sege
Fy fan jävla skit-
Hur börjar vi det här då. Rejshelgsrapport.
Fredag:
I brist på sovplats åkte jag fredag morgon, uppe med tuppen vid 06:00 med mål att komma iväg 06:15. Det klarade jag utmärkt, härlig start, perfekt, hinner lätt till träningen som börjar 09:50! Bådar gott för helgen tänkte jag helnöjd i bilen. Vid Tumba ungefär får jag SMS från Mattias som säger 'fastnat i köerna än'. Pfff svarar jag, förbi köerna och låååångt på väg, snart framme! Ungefär när jag tryckt på 'Send' tar det tvärstopp. Men äh, jag har sjukt gott om tid så jag tar det lugnt när en glad Mattias ringer och säger 'det har krockat två lastbilar i Moraberg, allt är avstängt'. Hopp, vafan, mitt i natten kan inte det vara några problem.
Ungefär 6 timmar senare har jag kommit 20 mil ner till Linköping. Perfekt, missade bara morgonträningen med nästan tre timmar och har nästan bråttom inför mittpådagenträningen. Skithelg känner jag nu, redan från början. Jaja, köra hoj är skoj, varmkör glatt och bjuder på bra musik till depån. Ut och kommer ungefär ett halvt varv och sen säger det 'pang' på vänsterbenet och hojen slutar driva. Aaaah, najs, det var precis så här det kändes när lådan gav upp helt tre veckor innan, undrar vilken skruv jag glömt att dra, nu blev helgen helt plötsligt riktigt, riktigt bra! Wohooo. Parkerar på infartsparkingen på raksträckan och kikar i underkåpan, där ligger kedjan fint ihoprullad utan kedjelås. Ingenting förutom hörnet på huggern är trasigt och jag har återigen lite hopp. Rödflagg, skamkärra, in i depån och smäller på nytt kedjelås (också beggat med trött clips) och ut igen för att känna igenom lådan åtminstone. Allt lirar, skönt! Efter passet får jag nytt fint HRC-kedjelås av Lasse och kletar det riktigt, riktigt fint med silikon.
Dags för sista passet på min bästa träningsdag. Tänker att 'nu kör vi helvete och hoppas skiten håller' så det gör jag. På nått vänster lyckas jag skrapa fram 1.03,8 som bästa tid, sänkt personbästa med 7 tiondelar. Fakking yää. Sura SMS trillar in från Mattias vilket bara gör glädjen ännu större.
Lördag:
Dags att glädja grannar med lite ljuv musik återigen. Startar, varmkör och ställer tillbaka och någon, minns inte vem, säger 'det är en pöl där du stod'. Jajaaa, vem bryr sig, jag skvätte lite vatten innan, hur farligt kan det vara. Men tja, kikar ett varv och startar igen = fullständigt pissar ur vatten vid vattenpumpen. Jahopp, skoj, den höll ett helt pass. Det är GRYMT med räääser! 20 min till kval, vi lägger ner. Börjar meka i lite lugn och ro, får låna kåpa med vattenpump av Lasse Svedberg (tack Lasse!) och är lagom klar när passet är över.
Dags för kval 2 då, nu borde ju allt funka. Och hör och häpna, eftersom det är typ varannat pass och det här var rätt varannat går allt fint och vi drar återigen till med 1.03,8, skönt, då var det inte engångsgrej. Tyvärr har folk såna fuskhojar med för mycket kubik och jag står på tredje startplats på gridden.
Räjs! Skoj det ska bli, börjar bli så där töntigt nervös, ont i magen och allmänt hemskt. Men skoj. Jag minns inte så mycket från rejset mer än att jag i fem varv trodde Lasse var i bakhjulet och körde på för att sen konstatera att det var två evigheter till någon bakom mig. Då började jag köra med hjälmen i näven på raksträckor och räkna ner varv, ärligt talat så var det sjuuuukt tråkigt. Jag kunde inte hänga på Stellan som var tvåa och med evigheter bakåt, nä, båring. Hellre sist och fajt. Aja, vi hade en grym prisutdelning i 125-klassen med mig som etta och Lasse som tvåa och sen.. inget mer. Svårt att få pokal i 125-klassen den här helgen! Lasse fick pokal för mest förvirrad escape-åkning och jag för mest uttråkad min i hjälmen kanske?
Söndag:
Rinner vatten i crossböjen på kval ett men det borde nog inte störa så mycket tänkte jag efter några varv. Jag kör på igenom får vi se. HELVETE, swopp sa det och hojen rörde sig underligt under mig. Well, inbillning, hur farligt kan det vara? Jag provar igen! Bra idé! Sen provade jag inte mer, alternativspår för att gå helt upprätt genom vattnet var nog bra idé. 1.04,8 i kyla och vatten kändes ändå bra. JAG HADE POLE! Nu började regndansen, om det regnar satan på kval två kommer jag stå FÖRST! Det vore ju häftigt. Eller? Well, det regnade inte, Sleven körde TVÅ varv typ och spöade mig med evigheter. Jag hade iallafall nöjet att köra om den mycket frekvent körande Teddy (en gång om året är också frekvent!) och mindes då hur han hade sagt 'vad snyggt du kör nuförtiden sege, tight och med aggressiv kroppshållning. Nästan lika snyggt som Mattias' (ungefär). Vadå NÄSTAN? Nu ska jag visa honom tänkte jag! Körde på allt vad jag förmådde och sänkte pers till 1.03,6. Woho, nu måste det ju vara SNYGGARE? Aja, åtminstone fortare, det får duga!
Min regndans fungerade hursomhelst men jag dansade nog för långsamt eller något för det började ösregna innan rejs. Inte lagom långt innan dock utan precis innan. Det skvätte så där elakt i 20 minuter, inte blött och inte torrt. Ångesten fullständig och vi försökte komma fram till något klassbeslut 'vi kör på slicks allihopa' och dylikt för att blidka vår ångest. Sen valde vädret, helvete så det regnade. På med regndäck! Och eftersom Team DNS spenderade hela vintern med att putsa och slipa kåpor så hade jag aldrig ens provat regnfälgar. Hur gick det? Inte alls, efter en del stressad förstörande mek kom jag fram till att bromsskivan på regnfälgen var 10mm större i diameter så det var till att skruva skiva. Aja, allt försenat i regn som vanligt så jag hann med dräglig marginal.
Tre sighting lap fick vi i vattnet. Jag har kört regndäck en gång. Året var 2005, hela TRE år EFTER att mina regndäck tillverkades enligt märkning. Jag tog det lugnt på sighting lapen kan vi säga. Mina regndäck är stenhårda! Det var halt! Läskigt. Blött. Immigt. Jag såg absolut ingenting. Well; framme vid gridden och riktig start, vi var hela fyra kvar av åtta från början. Nu blir det blött och ensamåka i evigheter tänkte jag. Båring, läskigt. Kanske ska skita i det? Kom iväg uselt som vanligt men eftersom Gustav var med kan man nästan dricka en kopp kaffe innan man börjar starta, han är ändå sämre kan man säga. Tappade på Lasse framför, tappade massor på Sleven ännu mer framför och helt plötsligt kommer den där kubikfuskande Gustav och bah körde om på rakan. Mina raksträckor spenderade med att fälla upp visir som jag sen inte fällde ner, läskigt att köra i nya sektionen med regnet piskande i ögonen kan jag säga. Här var det nääära att jag sket i allt. Men men, jag får pokal om jag går i mål och det är jag fan värd om jag kör klart så jag gör väl det. Kanske lär mig nånting?
Här blev jag lite allmänt sur på mig själv, inte faan är Lasse bättre än jag inte? Han har också regndäck från 2002, jag måste ju kunna köra lika fort? Det kunde jag och då måste jag ju kanske kunna köra bara liiite fortare? Det kunde jag det också, avståndet minskade helt plötsligt istället. Wohoo, jag körde på Lasses bromspunkter fast liiite senare, svängde lite fortare i kurvorna. Meter för meter, nu var det nära. Sen var jag framme, minns inte var jag körde om honom först, jag tor det var på rakan in i nya sektionen. Då blev allt skitläskigt, hur ska jag kunna köra på hans bromspunkter nu när han är bakom? Det kunde jag inte, jag kunde inte köra alls. Jag tror jag körde 3 sekunder långsammare när jag väl kom om. Han körde om mig igen, på utsidan in i esset om jag minns rätt. Skit också, det här går inte. Sen blev det nog några byten till kanske här och där men jag gick om igen iaf och tog i för kung och fosterland. Jag ska fan VINNA helvete. Sänkte mig och körde helt plötsligt 9or i tokvätan och Lasse var lååååångt bakom, inte för att jag visste det och körde som en furie en idiot till målflagg.
