Det finns ju naturligtvis alltid undantag i en generalisering.
Dom största putsbögarna är sådana som polerar aluminiumprylar som tex bromspedalen i så att den glänser som krom. Och dom brukar ofta vara flitiga med att montera funktionslösa blingbling-prylar.
De som gnuggar sadeln med glansmedel så att man nästan halkar av hojen är föresten de värsta hädarna som inte borde få gå lösa.
Tycker det syns väl på en hoj där ägaren har koll. Det är helt enkelt så mycket underhåll att om det ska funka så syns det, i synnerhet på tex crossar som du håller på med. Max 50 timmar TBO på i stort sett allt på en geggmoppe, utom ram och tank. Iaf om det ska vara ngt att åka med. Vinylglans och dekaltrim på crossar är verkligen en varningsklocka. Tonårshoj som "skötts" med veckopengsbudget och utan servicemanual.
På gathojar brukar jag kolla på drivpaketet, det säger rätt mycket. Skitigt, osmort och slakt, ja då är det risk att även resten av hojen är en maskburk. Från flerårig gaffelolja och bromsvätska till hjul-, styr- och svingaxlar som aldrig varit ur och fettats in.
Men men, nu hamnade jag OT som vanligt.
Till TS skulle jag ge rådet att göra lite tillståndskontroller/service.
Tex koll att växlar inte spottar ur, demontering och koll av koppling och korg, koll justering av ventilspel, kamkedjestatus, kompressionstest, täthetskontroll och flushning kylsystem och byte av kylvätska, olje- och filterbyte, koll av ev magnetpluggar, demontering av ev tråg för att se om spånor drösat ned, koll av utgående axeltätning, luftfilter, vevhusvent etc. Bara att gå enligt servicemanualen.
Så att du "nollar" motorn och vet vad som är gjort. Går hojen bra i motor och transmission och du inte hittar ngt illavarslande under din tillståndskontroll/storservice, så är det bara att köra vidare med föreskrivet underhåll enligt servicemanualen.