mankan
Godis är gott!
I dag var jag för första gången med om att bevittna en MC-olycka, men killen som vurpade skadade sig förhoppningsvis inte allt för allvarligt hoppas jag.
Jag kom körande på Frösundaleden mellan rondellen och Statoilmacken vid Solna C i riktning mot Hagalund, hastigheten var väl runt 25-30 Km/h.
I mittenfilen kör en kille på en Suzuki modell äldre och jag ligger i vänsterfilen.
Precis när jag har kommit om honom, i höjd med Skytteholms IP, så ser jag i min högra backspegel hur killen går omkull. Framåt över styret och poff i backen på vänster sida.
Jag kör genast in till kanten och ställer hojen och springer tillbaka för att se hur man mådde. Det fanns det inte så mycket bilar runt omkring oss just då, vilket var tur eftersom hans hoj låg mitt i vägbanan.
Han hade för egen maskin tagit sig upp på gräsrefugen och stod och pratade med en kvinnlig cyklist som också hade sett olyckan. Jag förvissade mig om att han inte var i behov av akut hjälp (typ döende) och reste hans MC och ledde in den till kanten.
Fick honom sedan att sätta sig ned och vila medan jag frågade om han visste vad som hände, men det gjorde han inte. Började inse att han behövde komma till en läkare då han troligtvis hade fått en smäll i skallen, men jag visste inte hur allvarligt det var.
Förvissad om att kvinnan hade koll på honom så körde jag över våra hojar och upp på trottoaren på andra sidan vägen så att inget pundhuvud (bilist) skulle ramma dem där de stod på sidan av körbanan.
Lagom tills jag hade fått upp min hoj på trottoaren kommer killen och kvinnan knallandes över gatan och han verkar helt OK. Tänker då att det inte verkar så farligt och att jag kanske kan köra honom bakpå min hoj till KS, men bestämmer mig som tur är för att ringa akutmottagningen först och fråga om råd.
Svaret kom snabbare än man kan säga flasklock: "Ring en ambulans!"
Sagt och gjort. Jag får killen att lägga sig ned medan jag ringer 112. Har vissa problem att komma på vad vägen heter (trots att jag har bott i Solna), så jag får beskriva det lite fint i stället.
Under tiden vi väntar på ambulansen frågar han mig minst 10 gånger vad som har hänt:
"Varför ligger jag här?"
- Du har vurpat med din MC.
"Är den mycket trasig?"
-Nejdå, kopplingshandtaget är böjt och skrapat, framlyktan trasig och lite smårepor, men den fungerar.
"Jag har ont på vänster sida. Jag har nog brutit nyckelbenet."
-Det verkar troligt, men du har även fått en smäll i huvudet, så ligg ned och håll huvudet stilla annars kan det bli värre.
"Har jag hål i byxorna, varför ligger jag här?"
- Du har vurpat med din MC.
Osv. osv. Börjar då inse att han inte alls är så OK som jag först trodde. Han frågar dessa saker gång på gång och jag svarar på frågorna lugnt och sakligt. Emellanåt måste jag milt trycka tillbaka honom på marken eftersom han försöker resa sig upp i sittande ställning hela tiden.
Så efter kanske 10 minuter kommer polis och ambulans till platsen och tar över killen och jag får ge en redogörelse över händelseförloppet.
Svårt att säga exakt vad som hände, men eftersom han hade skador på vänster sida av kroppen och på hojen så är det troligaste att han på något sätt har låst framhjulet samtidigt som han svängde åt höger. Kanske han sneglade på mig när jag körde förbi på hans vänstra sida, och fick panikbromsa för någonting. Det som talar mot det är att det inte fanns bilar varken direkt framför eller bakom oss, samt att vi hade god marginal till varandra. Det gick inte heller så fort att man hade varit tvungen att tvärnita för någonting, 25-30 Km/h.
Jag vet inte hur det slutade eftersom han fortfarande låg kvar på backen när jag åkte därifrån efter att polisen hade sagt att jag kunde åka. En av ambulanskillarna pratade då i telefon med någon, förmodligen en läkare, samtidigt som den andra pratade med killen (som för övrigt fortsatte med sina frågor om vad som hade hänt o.s.v.).
Det var ett räjält pådrag med två polisbilar och en ambulans. En tredje polisbil vinkades bort av sina kolleger när de hade spärrat av vägen. En av poliserna sa att det var deras andra MC-olycka under dagen, men den hade tydligen gått bra sa han när jag frågade.
En annan polis tackade mig för att jag hade stannat och tog mig i hand för det, men vaddå, det är väl självklart att man stannar och hjälper till om man kan och dessutom är först på plats, eller?
Summan av kardemumman:
Jag skriver det här lika mycket för att komma i håg det själv, samtidigt som det kan ge en liten fingervisning om att det kan gå illa även om man kör sakta. Av allvaret från ambulanskillarna tolkade jag det som om de misstänkte nack/skallskada, men det är bara min gissning.
Om du som vurpade läser detta så hoppas jag att du kryar på dig snart och att dina skador inte var alltför allvarliga.