Fakkk yääää! Jag slog honom i ösregnet tänkte jag och vände mig om för att se honom i bakhjulet. Trodde jag, fast han var borta. Började kika mig omkring för att se var han var men såg inget. Sen vände jag mig framåt och insåg att jag var på gräset. Baaaadonktjoff, en liten grästur efter mållinjen är bara glassigt men det var nog ingen som såg hoppas jag. Hade varit sjukt najs avslutning att krascha lite där och gärna förstöra något dyrt!
Hursomhelst, det här var sjukt jävla roligt. Fruktansvärt nöjd med 1.03,6 i torrt, utan draghjälp dessutom, jag har aldrig kunnat köra utan draghjälp. 1.09,6 i blött på regndäck från 2002 känns också klart godkänt även om det bara var två sista varven som gick med någon form av fart. Regn är löjligt kul att köra i så nu blir det nya regndäck DIREKCT. Det jazzar så härligt skoj genom esset och... nä, det här var skoj. Min enda ånger är att jag år 2006/2007 inte köpte mig en 125a redan, jag har missat flera år av konstant orgasm, ångest, panik, stress, mer ångest, magont, glädje, testosteron, adrenalin, mer ångest och sen ytterliggare lite ångest. Jag älskar ångest!
Tack LMS! Tack 125-400 folket, vi var få men tappra och lite skoj hade vi nog! Heder till Gustav som har lagat lika mycket som han har förstört i helgen utan att ge upp för att.. inte riktigt nå enda fram i rejset tyvärr. Tack Lasse för en riktigt skoj fight i den vidrigt roliga vätan och för att jag slapp stå SJÄLV på prispallen i 125-klassen.
Tack Sleven för att jag fick bo i camp Sleven med serverad mat dessutom, den lyxen höjer det från skoj till sjukt jävla askul.
Nu är det KM och Mantorp, sen ska jag betala min SMS-lån och spara pengar till nästa år!
Fredag:
I brist på sovplats åkte jag fredag morgon, uppe med tuppen vid 06:00 med mål att komma iväg 06:15. Det klarade jag utmärkt, härlig start, perfekt, hinner lätt till träningen som börjar 09:50! Bådar gott för helgen tänkte jag helnöjd i bilen. Vid Tumba ungefär får jag SMS från Mattias som säger 'fastnat i köerna än'. Pfff svarar jag, förbi köerna och låååångt på väg, snart framme! Ungefär när jag tryckt på 'Send' tar det tvärstopp. Men äh, jag har sjukt gott om tid så jag tar det lugnt när en glad Mattias ringer och säger 'det har krockat två lastbilar i Moraberg, allt är avstängt'. Hopp, vafan, mitt i natten kan inte det vara några problem.
Ungefär 6 timmar senare har jag kommit 20 mil ner till Linköping. Perfekt, missade bara morgonträningen med nästan tre timmar och har nästan bråttom inför mittpådagenträningen. Skithelg känner jag nu, redan från början. Jaja, köra hoj är skoj, varmkör glatt och bjuder på bra musik till depån. Ut och kommer ungefär ett halvt varv och sen säger det 'pang' på vänsterbenet och hojen slutar driva. Aaaah, najs, det var precis så här det kändes när lådan gav upp helt tre veckor innan, undrar vilken skruv jag glömt att dra, nu blev helgen helt plötsligt riktigt, riktigt bra! Wohooo. Parkerar på infartsparkingen på raksträckan och kikar i underkåpan, där ligger kedjan fint ihoprullad utan kedjelås. Ingenting förutom hörnet på huggern är trasigt och jag har återigen lite hopp. Rödflagg, skamkärra, in i depån och smäller på nytt kedjelås (också beggat med trött clips) och ut igen för att känna igenom lådan åtminstone. Allt lirar, skönt! Efter passet får jag nytt fint HRC-kedjelås av Lasse och kletar det riktigt, riktigt fint med silikon.
Dags för sista passet på min bästa träningsdag. Tänker att 'nu kör vi helvete och hoppas skiten håller' så det gör jag. På nått vänster lyckas jag skrapa fram 1.03,8 som bästa tid, sänkt personbästa med 7 tiondelar. Fakking yää. Sura SMS trillar in från Mattias vilket bara gör glädjen ännu större.
Lördag:
Dags att glädja grannar med lite ljuv musik återigen. Startar, varmkör och ställer tillbaka och någon, minns inte vem, säger 'det är en pöl där du stod'. Jajaaa, vem bryr sig, jag skvätte lite vatten innan, hur farligt kan det vara. Men tja, kikar ett varv och startar igen = fullständigt pissar ur vatten vid vattenpumpen. Jahopp, skoj, den höll ett helt pass. Det är GRYMT med räääser! 20 min till kval, vi lägger ner. Börjar meka i lite lugn och ro, får låna kåpa med vattenpump av Lasse Svedberg (tack Lasse!) och är lagom klar när passet är över.
Dags för kval 2 då, nu borde ju allt funka. Och hör och häpna, eftersom det är typ varannat pass och det här var rätt varannat går allt fint och vi drar återigen till med 1.03,8, skönt, då var det inte engångsgrej. Tyvärr har folk såna fuskhojar med för mycket kubik och jag står på tredje startplats på gridden.
Räjs! Skoj det ska bli, börjar bli så där töntigt nervös, ont i magen och allmänt hemskt. Men skoj. Jag minns inte så mycket från rejset mer än att jag i fem varv trodde Lasse var i bakhjulet och körde på för att sen konstatera att det var två evigheter till någon bakom mig. Då började jag köra med hjälmen i näven på raksträckor och räkna ner varv, ärligt talat så var det sjuuuukt tråkigt. Jag kunde inte hänga på Stellan som var tvåa och med evigheter bakåt, nä, båring. Hellre sist och fajt. Aja, vi hade en grym prisutdelning i 125-klassen med mig som etta och Lasse som tvåa och sen.. inget mer. Svårt att få pokal i 125-klassen den här helgen! Lasse fick pokal för mest förvirrad escape-åkning och jag för mest uttråkad min i hjälmen kanske?
Söndag:
Rinner vatten i crossböjen på kval ett men det borde nog inte störa så mycket tänkte jag efter några varv. Jag kör på igenom får vi se. HELVETE, swopp sa det och hojen rörde sig underligt under mig. Well, inbillning, hur farligt kan det vara? Jag provar igen! Bra idé! Sen provade jag inte mer, alternativspår för att gå helt upprätt genom vattnet var nog bra idé. 1.04,8 i kyla och vatten kändes ändå bra. JAG HADE POLE! Nu började regndansen, om det regnar satan på kval två kommer jag stå FÖRST! Det vore ju häftigt. Eller? Well, det regnade inte, Sleven körde TVÅ varv typ och spöade mig med evigheter. Jag hade iallafall nöjet att köra om den mycket frekvent körande Teddy (en gång om året är också frekvent!) och mindes då hur han hade sagt 'vad snyggt du kör nuförtiden sege, tight och med aggressiv kroppshållning. Nästan lika snyggt som Mattias' (ungefär). Vadå NÄSTAN? Nu ska jag visa honom tänkte jag! Körde på allt vad jag förmådde och sänkte pers till 1.03,6. Woho, nu måste det ju vara SNYGGARE? Aja, åtminstone fortare, det får duga!
Min regndans fungerade hursomhelst men jag dansade nog för långsamt eller något för det började ösregna innan rejs. Inte lagom långt innan dock utan precis innan. Det skvätte så där elakt i 20 minuter, inte blött och inte torrt. Ångesten fullständig och vi försökte komma fram till något klassbeslut 'vi kör på slicks allihopa' och dylikt för att blidka vår ångest. Sen valde vädret, helvete så det regnade. På med regndäck! Och eftersom Team DNS spenderade hela vintern med att putsa och slipa kåpor så hade jag aldrig ens provat regnfälgar. Hur gick det? Inte alls, efter en del stressad förstörande mek kom jag fram till att bromsskivan på regnfälgen var 10mm större i diameter så det var till att skruva skiva. Aja, allt försenat i regn som vanligt så jag hann med dräglig marginal.
Tre sighting lap fick vi i vattnet. Jag har kört regndäck en gång. Året var 2005, hela TRE år EFTER att mina regndäck tillverkades enligt märkning. Jag tog det lugnt på sighting lapen kan vi säga. Mina regndäck är stenhårda! Det var halt! Läskigt. Blött. Immigt. Jag såg absolut ingenting. Well; framme vid gridden och riktig start, vi var hela fyra kvar av åtta från början. Nu blir det blött och ensamåka i evigheter tänkte jag. Båring, läskigt. Kanske ska skita i det? Kom iväg uselt som vanligt men eftersom Gustav var med kan man nästan dricka en kopp kaffe innan man börjar starta, han är ändå sämre kan man säga. Tappade på Lasse framför, tappade massor på Sleven ännu mer framför och helt plötsligt kommer den där kubikfuskande Gustav och bah körde om på rakan. Mina raksträckor spenderade med att fälla upp visir som jag sen inte fällde ner, läskigt att köra i nya sektionen med regnet piskande i ögonen kan jag säga. Här var det nääära att jag sket i allt. Men men, jag får pokal om jag går i mål och det är jag fan värd om jag kör klart så jag gör väl det. Kanske lär mig nånting?
Här blev jag lite allmänt sur på mig själv, inte faan är Lasse bättre än jag inte? Han har också regndäck från 2002, jag måste ju kunna köra lika fort? Det kunde jag och då måste jag ju kanske kunna köra bara liiite fortare? Det kunde jag det också, avståndet minskade helt plötsligt istället. Wohoo, jag körde på Lasses bromspunkter fast liiite senare, svängde lite fortare i kurvorna. Meter för meter, nu var det nära. Sen var jag framme, minns inte var jag körde om honom först, jag tor det var på rakan in i nya sektionen. Då blev allt skitläskigt, hur ska jag kunna köra på hans bromspunkter nu när han är bakom? Det kunde jag inte, jag kunde inte köra alls. Jag tror jag körde 3 sekunder långsammare när jag väl kom om. Han körde om mig igen, på utsidan in i esset om jag minns rätt. Skit också, det här går inte. Sen blev det nog några byten till kanske här och där men jag gick om igen iaf och tog i för kung och fosterland. Jag ska fan VINNA helvete. Sänkte mig och körde helt plötsligt 9or i tokvätan och Lasse var lååååångt bakom, inte för att jag visste det och körde som en furie en idiot till målflagg.
Fakkk yääää! Jag slog honom i ösregnet tänkte jag och vände mig om för att se honom i bakhjulet. Trodde jag, fast han var borta. Började kika mig omkring för att se var han var men såg inget. Sen vände jag mig framåt och insåg att jag var på gräset. Baaaadonktjoff, en liten grästur efter mållinjen är bara glassigt men det var nog ingen som såg hoppas jag. Hade varit sjukt najs avslutning att krascha lite där och gärna förstöra något dyrt!
Hursomhelst, det här var sjukt jävla roligt. Fruktansvärt nöjd med 1.03,6 i torrt, utan draghjälp dessutom, jag har aldrig kunnat köra utan draghjälp. 1.09,6 i blött på regndäck från 2002 känns också klart godkänt även om det bara var två sista varven som gick med någon form av fart. Regn är löjligt kul att köra i så nu blir det nya regndäck DIREKCT. Det jazzar så härligt skoj genom esset och... nä, det här var skoj. Min enda ånger är att jag år 2006/2007 inte köpte mig en 125a redan, jag har missat flera år av konstant orgasm, ångest, panik, stress, mer ångest, magont, glädje, testosteron, adrenalin, mer ångest och sen ytterliggare lite ångest. Jag älskar ångest!
Tack LMS! Tack 125-400 folket, vi var få men tappra och lite skoj hade vi nog! Heder till Gustav som har lagat lika mycket som han har förstört i helgen utan att ge upp för att.. inte riktigt nå enda fram i rejset tyvärr. Tack Lasse för en riktigt skoj fight i den vidrigt roliga vätan och för att jag slapp stå SJÄLV på prispallen i 125-klassen.
Tack Sleven för att jag fick bo i camp Sleven med serverad mat dessutom, den lyxen höjer det från skoj till sjukt jävla askul.
Nu är det KM och Mantorp, sen ska jag betala min SMS-lån och spara pengar till nästa år!
