Don Quixote
Nordic BoTT 2010
Ett sånt jäkla race det blev i helgen! Klart det roligaste jag har kört även om det floppade en smula på sista varvet. Hade kvalat på en ganska välbekant 19e plats (1.23,3) men det känndes ändå hyffsat bra då vi var fler förare än vanligt (31st) och jag kände att det fanns mer att ge inför racet. Missade mitt sista flygande varv på kvalet med ungefär två sekunder 
I hetsen att komma ut på banan i tid drog jag dessutom på mig en fortkörningsböter. Blev uppkallad till tornet, fick en tillrättavisning och frågan "du vet vad som gäller vid fortkörning i depån eller?". Jag var ganska säker på att jag skulle bli av med min kvaltid och få starta sist. Synnerligen deppigt scenario. Sen sa han med allvarlig röst "300 kronor i böter". En sån lättnad 
Det hade anlänt förstärkning från GBG i form av Gottis och Chrille som hade spenderat natten i en Suzuki Baleno. En minst sagt härdande upplevelse då temperaturen sjönk under noll. Vi var oroliga att kylaren skulle frysa sönder på hojen. Ett sånt land detta är
Jag behövde i vilket fall som helst inte meka nått under söndagen utan fann tid till att både äta lunch i tid samt få en stund över till meditation i husvagnen. När det väl var dags kände jag mig inte så spyfärdigt nervös som vanligt utan endast en djup fokusering hade infunnit sig. Klockrent! Här skulle åkas som aldrig förr...
Det största målet i helgen var att slå Robban Augustsson och Marcus Johansson. Jag har en längre tid gått o inbillat mig att jag är snabbare än dessa två herrar men resultaten talade tvärt emot. Efter de första 7 racen stod det 7-0 till Marcus och 6-1 till Robban. (Han gick och kastade sig av hojen i Våler när han såg hur nära bakom jag var... eller nått...). Dessutom skulle den sista spiken slås i kistan vad gällde den hårda striden mot Jorpes. Slaget var förvisso redan avgjort men jag kände ändå att en reducering skulle kunna få Jorpes att repa mod och börja kaxa sig. Inte ok!
För en gångs skull gick starten ok. Robban lyckades dyka på innern och lägga sig aldeles framför. Det var duktigt trångt och jag tror jag puttade till Vberg en smula. Upp för långrakan la jag mig i suget bakom Robban och planerade att göra processen kort. Bromsade om och siktade in mig på nästa förare. Huh? Gsson på Kawan! Tänkte för mig själv att det inte finns någon anledning alls till att man inte skulle kunna hänga på en herre som är dubbelt så gammal (minst) som sitter på en hoj med däck som inte går att åka på och en obefintlig motivation. Kom upp aldeles bakom efter två varv och kastade mig på innern in i hårnålen. Lyckades hålla spåret hyffsat men var säker på att Gsson inte skulle tolerera detta. Körde så skjortan stod rätt ut i ett par varv och jagade förtvivlat en klunga med Vberg, Zuber och Lönn som hade lyckats rycka till sig några sekunders försprång. Såg "+0" på skylten varje varv och trodde Gsson låg och flåsade i nacken. Vände mig om på långrakan och fick i stället se ett helt koppel med förare ledda av Kristoffer Rosenlund på sin laserblå honda. Några kurvor senare gick han om och jag började tappa mark. Tänkte att det här trista scenariot har vi sett förr och jag ska fan inte släppa detta. Kapade varvtiderna med en sekund och körde några varv på mitten-22or.
Körde på ett sätt jag aldrig lyckats med förut - framhjulet smygsläppte genom högfartsböjarna och man fick ligga och kontrollera släppet med gas och med knät. Ut ur böjarna med Kristoffer framför lyckades jag förmå högerhanden att slå fullt betydligt hänsynslösare än tidigare och hojen gick på mysiga sladdar. Ingo, Gottis och Chrille stod o vevade vid depåräcket och varvet efter dök jag med en hissnande rädsla på innern efter rakan. De sista 4 varven bytte jag och Kristoffer plats 6-7 gånger. Så jäkla ball!
Det var dock lite tungt på rakorna. Under kvalen hade det visat sig att Kawan gick jäkligt bra och fick man till en bra utgång gick det allt som oftast att gasa sig förbi på ren kraft. Men Kristoffers Honda gick nått grönjävligt. Fastän jag kom upp rakt bakom och låg i slipstreamen så gasade han ifrån mig med 20-25 meter. Helt sjukt. De varven jag låg först vred jag på så det gick på tvärn ut på rakan men vad jag än gjorde åkte han förbi nånstans på mitten varpå jag bytte till innern och bromsade om. Jeje, cool fight hur som helt.
Jag ledde ut på sista varvet men gick aningen brett in i parisaren. Han kom på innern och det var så jag kunde lägga armbågen på hans kåpor. Försökte bromsa om efter rakan men var för långt efter. Satsade sedan allt på ett kort in i hårnålen men fick avbryta, bromsade upp på framhjulet och missade Kristoffers bakhjul med en hårsmån. Hade ingen tanke alls på att det kunde vara någon bakom oss så jag blev duktigt förvånad när Quitte slängde sig på innern och tog sig förbi. Aningen snöpligt men jag försökte iaf.
En 16e plats av dom 29 som kom i mål. Hade ju inte gjort ont med 14e och 4 poäng men jag är nöjd ändå. Samtliga av de jag brukar ligga o fightas med var ordentligt distanserade och jag körde hyffsat jämna varvtider med Lönn, Zuber och flera andra.
Ett jäkla skit är det att sista racet gick bra. Nu kan man ju inte sälja av allt och lägga av. Istället väntar en lång vinter av skuldsanering och övertidsarbete så kanske man kan vara med o leka nästa år också! Tack till alla hojåkare i årets Superstockserie för en fantastiskt kul säsong! Jag har lärt mig hur mycket som helst av att få köra mot duktiga förare och depålivet har efter en aningen trevande start på Knudan i våras blivit riktigt schysst.
Jättetack till Ingmar "Strider" Stockagård som har varit med och fixat med allt under alla race - hade inte funkat utan dig. Och tack till alla andra som bidragit till en säsong att minnas!
..out
I hetsen att komma ut på banan i tid drog jag dessutom på mig en fortkörningsböter. Blev uppkallad till tornet, fick en tillrättavisning och frågan "du vet vad som gäller vid fortkörning i depån eller?". Jag var ganska säker på att jag skulle bli av med min kvaltid och få starta sist. Synnerligen deppigt scenario. Sen sa han med allvarlig röst "300 kronor i böter". En sån lättnad Det hade anlänt förstärkning från GBG i form av Gottis och Chrille som hade spenderat natten i en Suzuki Baleno. En minst sagt härdande upplevelse då temperaturen sjönk under noll. Vi var oroliga att kylaren skulle frysa sönder på hojen. Ett sånt land detta är
Jag behövde i vilket fall som helst inte meka nått under söndagen utan fann tid till att både äta lunch i tid samt få en stund över till meditation i husvagnen. När det väl var dags kände jag mig inte så spyfärdigt nervös som vanligt utan endast en djup fokusering hade infunnit sig. Klockrent! Här skulle åkas som aldrig förr...
Det största målet i helgen var att slå Robban Augustsson och Marcus Johansson. Jag har en längre tid gått o inbillat mig att jag är snabbare än dessa två herrar men resultaten talade tvärt emot. Efter de första 7 racen stod det 7-0 till Marcus och 6-1 till Robban. (Han gick och kastade sig av hojen i Våler när han såg hur nära bakom jag var... eller nått...). Dessutom skulle den sista spiken slås i kistan vad gällde den hårda striden mot Jorpes. Slaget var förvisso redan avgjort men jag kände ändå att en reducering skulle kunna få Jorpes att repa mod och börja kaxa sig. Inte ok!
För en gångs skull gick starten ok. Robban lyckades dyka på innern och lägga sig aldeles framför. Det var duktigt trångt och jag tror jag puttade till Vberg en smula. Upp för långrakan la jag mig i suget bakom Robban och planerade att göra processen kort. Bromsade om och siktade in mig på nästa förare. Huh? Gsson på Kawan! Tänkte för mig själv att det inte finns någon anledning alls till att man inte skulle kunna hänga på en herre som är dubbelt så gammal (minst) som sitter på en hoj med däck som inte går att åka på och en obefintlig motivation. Kom upp aldeles bakom efter två varv och kastade mig på innern in i hårnålen. Lyckades hålla spåret hyffsat men var säker på att Gsson inte skulle tolerera detta. Körde så skjortan stod rätt ut i ett par varv och jagade förtvivlat en klunga med Vberg, Zuber och Lönn som hade lyckats rycka till sig några sekunders försprång. Såg "+0" på skylten varje varv och trodde Gsson låg och flåsade i nacken. Vände mig om på långrakan och fick i stället se ett helt koppel med förare ledda av Kristoffer Rosenlund på sin laserblå honda. Några kurvor senare gick han om och jag började tappa mark. Tänkte att det här trista scenariot har vi sett förr och jag ska fan inte släppa detta. Kapade varvtiderna med en sekund och körde några varv på mitten-22or.
Körde på ett sätt jag aldrig lyckats med förut - framhjulet smygsläppte genom högfartsböjarna och man fick ligga och kontrollera släppet med gas och med knät. Ut ur böjarna med Kristoffer framför lyckades jag förmå högerhanden att slå fullt betydligt hänsynslösare än tidigare och hojen gick på mysiga sladdar. Ingo, Gottis och Chrille stod o vevade vid depåräcket och varvet efter dök jag med en hissnande rädsla på innern efter rakan. De sista 4 varven bytte jag och Kristoffer plats 6-7 gånger. Så jäkla ball!
Det var dock lite tungt på rakorna. Under kvalen hade det visat sig att Kawan gick jäkligt bra och fick man till en bra utgång gick det allt som oftast att gasa sig förbi på ren kraft. Men Kristoffers Honda gick nått grönjävligt. Fastän jag kom upp rakt bakom och låg i slipstreamen så gasade han ifrån mig med 20-25 meter. Helt sjukt. De varven jag låg först vred jag på så det gick på tvärn ut på rakan men vad jag än gjorde åkte han förbi nånstans på mitten varpå jag bytte till innern och bromsade om. Jeje, cool fight hur som helt.
Jag ledde ut på sista varvet men gick aningen brett in i parisaren. Han kom på innern och det var så jag kunde lägga armbågen på hans kåpor. Försökte bromsa om efter rakan men var för långt efter. Satsade sedan allt på ett kort in i hårnålen men fick avbryta, bromsade upp på framhjulet och missade Kristoffers bakhjul med en hårsmån. Hade ingen tanke alls på att det kunde vara någon bakom oss så jag blev duktigt förvånad när Quitte slängde sig på innern och tog sig förbi. Aningen snöpligt men jag försökte iaf.
En 16e plats av dom 29 som kom i mål. Hade ju inte gjort ont med 14e och 4 poäng men jag är nöjd ändå. Samtliga av de jag brukar ligga o fightas med var ordentligt distanserade och jag körde hyffsat jämna varvtider med Lönn, Zuber och flera andra.
Ett jäkla skit är det att sista racet gick bra. Nu kan man ju inte sälja av allt och lägga av. Istället väntar en lång vinter av skuldsanering och övertidsarbete så kanske man kan vara med o leka nästa år också! Tack till alla hojåkare i årets Superstockserie för en fantastiskt kul säsong! Jag har lärt mig hur mycket som helst av att få köra mot duktiga förare och depålivet har efter en aningen trevande start på Knudan i våras blivit riktigt schysst.
Jättetack till Ingmar "Strider" Stockagård som har varit med och fixat med allt under alla race - hade inte funkat utan dig. Och tack till alla andra som bidragit till en säsong att minnas!
..out
Last edited:
han kör ju kawwa 
Får 
...
som låg ijämte blev inte många timmar sömn men va helt klart värt det med för det va ordentlig fajt på Racet och grymt kul. 
