Jag håller i hojen och Jay springer drar på startmotor och efter mycket övertalande går motorn igång. Jay får slira på kopplingslammellerna ordentlig får att få hojen att börja snigla sig fram i riktning till första böjen. Vi må ha problem med motor men bromsarna funkar fint vilket Jay på ett utomordentlig sätt utnyttjar för att plocka några placering i slutet av rakan. Han skulle bara ta ett flygande varv efter starten så vi får en tid registrerad och sen direkt in i depå för att meka men fortsätter ytterligare några varv till. Detta gör team-chef för Alex team röd av ilska, nästan hoppar på mig och anklagar mig för att mörka, eftersom vi faktiskt har tagit placeringar och hojen verkar gå bra!

Men…men lyckan varar bara i några få varv, tillslut kommer Jay in o säger att hojen går dåligt igen. Söker o söker o söker utan att hitta några direkta fel som vi kan se.Vi tar det lugnt i 3,5 tim hjälper lite Alex team med depå tavlan, pratar runt med glada ducatister som kom för att se BoTT o REC och när det är 15min kvar av race lyckas jag övertala Jay att köra ut hojen och ta mål poäng. Det skulle vara jag som skulle göra det men känner att jag inte riktigt är förberedd för det så Jay offrar sig o kör ut dem sista 5 min med en hoj som inte alls går bra.

Vid första passering på rakan ser jag inte själv hojen men hör att den bluddrar igen och jag tänker shit han måste orka ta sig runt 2-3varv tills jag kommer fram till depåmuren och Eric säger till mig att Jay övervarvade lite på rakan, vad!!!!! Den går alltså nu bra
helt plötsligt i 3-4 fyra hela varv…

Vi något av dessa varv så fick Jay nöjet att visa en rakframraket av japansk härkomst att du kan köra om mig med ca 2-3 hojlängder på slutet av rakan, för att sen köra om honom direkt på inbromsning till första böjen hehehehe. Gissa hur mycket jag och Eric skrattade av lycka över denna korta men mycket sevärda demonstration av DuccePower.

Den gröna ducati (som Mansén Alandia racing #88 kallade 748:an) visade under en kort men intensiv tid i slutet av race i form av mycket körsäkra 55tider, bra kurvhastighet och fina bromsar att den kan man inte räkna bort i kommande REC race om våran otur till slut ger med sig o slutar spöka.
Tack till alla som hjälpte oss under denna helg på Falkenberg.

#42 Team Sorelle Diaboliche för superb mat och depåhjälp. BoTT:arna #33 Martin och #96 Henrik med flera för lån av material och verktyg.. Alla glada Götelaborgare från Ducceklubben med flera för glada tillrop och tips. Ordis Charlotta som kommer med klubbtält, espressomaskin och tilltugg. Jay tackar ordis speciellt för ”hålldäckenpåmarken”-minipriset och Eric blev glatt överraskad av ett pris från BoTT utlottningen i form av en superkedja som kommer att sänka varvtider med ett par sekunder.
T.J.E.J.E.R.
Team chef/förare
José Gomes
www.sdc-r.se
Bifogat
Last edited: