Först vill jag tacka Rickard som är min hjälte.
Historien börjar redan förra lördagen. Jag tog ner hojen och skruvade av gatkåperna. Nu skulle bara allt på. En kvälls jobb kanske. Söndagen spenderade jag med 104 mil bil åka. Till knutstorp ToR. I en svag stund så kom jag på att jag nog ska lacka om hojen innan racet på åsen. Ringer hjälten Rickard och frågar om han har lust att hjälpa till med att lägga lacken på tisdag. Visst säger han lite motvilligt, men ställer upp mot att han får följa med jorden runt när jag ska köra VM. Han tittar ner på måndag när jag sitter och slipar. Han inser att jag inte alls jobbar tillräckligt fort och hjälper till. Han säger att vi måste lacka två dar i rad och bla bla bla. Jaja säger jag och biter i. Efter några dar med uppstigning 06:00 och sägdags vid 24:00 så packar vi allt i bilen på fredagkvällen. Nu har rickard jobbat hela veckan med en hoj som inte är hans.
06:00 lördag ringer Rickard och påminner mig om att vi ska åka nu. Just jävlar säger jag och packar lite kläder. Efter att vi glömt lite grejor så kommer vi iväg. På vägen till Karlskoga försöker jag hitta "den där genvägen", det gick inte bra. Vi kommer fram strax innan 10:00 i god tid innan jag ska kvala 11:50. Vi passar på att slå upp tältet inhandlat på rusta för mindre an 20 timmar sen. Det går bra med hjälp av vår granne Jörgen (#84 R600). Besiktiga hojen hinner jag också. Men jävlar vad enkelt det var. Nu fattar jag varför alla har finlackade hojar.
Nu ska jag helt plötligt ut och åka. Laddar lite innan med slipknot och skuggboxning. Rullar bort och av nån kostig anledning är jag först bort som vanligt. Det gillar jag inte, då tror jag att jag kommit fel men efter en stund rullar det dit lite mer folk. Pilla lite på laptimern och andas avgaser är en perfekt "sista sekunden laddning". Ut och åka. Hinner bara åka ett halft varv innan mina nya EBC belägg skrämmer skiten ur mig. Herre jävlar vilket bett. Lite otäckt tills jag inser att man inte måste nypa allt vad man har. Efter fyra varv har jag tokkramp i armen. Jaja det kanske släpper. Lyckas i alla fall av nån konstig anledning sätta personligt rekord. 1,13,2. Blir så glad att jag slutar köra. Kan ju också bero på att jag trodde vi bara hade 2 minuter kvar fast det visst var sju.
Nu blir det däck skifte och en mysig väntan.
Ut på nästa kval. Går kass tycker jag anstränger mig och tar i så jag nästan böjer styret men inte går det snabbare. Höger kåpa tar till och med i backen. När jag lugnar ner mig lite sitter helt plötsligt 1,12,7. Oj säger jag och så är tiden slut. Har så ont i armen att jag tror jag blir tvungen att amputera den. Kan ju passa på att säga att jag bara har jobbat med femtumspikpistolen och hammaren hela vecka. Inget finlir med lister här inte. Jävligt jobbigt.
Donar lite med hojen och åker in till hotellet. Just det. En del har det lyxigt. Men jag har bara en femhundring kvar denna månad. Vi går och bastar och träffar ett gäng grabbar som har rejält med sprit. Klart man provsmakar lite. En kebabpizza senare och jag hinner knappt träffa kudden innan jag sover. Nu är klockan 21:30.
Efter en fin hotellfrukost så är jag tillbaka på banan vid tio och kör lite warm-up. Funkar fint förutom att jag är jävligt mör.
Final.
Tar jag mig upp 7 platser har jag min första poäng. Det ska inte vara omöjligt. Brukar ju starta snabbt också. Brukar och brukar. Detta var ju min tredje tävling. Men men. När jag åker från mitt tält bort till semester varvet så verkar alla redan vara på plats. Oj då hoppas dom väntar på mig...
Provstarten gick väl ok hjulet väldigt högt bara.
Nu ska jag starta. Kompisarna är här och tittar för första gången och pappa filmar, nu jävlar. Starten går och jag kommer iväg bra. Tar fyra på rakan. Tappar två i esset. Nu jävlar tänker jag. Nu är det nån som ligger ivägen. Säkert en sån där jävla SS hoj. Jag tar ju inget på rakan. Lyckas inte bromsa förbi men tar på han i alla kurvor. Vänta han missar ju i ejes. Nu ska jag OM!!! Ner i vänstern och PANG jag är Airborn. Fattar inte vad som hände men jag är livrädd för att bli påkörd. Så fort jag stannar upp så tittar jag bak och rusar ut mot gräset. För att visa hur hel jag är gör jag en stunt dykning ner i gränset. Nu släpper rädslan och jag blir jävligt arg, kastar hjälmen och skriker lite könsord. Jaja får order av funkisarna att gå och ställa mig vid ett skydd. Där blir jag bjuden på kaffe och tobak och blir lite gladare. Efter en evighet har ni kört klart och jag får skjuts av Flykay(Tack) till depån. Jag väntar mig ett kok stryk av Rickard men han förlåter mig av nån märklig anledning.
Packa och åka hem. Var törstig och hungrig hela vägen men milen gick fort och nu är man hemma.
Tack för denna helg allihopa och särskilt Rickard och funkisarna.
Historien börjar redan förra lördagen. Jag tog ner hojen och skruvade av gatkåperna. Nu skulle bara allt på. En kvälls jobb kanske. Söndagen spenderade jag med 104 mil bil åka. Till knutstorp ToR. I en svag stund så kom jag på att jag nog ska lacka om hojen innan racet på åsen. Ringer hjälten Rickard och frågar om han har lust att hjälpa till med att lägga lacken på tisdag. Visst säger han lite motvilligt, men ställer upp mot att han får följa med jorden runt när jag ska köra VM. Han tittar ner på måndag när jag sitter och slipar. Han inser att jag inte alls jobbar tillräckligt fort och hjälper till. Han säger att vi måste lacka två dar i rad och bla bla bla. Jaja säger jag och biter i. Efter några dar med uppstigning 06:00 och sägdags vid 24:00 så packar vi allt i bilen på fredagkvällen. Nu har rickard jobbat hela veckan med en hoj som inte är hans.
06:00 lördag ringer Rickard och påminner mig om att vi ska åka nu. Just jävlar säger jag och packar lite kläder. Efter att vi glömt lite grejor så kommer vi iväg. På vägen till Karlskoga försöker jag hitta "den där genvägen", det gick inte bra. Vi kommer fram strax innan 10:00 i god tid innan jag ska kvala 11:50. Vi passar på att slå upp tältet inhandlat på rusta för mindre an 20 timmar sen. Det går bra med hjälp av vår granne Jörgen (#84 R600). Besiktiga hojen hinner jag också. Men jävlar vad enkelt det var. Nu fattar jag varför alla har finlackade hojar.
Nu ska jag helt plötligt ut och åka. Laddar lite innan med slipknot och skuggboxning. Rullar bort och av nån kostig anledning är jag först bort som vanligt. Det gillar jag inte, då tror jag att jag kommit fel men efter en stund rullar det dit lite mer folk. Pilla lite på laptimern och andas avgaser är en perfekt "sista sekunden laddning". Ut och åka. Hinner bara åka ett halft varv innan mina nya EBC belägg skrämmer skiten ur mig. Herre jävlar vilket bett. Lite otäckt tills jag inser att man inte måste nypa allt vad man har. Efter fyra varv har jag tokkramp i armen. Jaja det kanske släpper. Lyckas i alla fall av nån konstig anledning sätta personligt rekord. 1,13,2. Blir så glad att jag slutar köra. Kan ju också bero på att jag trodde vi bara hade 2 minuter kvar fast det visst var sju.
Nu blir det däck skifte och en mysig väntan.
Ut på nästa kval. Går kass tycker jag anstränger mig och tar i så jag nästan böjer styret men inte går det snabbare. Höger kåpa tar till och med i backen. När jag lugnar ner mig lite sitter helt plötsligt 1,12,7. Oj säger jag och så är tiden slut. Har så ont i armen att jag tror jag blir tvungen att amputera den. Kan ju passa på att säga att jag bara har jobbat med femtumspikpistolen och hammaren hela vecka. Inget finlir med lister här inte. Jävligt jobbigt.
Donar lite med hojen och åker in till hotellet. Just det. En del har det lyxigt. Men jag har bara en femhundring kvar denna månad. Vi går och bastar och träffar ett gäng grabbar som har rejält med sprit. Klart man provsmakar lite. En kebabpizza senare och jag hinner knappt träffa kudden innan jag sover. Nu är klockan 21:30.
Efter en fin hotellfrukost så är jag tillbaka på banan vid tio och kör lite warm-up. Funkar fint förutom att jag är jävligt mör.
Final.
Tar jag mig upp 7 platser har jag min första poäng. Det ska inte vara omöjligt. Brukar ju starta snabbt också. Brukar och brukar. Detta var ju min tredje tävling. Men men. När jag åker från mitt tält bort till semester varvet så verkar alla redan vara på plats. Oj då hoppas dom väntar på mig...
Provstarten gick väl ok hjulet väldigt högt bara.
Nu ska jag starta. Kompisarna är här och tittar för första gången och pappa filmar, nu jävlar. Starten går och jag kommer iväg bra. Tar fyra på rakan. Tappar två i esset. Nu jävlar tänker jag. Nu är det nån som ligger ivägen. Säkert en sån där jävla SS hoj. Jag tar ju inget på rakan. Lyckas inte bromsa förbi men tar på han i alla kurvor. Vänta han missar ju i ejes. Nu ska jag OM!!! Ner i vänstern och PANG jag är Airborn. Fattar inte vad som hände men jag är livrädd för att bli påkörd. Så fort jag stannar upp så tittar jag bak och rusar ut mot gräset. För att visa hur hel jag är gör jag en stunt dykning ner i gränset. Nu släpper rädslan och jag blir jävligt arg, kastar hjälmen och skriker lite könsord. Jaja får order av funkisarna att gå och ställa mig vid ett skydd. Där blir jag bjuden på kaffe och tobak och blir lite gladare. Efter en evighet har ni kört klart och jag får skjuts av Flykay(Tack) till depån. Jag väntar mig ett kok stryk av Rickard men han förlåter mig av nån märklig anledning.
Packa och åka hem. Var törstig och hungrig hela vägen men milen gick fort och nu är man hemma.
Tack för denna helg allihopa och särskilt Rickard och funkisarna.
Last edited: