Race #3 - Gelleråsen
Semester 2010 skall inledas med Endurance!!! Det är härlig svensk sommar och med en RR-dos av Eldorado-muffins, Eldorado-geléhallon och Eldorado-festis drog jag upp till Gelleråsen direkt efter jobbet på onsdagkvällen den 28 juli! För de som inte vet ligger Gelleråsen utanför staden Karlskoga i Värmland ... eller Ingenmansland, som landskapet också kallas. Här råder inte svensk lag och det kokas en och annan kubikmeter brännvin i stugorna. Ingenmansland skiljer sig även från Sverige på det sätt att gemene man tycks uppskatta motorsport - då man närmar sig Karlskoga görs det t.o.m reklam för helgens MC-race på en stor digitaltavla utmed vägen! Aze berättar att detta är den enda banan i Sverige där folk frivilligt anmäler sig som funktionärer till tävlingarna ... utan ersättning!??
Då jag anländer är motorplanen helt knökfull med tält och det hela påminner lite om en kåkstad i Addis Abeba fast det luktar bärs & grill snarare än sopor! De övriga av #52, Pysch och Aze, är redan på plats med allt brôte och det verkar som om Pysch har gjort sig hemmastadd genom att markera revir med utslängda verktyg vart 50 cm. Hursomhelst, sista-minuten-meket (har förstått nu att man tydligen ska göra det på det viset) är i full gång; Pysch gör allt möjligt, Aze byter olja och Styret & Chief Mechanic Falkeman, som lyckligtvis är på plats, byter lite däck! När jag skriver detta kommer jag inte ihåg om jag själv lyckades göra någon nytta eller om jag bara reducerade ölförrådet ... hela team:et verkar i.a.f avslappnat och förväntansfulla inför kommade dags utmaning. Både Aze och Pysch har desutom tjyvtränat på Kinnekulle dagen innan och själv hade jag kört en träningsdag på Gelleråsen 2 veckor tidigare.
Pysch, Aze & Falkeman är alla inkvarterade i husvagnen men jag, som försöker upprätthålla min tält-image och inte inse att jag behöver en race-buss, sover i depåtältet bredvid hojarna. Detta var heller absolut inga problem ... tills ca klockan 06! Då började det regna - först en aning och sedan mer ... och därefter mycket mer! (Inför ERF på Anderstorp, tidigare under våren, sov jag också i depåtält men den gången blev underlaget strömförande, antagligen p.g.a alla nötta kablar som låg i pölarna, och jag blev en gnutta elektrifierad vilket antagligen var onyttigt!) Då min luftmadrass börjar flyta iväg mot tältväggen kliver jag helt enkelt upp och inser att vi antagligen kommer att ha ett 6h regn-race framför oss!!!
Inför kvalet har stämningen i teamet dalat något - jag är den ende som på allvar kört på regn tidigare och Pysch undrar om jag kan ta starten (som jag tidigare försökt klarat mig ifrån) istället för honom. Der Team-Führer, Aze Axelsson, har mer än en gång proklamerat att "denna gång kör alla minst en hel tank i sträck" ... på träningen några veckor tidigare hade jag kört några varv i regn och det kändes faktiskt helt OK ... men några varv jämfört med en helt tank är en jävla skillnad. I regn tenderar man att bli stel som en pensionär och skinnställets tyngd går mot oändligheten. Alla i teamet kvalar dock några varv och vi beslutar oss för att försöka köra så mjukt ... och länge som möjligt!
Då starten går har regnet avtagit något och vi kommer igång utan några missöden. Tempot känns aningen fånigt och en hel del hojar som annars brukar vara bra mycket snabbare än oss ... kör vi om!!?? Någon känd RR-förare lär har sagt - "guys who are good in rain are usually crap in the dry" ... skitsamma, en annan har sagt "A great roadracer masters all weather conditions" !!! Mängden regn växlar hela tiden men banan förblir blöt och jag tänker mest på att Aze har beordrat VollTanksGefahren ... strecken på mätaren försvinner dock långsamt, långsamt och jag känner att jag börjar förlora känseln i kopplingshanden (Pysch har dock installerat quick-shifter vilket är APGRYMT). Till slut är det mer eller mindre översvämning på vissa partier av banan och det känns som om det kraschas en hoj nästan varje varv 8(. När jag slutligen kommer in och byter har jag varit ute i ca 1 h och 40 min och jag är jävligt nöjd med mig själv ... men inte fan tog soppan slut 8(. Pysch menar att vi lyckats plocka många placeringar på att vara ute dubbelt så länge som många andra team och det känns som #52 är på gång mot ett genombrott! Då jag lämnar över till Aze förklarar jag hastigt vilka kurvor jag tycker känns extra hala och att bromsen, som man dock knappt behöver använda, tar lite dåligt!?
Aze fortsätter på den inslagna vägen och kör mjukt och stabilt! Tidvis ser man att det rinner floder över banan i utgången på rakan och det sker ett par ganska elaka avåkningar (det verkar dock som det är mycket lindrigare för både hoj & förare att vurpa i väta ... vi hör senare om något team som kraschat en 3-4 gånger under detta race). Aze Axelsson verkar fast besluten om att leva som han lär och faktiskt göra slut på en hel tank. Då han kommer in har han lyckats köra i nästan 1h och 50 min!!! (oklart dock om han körde slut på tanken?) och vi har fortsatt plocka placeringar. I tumultet inför bytet till tredjeracern Pysch är det lite oklart exakt vilken placering vi har men det ryktas om att vi ligger 5:a totalt (i både REC & NEC) vilket är sensationellt och med råge vår bästa placering hittills.
Bytet går smidigt och Pysch bränner iväg ut på rakan på sitt första varv. I slutet av rakan har hojen plötsligt INGEN BROMSVERKAN kvar och Pysch fortsätter rakt fram i escape:en men lyckas hålla sig på hjulen. Han kör sedan lugnt resten av varvet och lyckas lyckligtvis styra in Hondan i depån igen. På något sätt har våra nya dyr-bromsbelägg, utan att vi egentligen har använt bromsen, förbrukats i vätan och bromsvätskekoppen är till synes helt tom och det har kommit in luft i systemet. Crap! Luften går nog ur oss alla en aning och jag kan tänka mig att Pysch är aningens förskräckt men vi börjar i.a.f att meka i ösregnet och fylla på ny bromsvätska. Vi inser dock att beläggen verkligen är slut och vi har inga i reserv. More Crap. Det är inte så mycket att göra åt saken annat än att se när vi dalar i resultatlistan 8( 8(. Mitt i skruvandet, efter 4h och 21 min, så avblåses dock racet p.g.a att banan är översvämmad och det anses för farligt att fortsätta. Ett mer erfaret team än #52 hade då, med eller utan bromsklossar, tagit hojen runt banan och över mållinjen på de 5 min som reglerna föreskriver och därmed fått målgångspoäng och placering! Nu gjorde vi dock inte det och i resultatlistan blev det tyvärr DNF=DidNotFinish.
#52 Aze Racings strävan efter dominans på Sveriges RR-banor får helt enkelt fortsätta en annan dag!
Mårten Förgöraren
Semester 2010 skall inledas med Endurance!!! Det är härlig svensk sommar och med en RR-dos av Eldorado-muffins, Eldorado-geléhallon och Eldorado-festis drog jag upp till Gelleråsen direkt efter jobbet på onsdagkvällen den 28 juli! För de som inte vet ligger Gelleråsen utanför staden Karlskoga i Värmland ... eller Ingenmansland, som landskapet också kallas. Här råder inte svensk lag och det kokas en och annan kubikmeter brännvin i stugorna. Ingenmansland skiljer sig även från Sverige på det sätt att gemene man tycks uppskatta motorsport - då man närmar sig Karlskoga görs det t.o.m reklam för helgens MC-race på en stor digitaltavla utmed vägen! Aze berättar att detta är den enda banan i Sverige där folk frivilligt anmäler sig som funktionärer till tävlingarna ... utan ersättning!??
Då jag anländer är motorplanen helt knökfull med tält och det hela påminner lite om en kåkstad i Addis Abeba fast det luktar bärs & grill snarare än sopor! De övriga av #52, Pysch och Aze, är redan på plats med allt brôte och det verkar som om Pysch har gjort sig hemmastadd genom att markera revir med utslängda verktyg vart 50 cm. Hursomhelst, sista-minuten-meket (har förstått nu att man tydligen ska göra det på det viset) är i full gång; Pysch gör allt möjligt, Aze byter olja och Styret & Chief Mechanic Falkeman, som lyckligtvis är på plats, byter lite däck! När jag skriver detta kommer jag inte ihåg om jag själv lyckades göra någon nytta eller om jag bara reducerade ölförrådet ... hela team:et verkar i.a.f avslappnat och förväntansfulla inför kommade dags utmaning. Både Aze och Pysch har desutom tjyvtränat på Kinnekulle dagen innan och själv hade jag kört en träningsdag på Gelleråsen 2 veckor tidigare.
Pysch, Aze & Falkeman är alla inkvarterade i husvagnen men jag, som försöker upprätthålla min tält-image och inte inse att jag behöver en race-buss, sover i depåtältet bredvid hojarna. Detta var heller absolut inga problem ... tills ca klockan 06! Då började det regna - först en aning och sedan mer ... och därefter mycket mer! (Inför ERF på Anderstorp, tidigare under våren, sov jag också i depåtält men den gången blev underlaget strömförande, antagligen p.g.a alla nötta kablar som låg i pölarna, och jag blev en gnutta elektrifierad vilket antagligen var onyttigt!) Då min luftmadrass börjar flyta iväg mot tältväggen kliver jag helt enkelt upp och inser att vi antagligen kommer att ha ett 6h regn-race framför oss!!!
Inför kvalet har stämningen i teamet dalat något - jag är den ende som på allvar kört på regn tidigare och Pysch undrar om jag kan ta starten (som jag tidigare försökt klarat mig ifrån) istället för honom. Der Team-Führer, Aze Axelsson, har mer än en gång proklamerat att "denna gång kör alla minst en hel tank i sträck" ... på träningen några veckor tidigare hade jag kört några varv i regn och det kändes faktiskt helt OK ... men några varv jämfört med en helt tank är en jävla skillnad. I regn tenderar man att bli stel som en pensionär och skinnställets tyngd går mot oändligheten. Alla i teamet kvalar dock några varv och vi beslutar oss för att försöka köra så mjukt ... och länge som möjligt!
Då starten går har regnet avtagit något och vi kommer igång utan några missöden. Tempot känns aningen fånigt och en hel del hojar som annars brukar vara bra mycket snabbare än oss ... kör vi om!!?? Någon känd RR-förare lär har sagt - "guys who are good in rain are usually crap in the dry" ... skitsamma, en annan har sagt "A great roadracer masters all weather conditions" !!! Mängden regn växlar hela tiden men banan förblir blöt och jag tänker mest på att Aze har beordrat VollTanksGefahren ... strecken på mätaren försvinner dock långsamt, långsamt och jag känner att jag börjar förlora känseln i kopplingshanden (Pysch har dock installerat quick-shifter vilket är APGRYMT). Till slut är det mer eller mindre översvämning på vissa partier av banan och det känns som om det kraschas en hoj nästan varje varv 8(. När jag slutligen kommer in och byter har jag varit ute i ca 1 h och 40 min och jag är jävligt nöjd med mig själv ... men inte fan tog soppan slut 8(. Pysch menar att vi lyckats plocka många placeringar på att vara ute dubbelt så länge som många andra team och det känns som #52 är på gång mot ett genombrott! Då jag lämnar över till Aze förklarar jag hastigt vilka kurvor jag tycker känns extra hala och att bromsen, som man dock knappt behöver använda, tar lite dåligt!?
Aze fortsätter på den inslagna vägen och kör mjukt och stabilt! Tidvis ser man att det rinner floder över banan i utgången på rakan och det sker ett par ganska elaka avåkningar (det verkar dock som det är mycket lindrigare för både hoj & förare att vurpa i väta ... vi hör senare om något team som kraschat en 3-4 gånger under detta race). Aze Axelsson verkar fast besluten om att leva som han lär och faktiskt göra slut på en hel tank. Då han kommer in har han lyckats köra i nästan 1h och 50 min!!! (oklart dock om han körde slut på tanken?) och vi har fortsatt plocka placeringar. I tumultet inför bytet till tredjeracern Pysch är det lite oklart exakt vilken placering vi har men det ryktas om att vi ligger 5:a totalt (i både REC & NEC) vilket är sensationellt och med råge vår bästa placering hittills.
Bytet går smidigt och Pysch bränner iväg ut på rakan på sitt första varv. I slutet av rakan har hojen plötsligt INGEN BROMSVERKAN kvar och Pysch fortsätter rakt fram i escape:en men lyckas hålla sig på hjulen. Han kör sedan lugnt resten av varvet och lyckas lyckligtvis styra in Hondan i depån igen. På något sätt har våra nya dyr-bromsbelägg, utan att vi egentligen har använt bromsen, förbrukats i vätan och bromsvätskekoppen är till synes helt tom och det har kommit in luft i systemet. Crap! Luften går nog ur oss alla en aning och jag kan tänka mig att Pysch är aningens förskräckt men vi börjar i.a.f att meka i ösregnet och fylla på ny bromsvätska. Vi inser dock att beläggen verkligen är slut och vi har inga i reserv. More Crap. Det är inte så mycket att göra åt saken annat än att se när vi dalar i resultatlistan 8( 8(. Mitt i skruvandet, efter 4h och 21 min, så avblåses dock racet p.g.a att banan är översvämmad och det anses för farligt att fortsätta. Ett mer erfaret team än #52 hade då, med eller utan bromsklossar, tagit hojen runt banan och över mållinjen på de 5 min som reglerna föreskriver och därmed fått målgångspoäng och placering! Nu gjorde vi dock inte det och i resultatlistan blev det tyvärr DNF=DidNotFinish.
#52 Aze Racings strävan efter dominans på Sveriges RR-banor får helt enkelt fortsätta en annan dag!
Mårten Förgöraren