Mvh/Magnus
Edit: Stavfel rättade och korrigeringar/tillägg på det jag glömt i första inlägget.
Jag kom körande på Frösundaleden mellan rondellen och Statoilmacken vid Solna C i riktning mot Hagalund, hastigheten var väl runt 25-30 Km/h.
I mittenfilen kör en kille på en Suzuki modell äldre och jag ligger i vänsterfilen.
Precis när jag har kommit om honom, i höjd med Skytteholms IP, så ser jag i min högra backspegel hur killen går omkull. Framåt över styret och poff i backen på vänster sida.
Jag kör genast in till kanten och ställer hojen och springer tillbaka för att se hur man mådde. Det fanns det inte så mycket bilar runt omkring oss just då, vilket var tur eftersom hans hoj låg mitt i vägbanan.
Han hade för egen maskin tagit sig upp på gräsrefugen och stod och pratade med en kvinnlig cyklist som också hade sett olyckan. Jag förvissade mig om att han inte var i behov av akut hjälp (typ döende) och reste hans MC och ledde in den till kanten.
Fick honom sedan att sätta sig ned och vila medan jag frågade om han visste vad som hände, men det gjorde han inte. Började inse att han behövde komma till en läkare då han troligtvis hade fått en smäll i skallen, men jag visste inte hur allvarligt det var.
Förvissad om att kvinnan hade koll på honom så körde jag över våra hojar och upp på trottoaren på andra sidan vägen så att inget pundhuvud (bilist) skulle ramma dem där de stod på sidan av körbanan.
Lagom tills jag hade fått upp min hoj på trottoaren kommer killen och kvinnan knallandes över gatan och han verkar helt OK. Tänker då att det inte verkar så farligt och att jag kanske kan köra honom bakpå min hoj till KS, men bestämmer mig som tur är för att ringa akutmottagningen först och fråga om råd.
Svaret kom snabbare än man kan säga flasklock: "Ring en ambulans!"
Sagt och gjort. Jag får killen att lägga sig ned medan jag ringer 112. Har vissa problem att komma på vad vägen heter (trots att jag har bott i Solna), så jag får beskriva det lite fint i stället.
Under tiden vi väntar på ambulansen frågar han mig minst 10 gånger vad som har hänt:
"Varför ligger jag här?"
- Du har vurpat med din MC.
"Är den mycket trasig?"
-Nejdå, kopplingshandtaget är böjt och skrapat, framlyktan trasig och lite smårepor, men den fungerar.
"Jag har ont på vänster sida. Jag har nog brutit nyckelbenet."
-Det verkar troligt, men du har även fått en smäll i huvudet, så ligg ned och håll huvudet stilla annars kan det bli värre.
"Har jag hål i byxorna, varför ligger jag här?"
- Du har vurpat med din MC.
Osv. osv. Börjar då inse att han inte alls är så OK som jag först trodde. Han frågar dessa saker gång på gång och jag svarar på frågorna lugnt och sakligt. Emellanåt måste jag milt trycka tillbaka honom på marken eftersom han försöker resa sig upp i sittande ställning hela tiden.
Så efter kanske 10 minuter kommer polis och ambulans till platsen och tar över killen och jag får ge en redogörelse över händelseförloppet.
Svårt att säga exakt vad som hände, men eftersom han hade skador på vänster sida av kroppen och på hojen så är det troligaste att han på något sätt har låst framhjulet samtidigt som han svängde åt höger. Kanske han sneglade på mig när jag körde förbi på hans vänstra sida, och fick panikbromsa för någonting. Det som talar mot det är att det inte fanns bilar varken direkt framför eller bakom oss, samt att vi hade god marginal till varandra. Det gick inte heller så fort att man hade varit tvungen att tvärnita för någonting, 25-30 Km/h.
Jag vet inte hur det slutade eftersom han fortfarande låg kvar på backen när jag åkte därifrån efter att polisen hade sagt att jag kunde åka. En av ambulanskillarna pratade då i telefon med någon, förmodligen en läkare, samtidigt som den andra pratade med killen (som för övrigt fortsatte med sina frågor om vad som hade hänt o.s.v.).
Det var ett räjält pådrag med två polisbilar och en ambulans. En tredje polisbil vinkades bort av sina kolleger när de hade spärrat av vägen. En av poliserna sa att det var deras andra MC-olycka under dagen, men den hade tydligen gått bra sa han när jag frågade.
En annan polis tackade mig för att jag hade stannat och tog mig i hand för det, men vaddå, det är väl självklart att man stannar och hjälper till om man kan och dessutom är först på plats, eller?
Summan av kardemumman:
Jag skriver det här lika mycket för att komma i håg det själv, samtidigt som det kan ge en liten fingervisning om att det kan gå illa även om man kör sakta. Av allvaret från ambulanskillarna tolkade jag det som om de misstänkte nack/skallskada, men det är bara min gissning.
Om du som vurpade läser detta så hoppas jag att du kryar på dig snart och att dina skador inte var alltför allvarliga.
Mvh/Magnus
Edit: Stavfel rättade och korrigeringar/tillägg på det jag glömt i första inlägget.
Last edited: