1.5. Arv
Hur ett arv fördelas efter en person blir mycket olika beroende på om personen var gift eller sambo, samt om personen hade barn. När någon (gift eller sambo) dör göra först en bodelning. Den efterlevande behåller naturligtvis sin del, precis som vid en skilsmässa, och den avlidens kvarlåtenskap delas sedan upp på följande sätt (SFS 1958:637):
• Var paret gifta så ärver maken/makan allt.
• Var paret sambor så ärver den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn allt.
Den efterlevande sambon har inte rätt till något av sin sambos egendom, undantaget egendom ur samboegendomen till ett värde av två prisbasbelopp. Om samboegendomens värde är större än 4 prisbasbelopp, kommer den efterlevande sambon alltså inte att få något efter den avlidne, efter som den efterlevandes del av samboegendomen är värd tillräckligt mycket (SFS 1958:637).
Har paret gemensamma barn fördelas arvet enligt följande:
• Var paret gifta ärver maken/makan allt efter den avlidne. Den efterlevande har, trots att det finns gemensamma barn, rätt att ”sitta i orubbat bo”. Den avlidnes arv till sina barn fördelas först när båda föräldrarna är döda.
• Var paret sambo har den efterlevande inte denna rättighet. Barnen ärver alltså allt efter sin förälder och arvet fördelas genast, trots att den ena föräldern fortfarande lever.
• Har den avlidne ett barn ärver denna 100% av den avlidnes egendom. Har den avlidne flera barn fördelas arvet jämnt mellan dessa (SFS 1958:637).
Om den avlidne hade barn sedan tidigare, med någon annan än den nuvarande sambon/makan fördelas arvet enligt följande:
• Arv till barn som den avlidne har med någon annan ska betalas ut genast, även om den avlidne hade en sambo eller make/maka vid sin död. En sambo har ändå rätt att få egendom ur samboegendomen/giftorättsgodset till ett värde av 2 prisbasbelopp. För en maka/make är motsvarande belopp 4 prisbasbelopp. För barn som inte är gemensamma med den nuvarande partnern gäller alltså inte rätten att ”sitta i orubbat bo” (SFS 1958:637).
Går det inte att avtala bort detta med hjälp av ett testamente? Svaret är nej, inte om man har barn. Barnlösa sambopar kan testamentera allt till varandra, arvingar som inte är bröstarvingar (bröstarvingar = den avlidnes barn och barnbarn) kan inte bestrida ett sådant testamente. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott (laglotten är 50% av arvslotten, d.v.s. av vad bröstarvingen skulle haft rätt till om det inte fanns ett testamente) och kan bestrida ett testamente. Myndiga barn kan själva välja att inte bestrida ett testamente, om han/hon inte vill gå emot förälderns önskan. För omyndiga barn utses det i sådana här lägen alltid en överförmyndare som har till uppgift att ta tillvara barnets intressen. För omyndiga barn kan man alltså vara säker på att ett testamente kommer att bestridas (SFS 1958:637).